Faktum är att han faktiskt har rätt, tro det eller ej.
Om du använder en pryl med ett användargränssnitt USB2 kopplad till t.ex. en scanner så måste du ha en USB2-kompatibel kabel (vilket nästan alla är idag, dvs skärmad och skyddad med ferritkärna som hindrar störning).
Använde en USB1-kabel till min Minolta Dimage ScanDual III; fick överföringsfel på bitarna som kom in i datorn, så bilden blev förvrängd, konstiga färger och mystiska svarta prickar. Testade allt. Till slut bytte jag kabel, då funkade det. Testade sedan med flera andra USB1-kablar och fick samma resultat med dessa, så det ligger lite i det han säger.
Men hur som helst så ser man DIREKT om det är fel på överföringen eller inte. Ser alltså bilden normal ut så är det OK och kan nog inte förbättras avsevärt.
Många som snackar digitalt tror att det helt enkelt inte kan bli fel - antingen blir det helt rätt eller så blir det inget. Så funkar det inte. Ta t.ex. en vanlig optisk kabel (kallas Toslink). Många tror att det inte skiljer något på sådana optiska ledare som överför data, som kostar 50 kr eller 800 kr. Det gör det. Materialet bestämmer reflektiviteten och ljuspulsens överföring, och på vägen finns det inhomogena områden som förändrar egenskaperna hos pulsen, och vips så kan en bit ändra sig. Samma sak går att resonera kring vanliga datakablar och yttre störningskällor. Hur du än gör så överförs digital data "analogt".
Digitalt är således inte alltid digitalt, och därmed måste tilläggas att en USB-kabel inte alltid är en USB-kabel =)