Proffsfoto

Artiklar > Vad är bildkvalitet? Del 2: Färger och tonomfång

Vad är bildkvalitet? Del 2: Färger och tonomfång

Plus

I första delen av den här artikeln tog vi i första hand upp upplösning och detaljrikedom. I den här andra delen tar vi upp färger och tonomfång. Vi avslutar dessutom med en del handfasta råd om hur du maximerar bildkvaliteten. De här råden gäller bildkvalitet som helhet, både hur du uppnår hög upplösning och detaljrikedom och hur du uppnår bra färger och tonomfång.


Få obegränsad och direkt tillgång till denna och alla Plus-artiklar för bara 20 kr första månaden*

Redan Plus? Logga in så kan du läsa denna artikel.

Fotosidan Plus kampanj 1 månad (löpande)

Direkt efter genomförd beställning så kan du läsa denna artikel.

Dessutom får du som Plus-medlem:

* Beställningen gäller ett löpande medlemskap om en månad och som sedan automatiskt förlängs med två månader i taget för 60 kr. Ingen uppsägningstid men betald avgift betalas inte tillbaka. Du säger upp enkelt online.


Publicerad 2014-09-13. Läst av 18833 personer.
Missa inte utrustningsförsäkringen som Plus-medlemmar har bättre pris på

Plusmedlemskap kostar 220 kr per år

2014-09-13 12:13   Måns H
Tack Martin, bra artikel! Ska ändra mitt arbetsflöde lite på prov.

Det där med alternativa RAW-framkallare är intressant. Med Adobe har vi fått en amerikansk kulturell bias i systemet, att mer när allt kommer omkring är mer och, på köpet , att mer är bättre än mindre. De alternativa framkallare jag har försökt använda har varit omständligare, ibland för besvärliga för mig, men har nån gång gett en annan och högre kvalité.
2014-09-13 14:54   alfin
Bra artikel, men jag håller inte med om faktarutan högst upp om sRGB vs Adobe RGB.

Faktum är att valet mellan sRGB och Adobe RGB i kameran har betydelse också när man uteslutande fotograferar i raw-format om man vill ha så bra koll som möjligt på exponeringen.

Histogrammet i kameran och eventuellt blinkande, överexponerade ytor, baseras på jpeg filen som alltid skapas, även när man fotograferar i raw-format (alla raw-filer har en inbäddad jpeg-fil).

På mina kameror brukar skillnaden mellan kamerans färgrymd och Adobe RGB motsvara ca ett steg, dvs när jpeg-filen i Adobe RGB indikerar klippning, finns det fortfarande runt ett stegs exponering i raw-filen innan man verkligen bränner högdagrarna på ett sätt så de inte går att återskapa (alla tre kanalerna är överstyrda).

Eftersom jag alltid exponerar efter histogrammet, vet jag att om kameran står på Adobe RGB och jag fotar i raw-format, så kommer jag att kunna använda raw-filen, även om kameran indikerar klippning i vissa områden.

Om jag däremot ställer kameran på sRGB och fotograferar i raw-format, kommer högdagrarna att indikera klippning långt innan raw-filen verkligen klipper. Det kan resultera i flera stegs underexponering, och även om som Martin säger, moderna sensorer oftast klarar det, så är det inget bra sätt att optimera exponeringen.
Svar från Grevture 2014-09-13 17:46
Nu syftade jag mest på att val av färgrymd inte har någon betydelse för hur själva råfilen ser ut - vilket är en inte ovanlig missuppfattning.

Men du har en poäng i det att kamerainställningarna som påverkar jpeg-renderingen påverkar historgram (och saker som högdagervarningar). Att till exempel ha fel vitbalans påverkar ju inte heller råfilen, men kan ge klart missvisande historgram.
2014-09-13 20:02   bildterapeuten
Bra Martin
förslag till ändring
med bla qp-card så kan man närma sig en så korrekt färgrespons som möjligt
2014-09-13 20:32   syntax
"...Uppfattningen att film generellt har ett större omfång bottnar ofta i det faktum att film på ett snyggare sätt tecknar utbrända högdagrar. I digitala bilder får du lätt fula posteriseringar, skarpa nivåskillnader, i nyansteckningen intill en utbränd högdager..."

