Formatfyllande ansiktsporträtt - rätt brännvidd?

[Olle]

Janne K skrev:
Är någon av er kunnig nog att räkna ut max avbildningsskala med en 85 mm på 1,6 crop-sensor och närgräns på 85 cm? För närgränsen blir väl densamma oavsett format, men förstoringen större med APSC än med FF? Tänker jag rätt och hur små motiv kan man vänta sig att kunna fylla formatet med?

Avbildningsskalan borde bli mellan 1:8 - 1:8,5 ungefär. Detta, som Martin påpekade, oavsett sensorstorlek. Hur stort motiv du behöver för att fylla sensorn beror däremot på sensorformatet. Multiplicera sensormåtten (längd och höjd) med 8 eller 8,5 så får du ungefärliga mått på motivet vid närgränsen.

Olle

 

[Makten]

Janne K skrev:
Tack för svar, men nu blev jag vilsen! Närgränsen ändras i princip inte. OK. Men iom att 85:an kommer att fungera som en c. 135:a iom cropen så kommer jag väl sas närmare motivet vid närgränsen och får en annan avbildningsskala?

Avbildningsskala är hur stort motivet avbildas på film- eller sensorplanet. Sätter du dit en större sensor så är avbildningsskalan fortfarande precis densamma, men motivet fyller inte ut hela bilden längre. Avbildningsskala är sällan särskilt intressant att diskutera om man inte talar om skärpedjup mellan de olika formaten till exempel.

 

[Janne K]

OK, där lärde jag mig något igen. Tack!
J

 

[ekemannen]

Till orginalfrågan :

Jag har ett Canon EF 100 mm f/2.8 Macro USM och det passar utmärkt till både porträt, macro och produktfoto. Allsidigheten tycker jag är viktig, jag menar : Det skadar ju inte med att kunna ha ett objektiv till mer än en sak ! Tamron 90/2.8 borde också göra jobbet.

/ Erik

 

[Aton_]

Jag läste en gång om en fotograf som tyckte att 300mm var ett lämpligt "normalobjektiv". Självklart var det ingen porträttfotografering men han fotade mkt närbilder av människor och jag minns bildexemplet som tilltalande och av yppersta klass. Jag tror det är väldigt individuellt vad vi tycker om personporträtt tagna med olika brännvidder. Själv kan jag gilla det minskade djupet i bilden som uppstår när en människa avbildas med lång brännvidd. Bilden har ju ändå bara två dimensioner, finns väl inget som säger att 3D-upplevelsen från "verkligheten" måste prioriteras. Nästan all "konst" är ju en tolkning och inte en exakt återgivning.