Vad kan bilder berätta?

[adamhaglund]

Jag har funderat en del kring bildjournalistikens kärna, dvs bilders förmåga att berätta.

Hur står det till med det egentligen?
Kan bilder berätta? Vad, hur? Vilka begränsningar finnes?

Om detta och mycket annat skrev jag häromdagen i min blogg under rubriken "Vad kan berättas på 1/125 sekund?"

Vore intressant att få era synpunkter och reflektioner kring detta!

/Adam

 

[Benganbus]

adamhaglund skrev:
Jag har funderat en del kring bildjournalistikens kärna, dvs bilders förmåga att berätta.

Hur står det till med det egentligen?
Kan bilder berätta? Vad, hur? Vilka begränsningar finnes?

Om detta och mycket annat skrev jag häromdagen i min blogg under rubriken "Vad kan berättas på 1/125 sekund?"

Vore intressant att få era synpunkter och reflektioner kring detta!

/Adam

Har två rullar tri-x i dosan, läser om en halvtimme...!
B)

 

[Benganbus]

Re: Re: Vad kan bilder berätta?

Benganbus skrev:
Har två rullar tri-x i dosan, läser om en halvtimme...!
B)

Nu ligger Tri-Xarna i sköljen!!

Och,
det var en del att läsa på Bloggen...och fundera på!

Spännande, intressanta tankar/funderingar!

Skriver ned några egna rader här, istället för på Bloggen!
Hoppas det är Ok!?


Tror också Sune Jonsson skrev nå'n gång "Några funderingar om 1/125-delen..."!?

Hur som helst,
jag tror som du att bildens förmåga att berätta utan ord är övervärderad.

Man kanske kan få en bild att säga en hel del i vissa "lokala kulturer", Västerlandet
om man är bekväm med innehållet...
Men sedan blir det krångligare, och krångligare ju längre bort från den egna kulturen och "monotänket" man kommer.
(Känner igen en forskningsrapport, om hur bildtolkningar skiljer sig, bara genom att man går till en annan språkgrupp)


Och kalla det bildspråk för en fotograf....
håller med,
Bildstil känns mer relavant!

Och vad är objektivt, inte så mycket!
Håller i stort med Sontag!
Och tycker att bra fotodokumentation/fotojournalistik, kräver text!

Och bra fotojournalist?
Tror det va Walt Disney som sa, tror jag...
"Ta en utbildad forskare i facket och ge honom en kamera!"
Han ville betona hur viktig kunskap om ämnet är, viktigare än att kunna ta bilder!
Hålla en kamera,
det kunde vem som helst!

Och bilder som poesi...!?
Fotojournalisten vänder sig inte till den estetiske finsmakaren och den förströdde bildkonsumenten,
utan till människor som vill veta något...

Vad menar vi med fotojournalistik? Och hur ska god fotojournalistik vara....?
Kommer osökt att tänka på Ivar Lo-Johanssons fotoböcker,
kallades ju även då för "Sociala fotoböcker", som han gjorde tillsamman med några fotografer.
Ålderdom, Statarna mfl.
Upplever att det inte hänt så mycket, bara att många numera inte läst/sett dom!

Och vad menar vi med fotojournalistik? Och hur ska god fotojournalistik vara?

I dagens läge, är det nog svårare.
I den konkurens som styr undan kvalitet,
där ekonomin styr,
arbetar fotografen ofta även journalist, har tidspress, skall snabbt leverera "talande" bilder....
Utan nå'n djuplodande analys!
Så jag tror det är svårt...

Det som finns kvar är "fria fotografer/fria journalister",
men då återstår att hitta en "tillräcklig anslagstavla",
och ha en "egen oberoende ekonomi!"
Tror jag!

Hur som helst, tänkvärda funderingar på din blogg!!
Tack för intressant läsning!!
/Bengan

 

[chinerunner]

mer än tusen ord?

 

[pellepiano]

En bild kan varken skriva eller tala. Allt beror på betraktarens referensramar, vad han upplever med en bild.

En bild är absolut, i den meningen att den inte kan förändra sig vem som än tittar på den. Det betyder att allt ligger hos betraktaren. Dock kan upplevelsen av bilden förändras dramatiskt med en historia till den.

Vill man styra åskådarens upplevelese får man ta till schabloner och/eller allmän kunskap om den mänskliga naturen.

 

[adamhaglund]

pellepiano skrev:
En bild är absolut, i den meningen att den inte kan förändra sig vem som än tittar på den. Det betyder att allt ligger hos betraktaren. Dock kan upplevelsen av bilden förändras dramatiskt med en historia till den....

Menar du att en (journalistisk) text, i motsats till en bild, inte är statisk på samma sätt...?

 

[pellepiano]

En text är lika statisk.