Det är ingenting annat än ett bristande dynamiskt omfång i verklighetens värld - och det är väl där som vi håller oss?
syntax 2014-09-14 17:05
Det är kanske på sin plats med ett litet förtydligande i denna sak.
Begreppet dynamiskt omfång började få spridning i samband med den digitala sensorns utveckling. Förr talade man om tonomfång. Här finns det naturligtvis ett samband. Med definitioner kan man göra mycket.
Om man nu håller sig till det verklighetsanknutna begreppet tonomfång, så innebär de fenomen som beskrivs runt högdagrar utan teckning vid användning av digitala sensorer, just en brist i tonomfånget hos sensorn i jämförelse med filmen. Det är detta som folk märker i praktisk bild.
Svar från Grevture 2014-09-14 18:56
Jag håller med om att det jag tar upp i artikeln mest handlar om det vi på filmtiden kallade tonomfång. Dynamiskt omfång är ju om man skall vara petig mer av en strikt teknisk egenskap hos sensorn. Men idag använd dynamiskt omfång både i den tekniska meningen och ofta som en slags vardagsbenämning på tonomfång.

Men att sensorer har bristande omfång är lite av ett missförstånd. Hur du än mäter, vänder och vrider på saken så kan sensorer återge mer omfång, både strikt tekniskt och sett till tonomfång. Det finns enstaka svartvita filmer som med mycket omsorgsfull framkallning ligger på samma nivå. Men inga färgfilmer.

Sedan finns det som sagt en skillnad hur det ser ut precis vid högdagerklippning där i synnerhet äldre sensorer lätt råkade ut för fula posteriseringar. Med moderna sensorer - eller rättare sagt, i tolkningen av data från moderna kameror - verkar man överlag ha jobbat bort detta och det är först om man börjar justera tonerna runt högdagerutfrätningar som det kan börja se konstigt ut.
syntax 2014-09-15 09:23
Tack för ditt svar Martin.
Det är bra att även du vidgår att dynamiskt omfång och tonomfång inte står för riktigt samma sak. Därmed borde begreppet dynamiskt omfång inte i dagligt tal användas som tonomfång. Med definitioner kan man som sagt var göra mycket.
Jag ställer mig tvekande till att problemet mest gäller äldre sensorer, eftersom jag hör gnöl om detta rätt ofta ute bland fotografer. Man menar att det blev snyggare med film. Återgivningen i högdagrar kan ju vara bildviktig. Ibland strävar man av kompositionsskäl mot en viss utfrätning av bildens ljusaste partier - och då skall det vara snyggt runtomkring.
2014-09-13 20:38   esbtse
Hur är det med Röd, orage gul och grönfilter skall man använda dessa om man vill ha s/v bilder som på filmtiden. Ger det något eller räcker det att konvertera i efterhand?
froderberg 2014-09-13 20:49
Det kan vara en idé om man vet vilket resultat man är ute efter redan från början. När man förstärker vissa färgkanaler för att simulera ett färgfilter så kan bruset öka. Särskilt känslig är den blå kanalen (om jag kommer ihåg rätt).
esbtse 2014-09-13 21:13
Jag får prova, Allt handlar om att hålla ner bruset. med digital kamera
2014-09-14 07:34   snap01
vill ni se blinkande så tryck in bilden men blomman o kolla på gammutwarning o tryckbarhetsvarning så blir det disco;) men oavsett om den varnar vilket den oftast kan göra på vissa blommors röda färg så brukar det gå att printa om man har koll på nyanserna.