 

[adamhaglund]

Re: Re: Re: Vad kan bilder berätta?

Benganbus skrev:
[...]
Och bra fotojournalist?
Tror det va Walt Disney som sa, tror jag...
"Ta en utbildad forskare i facket och ge honom en kamera!"
Han ville betona hur viktig kunskap om ämnet är, viktigare än att kunna ta bilder!
Hålla en kamera,
det kunde vem som helst!
[...]
/Bengan

Det som jag valt att citera här tyckte jag var intressant. Synen på fotografen som i första hand sakkunnig, i andra hand bildkunnig.
Nästan motsatsen till dagens etetiserade bilder, där ytan är det primära, innehållet kommer i andra hand (fast så illa är det kanske inte ändå?).

Tack för dina synpunkter hursomhelst. Intressant!

/Adam

 

[t_mauritsen]

Min banalt löjliga amatör filosofi: I motsättning till film så kan bilden (fotot) visa nogåt som öget inte kan se. At se sig omkring tar några sekunder och allting förändrar sig hela tiden.

 

[adamhaglund]

t_mauritsen skrev:
Min banalt löjliga amatör filosofi: I motsättning till film så kan bilden (fotot) visa nogåt som öget inte kan se. At se sig omkring tar några sekunder och allting förändrar sig hela tiden.

Och hur ska fotojournalisten förhålla sig till detta?
För dennes skull handlar det om att berätta en historia med bilder. Och om allt hela tiden förändrar sig...?

 

[Benganbus]

Re: Re: Re: Re: Vad kan bilder berätta?

adamhaglund skrev:
Det som jag valt att citera här tyckte jag var intressant. Synen på fotografen som i första hand sakkunnig, i andra hand bildkunnig.
Nästan motsatsen till dagens etetiserade bilder, där ytan är det primära, innehållet kommer i andra hand (fast så illa är det kanske inte ändå?).

Tack för dina synpunkter hursomhelst. Intressant!

/Adam

Tror nog att det är ganska illa!
Ekonomi och kultur går inte så bra ihop!

Tar i sammanhanget också chansen att citera Kurt Bergengren...
med sin fråga:
"Finns det i Sverige utrymme för en fotograferingskonst på djupet?"

...."Det kan tänkas att de klarast lysande kamerastjärnorna bara är barn i ögonblickens och flygbiljetternas värld, och att dessa fotografer i allmänhet är för obildade för att ta itu med samhällskritik eller lära oss de mäskliga villkoren, och inte bara visa olika levnadsförhållanden.

Inte många kan idag ge bild åt särskilt intressanta upplevelser av den verklighet vi alla delar.

För att göra formuleringen ännu mer drastisk: Svensk fotografi saknar en motsvarighet till Strindberg!"

B)

 

[Jeppe]

Allt och inget..

 

[adamhaglund]

Re: Re: Vad kan bilder berätta?

Jeppe skrev:
Allt och inget..

Vore intressant att få läsa en utveckling av den tanken!

 

[t_mauritsen]

adamhaglund skrev:
Och hur ska fotojournalisten förhålla sig till detta?
För dennes skull handlar det om att berätta en historia med bilder. Och om allt hela tiden förändrar sig...?

Som sagt var det banalt, och du vet antagligen mycket mer om detta och har massor med fina ord som en amatör inte forstås sig på. Men eftersom du frågar så snällt: Tänk till exempels på en bild av Saddam med ett gäng svartklädda män. Dom kan antingen vara hans livvaktar eller hans bödlar. Vad som händer sen kan vi inte veta. Skall han hängas, skall han ta ett elakt beslut eller skall han hålla ett tal?

Sen så finns det bilder med så många detaljer som är ganska populära bland journalister. Ofta tagna med vidvinkel. Om man själv skulle stå där och titta skulle det antagligen tagit lång tid att uppfatta allt. Man hadde antagligen tröttnat på att titta innan man hunnit klart. På bilden syns allt detta, tagen på 1/125.

T

 

[Jeppe]

Re: Re: Re: Vad kan bilder berätta?

adamhaglund skrev:
Vore intressant att få läsa en utveckling av den tanken!

Exempel:
Anna von Brömsens bilder på Sebbes sista dagar. Bilder som berör, berättar. Texten av Marie Branner förklarar men är inte nödvändig. Berättande bilder.

Exempel:
Massor av mina egna bilder.. som kanske bara är vackra. Som t.ex. den här... Vad vill jag ha sagt med den? Ingen aning.. Ett skott i mörkret

Jag är navelludd

 

[piratjenny]

Intressanta tankar o funderingar du har Adam. Jag får känslan av att du uppfattar bilden som en illustration snarare än ett självständigt verk, stämmer det?

All form av kommunikation tolkas av mottagaren, och avsändaren kan aldrig vara säker på att det mottagaren uppfattar är detsamma som avsändaren avsåg att kommunicera. Detta gäller såväl bilder som texter, filmer, framföranden, telefonsamtal, mejl och vanliga samtal öga mot öga. Allt tolkas.

Jag tror absolut att bilden kan vara en självständig berättare, men som avsändare av en sådan bild har du ingen aning om hur mottagaren tolkar den. Men det kanske inte är det viktigaste alla gånger. Bilden förmedlar trots allt något, och kanske är det själva förmedlandet som är det viktiga - att bilden tolkas och upplevs och berör.

Ibland behöver bilder ett sammanhang för att kunna beröra mottagaren. Reportagetexter, bildtexter eller kanske bara enstaka ord. Det kan vi ju enkelt se här på FS - en rubrik kan förändra mottagarens tolkning och upplevelse av en bild.

Jag håller, som du kanske redan har förstått, inte alls med dig om textens och språkets objektivitet. Hur många gånger har du inte blivit missförstådd och feltolkad när du har sagt eller skrivit något? Hur många avhandlingar har inte skrivits inom ramen för text- och litteraturanalys? Hur många rättegångar har inte hållits pga att personer/företag inte har varit överens om texters (avtal) tolkningar?

I din blogg skriver du: "Bilden...är inte heller fullt ut berättande. Det är snarare så att bilden antyder. Därmed blir bilden, likt poesin, mångtydig och öppen för tolkning. Mer hjärta än hjärna. Inget fel i det, men när läste du ett reportage på vers senast?"
Du har rätt i att det är sällan eller kanske snarare aldrig man läser ett reportage på vers, men det finns många olika sätt att skriva på, såväl reportage som andra typer av texter. Avsändaren väljer sin stil utifrån det budskap han/hon vill förmedla. På samma sätt är det med bilden. Liksom vissa texter är "objektiva" beskrivningar kan vissa bilder vara "objektiva" illustrationer, liksom vissa texter skapar bilder i mottagarens hjärna kan vissa bilder beröra mottagarens själ.

Jag tror att bild och text lever i en slags flytande symbios - ibland klarar de sig utan varandra, men för det mesta kompletterar de varandra och skapar en helhet större än summan av delarna.

 

[adamhaglund]

FILM) (piratjenny skrev:
Intressanta tankar o funderingar du har Adam. Jag får känslan av att du uppfattar bilden som en illustration snarare än ett självständigt verk, stämmer det?

Tack för att du tagit dig tid att läsa mitt blogginlägg, och kul att du verkar tycka att det är lika intressant som jag! =)
På din första fråga svarar jag nej. Det stämmer nog inte. Jag tycker nog att bilden kan vara ett självständigt verk. Men frågan är hur.
I det här fallet handlar det om bildjournalistik, alltså bilder med ett direkt syfte. Ett berättande syfte. Mer om det nedan.

All form av kommunikation tolkas av mottagaren, och avsändaren kan aldrig vara säker på att det mottagaren uppfattar är detsamma som avsändaren avsåg att kommunicera. Detta gäller såväl bilder som texter, filmer, framföranden, telefonsamtal, mejl och vanliga samtal öga mot öga. Allt tolkas.

Min poäng var inte att "text-språket" var exakt, utan snarare att bildspråket är mycket mindre exakt. Du har förstås helt rätt, vi misstolkar ofta ord.
Jag tror dock att det är ännu svårare att tolka bilder. Och hur ska vi som fotografer, som vill berätta en historia med bilder, förhålla oss till det?

Jag tror absolut att bilden kan vara en självständig berättare, men som avsändare av en sådan bild har du ingen aning om hur mottagaren tolkar den. Men det kanske inte är det viktigaste alla gånger. Bilden förmedlar trots allt något, och kanske är det själva förmedlandet som är det viktiga - att bilden tolkas och upplevs och berör.

Nej, här håller jag inte med. Kanske var jag otydlig om att det är journalistiska bilder det handlar om. Journalistiskt material - ord, bild, ljud (läs gärna Pawel Flatos kommentar till mitt inlägg på bloggen) - ska vara sanningsbärare. Då räcker det inte med att bilden berör och tolkas. Den ska tolkas rätt om det ska vara någon vits med det.

Ibland behöver bilder ett sammanhang för att kunna beröra mottagaren. Reportagetexter, bildtexter eller kanske bara enstaka ord. Det kan vi ju enkelt se här på FS - en rubrik kan förändra mottagarens tolkning och upplevelse av en bild.

Håller med! Och det är precis det som Susan Sontag menar med att bilden är stum.