sedan så är jag lite allergisk mot alla söndertvättade bilder där man gör allt för att lyfta skuggor till dagsljus. Låt svart vara svart så kontrasten är kvar i lågdagarna o gör det med måtta så blir det snyggare slutresultat. Antingen körde jag för många rullar dia med velvia/kodak 100vs yrkesmässigt o gick igång på snygga lågdagrar.
så var rädd om både högdagrar olågdagrar tro inte att man kan lyfta alla skuggor snyggt pga ett stort dynamiskt omfång o avsett det så ett skuggparti tycker jag ska se skuggigt ut annars blir det en söndertvättad grå massa.
Svar från Grevture 2014-09-14 13:58
Jag är ju nästan uppväxt i disco-eran, så det passar ju bra :)

Jag är själv gammal Kodachrome-fotograf och kan hålla med om att det ibland finns en tendens att "lyfta sönder" skuggor i bilder numera. Men det är en bra sak att ha tillgängligt de gånger det verkligenhjälper en bild.
2014-09-14 11:43   stefohl
Väsentliga artiklar, Martin. Det är alldeles för ofta som jag får frågan om det skulle bli bättre bildkvalitet om man bytte till den ena eller andra kameran, objektivet eller vad det nu är som lockar. När jag sedan kollar frågeställarens bilder visar det sig att denne utnyttjar max en tiondel av den bildkvalitet som dennes nuvarande utrustning ger. Men det är klart, att uppgradera sin egen kunskap är betydligt jobbigare än att köpa ett nytt kamerahus för 20 tkr.
I din lista på saker att åtgärda så skulle jag alltså säga att punkt 1 och 9 är absolut viktigast. Men sedan kommer för mig punkt 6. Det är förvånande att så många kamerahus/objektiv-kombinationer missar fokus om de inte har justerats, även med stillastående motiv.

En punkt jag saknar är valet av arbetsfärgrymd att konvertera till i råkonverteraren. Alldeles för många väljer en för snäv färgrymd, vilket resulterar i färger som blir platta och onyanserade. Både i Camera Raw och i Lightroom kan man ju numera kolla på histogrammet om färgerna kommer att klippas.
Svar från Grevture 2014-09-14 14:04
Det här med att uppgradera utrustning handlar nog ofta mer om att man "vill ha" än att man i strikt teknisk mening "behöver" :-) Men, man skall å andra sidan inte heller underskatta njutningen i att använda verktyg man trivs med och den skaparglädje det kan leda till.

Jag kanske borde lägga till en punkt 10 om arbetsfärgrymd.
stefohl 2014-09-14 14:18
Vad jag tänkte på var att »alla« letar efter fel i utrustningen när de är missnöjda istället för att söka i brister i hur man hanterar de befintliga prylarna. Det är väl vad du försöker säga under punkt 9. Men att erkänna att felet sitter ett par centimeter bakom kameran kan ju ta emot ;-)
esbtse 2014-09-15 07:47
Digital kamrorna håller sämre än de analoga, Min D300 börjar krångla nu så jag behöver köpa nytt
froderberg 2014-09-15 11:43
Digitala kameror används som regel mer än digitala. Det brukar vara förklaringen. Digitala kameror har färre mekaniska delar som kan krångla och slutare och spegel är tåligare.
Svar från Grevture 2014-09-15 22:22
Att digitalkameror håller sämre är jag ytterst skeptisk till. Som Magnus är inne på tar vi enormt mycket fler bilder idag vilket nog kan skapa en illlusion av att kameror håller sämre.

Tvärtemot vad många tror så är felprocenten i dagens kameror väsentligt lägre än den var på filmtiden. Jag har diskuterat det här med tillförlitlighet och felfrekvens med diverse tillverkarrepresentanter och människor som arbetar i oberoende verkstäder. Alla säger samma sak: Moderna kameror är - trots mycket snävare toleranser - rejält mycket tillförlitligare än filmtidens kameror plus att felprocenten i nya kameror är mycket lägre.

Det var många fel som aldrig ens upptäcktes på filmtiden, fel som idag skulle orsakat forumbävningar :-)

Ett typexempel är gamla tiders slutare som med dagens mått var ganska svajiga. Slutartider du angav på den tiden i många fall snarare ett ungefärligt medelvärde. Variationerna kunde vara uppåt 10-20 % medan de idag ofta räknas i enstaka procent.

Merläsning