Jag håller, som du kanske redan har förstått, inte alls med dig om textens och språkets objektivitet. Hur många gånger har du inte blivit missförstådd och feltolkad när du har sagt eller skrivit något? Hur många avhandlingar har inte skrivits inom ramen för text- och litteraturanalys? Hur många rättegångar har inte hållits pga att personer/företag inte har varit överens om texters (avtal) tolkningar?

Du har rätt! Språket är inte objektivt och exakt.
Men jag vidhåller att det är betydligt mer exakt än bildspråket.

/Adam

I din blogg skriver du: "Bilden...är inte heller fullt ut berättande. Det är snarare så att bilden antyder. Därmed blir bilden, likt poesin, mångtydig och öppen för tolkning. Mer hjärta än hjärna. Inget fel i det, men när läste du ett reportage på vers senast?"
Du har rätt i att det är sällan eller kanske snarare aldrig man läser ett reportage på vers, men det finns många olika sätt att skriva på, såväl reportage som andra typer av texter. Avsändaren väljer sin stil utifrån det budskap han/hon vill förmedla. På samma sätt är det med bilden. Liksom vissa texter är "objektiva" beskrivningar kan vissa bilder vara "objektiva" illustrationer, liksom vissa texter skapar bilder i mottagarens hjärna kan vissa bilder beröra mottagarens själ.

Jag tror att bild och text lever i en slags flytande symbios - ibland klarar de sig utan varandra, men för det mesta kompletterar de varandra och skapar en helhet större än summan av delarna.

 

[piratjenny]

adamhaglund skrev:
Journalistiskt material - ord, bild, ljud (läs gärna Pawel Flatos kommentar till mitt inlägg på bloggen) - ska vara sanningsbärare. Då räcker det inte med att bilden berör och tolkas. Den ska tolkas rätt om det ska vara någon vits med det.

Är det inte en missuppfattning att journalistik är detsamma som sanning? Vad är sanning? Vems sanning? Och vad är rätt tolkning? Jag menar att inte ens en journalistisk text undgår tolkning. Även här kommer mottagarens bakgrund, erfarenheter, kulturella kontext mm att spela in.

adamhaglund skrev:
Jag tror dock att det är ännu svårare att tolka bilder. Och hur ska vi som fotografer, som vill berätta en historia med bilder, förhålla oss till det?

Eftersom vi aldrig kan styra över hur något tolkas anser jag att vi heller inte ska låta möjligheten till "feltolkning" styra den journalistiska bilden i någon större utsträckning. Åtminstone inte i större utsträckning än vid journalistisk textproduktion. Både bild och text utgår från avsändarens "sanning", och om han/hon skapar sin bild eller text utifrån mottagaren så förvanskas även "sanningen".

 

[adamhaglund]

FILM) (piratjenny skrev:
Är det inte en missuppfattning att journalistik är detsamma som sanning? Vad är sanning? Vems sanning? Och vad är rätt tolkning? Jag menar att inte ens en journalistisk text undgår tolkning. Även här kommer mottagarens bakgrund, erfarenheter, kulturella kontext mm att spela in.

Visst är sanningen alltid relativ. Och subjektiv.
Men någonstans går gränsen mot osanning och lögn. Inom Pressfotografernas Förbund rasade en debatt om kloningsverktyget för ett tag sedan. Det betonades hur viktigt det är med trovärdigheten.
För det är lätt att luras med bilder, och med texter (och med bilder och text i kombination, läs tex detta inlägg på min blogg "Om att luras med bilder": http://www.adamhaglund.se/blogg/2007/01/om-att-luras-med-bilder.html)

Fotografen har vissa spelregler att hålla sig till. Liksom den skrivande journalisten.
Man kommer inte ifrån att mottagen kommer att tolka budskapet, men även där finns gränser.

En bild eller text blir aldrig helt objektiv, men det betyder inte att den är helt subjektiv.

För du menar väl inte att det är fritt fram för en journalist att skriva vad som helst, eller för en fotograf att publicera vilka bilder som helst i ett reportage?

/Adam

Eftersom vi aldrig kan styra över hur något tolkas anser jag att vi heller inte ska låta möjligheten till "feltolkning" styra den journalistiska bilden i någon större utsträckning. Åtminstone inte i större utsträckning än vid journalistisk textproduktion. Både bild och text utgår från avsändarens "sanning", och om han/hon skapar sin bild eller text utifrån mottagaren så förvanskas även "sanningen".

 

[erro.se]

Bilder eller texter kan förvisso stå på egna ben, men tillsammans blir de ännu starkare.

Jag kan bara referera till hur jag själv tänker när jag lägger upp mina "reportage" på min hemsida. Det är just kombinationen bild och text som gör det så intressant.

Nu är jag varken professionell journalist eller fotograf, men väl en intresserad hobbyfotograf som även ser styrkan med bildtexter.