Vilken är din favoritsensor?

[Photocon]

Rätt så fantastiskt hur bra vissa kompakter med Sonysensor är på sitt DR. Har ju mätts upp till 12-13 EV vilket är lika bra eller t o m aningen bättre vid basiso än exemplevis Canons FF-kameror som 1Dx. Vi har ju sett det i praktiken med RX100 i sina olika versioner, men tydligen har samma sak noterats av DxO.

Har för mig att det sitter Sonysensor även i Canons senaste mer avancerade kompakt.

Nåväl, skruvar man upp isot så har dock inte kompakternas mindre sensorer en chans mot de större. Framgår också av grafen nedan.
Men det är lätt att förstå varför vissa kompakter (som RX100 och liknande) blivit så populära bland många initierade fotografer som vill ha en mycket bra "ta-med-kamera" i fickformat även om de normalt sett oftast plåtar med dslr.

//Lennart

 

[kunert]

Ja jag är ju en Nikon kille, ok i senior segmentet då, har bara fotat sen 70-talet och inte hunnit testa så många kameror.
Använder idag tre stycken kameror för olika tillfällen som levererar helt ok bilder.
Gå och promenera på stan/ party kamera, en D70 från is tiden med ett plastigt och billigt 35 mm objektiv, D7100 i min hemma studio för stilleben och för macro plåtning både inne och ute, men hänger mest i ett repro stativ
Fotar till största delen i svartvitt och gillar det analoga stuket, min favorit och en kamera som leverera bilder som tilltalar mig, och har allt jag behöver utan massa nymodiga finesser.
Föråldrad sensor, det är möjligt.
D700! Kunde likaväl sagt D3 men 700:an är smidigare, litet objektiv batterigrepp av, stort objektiv batterigrepp på!

På tal om analogt, eftersom det halkat in lite på mjukvaror, lämpligt program för att få till foton att se antika ut?

 

[Ljusdans]

Hur som helst borde man rimligen kunna jämföra olika Sonysensorer i en och samma råkonverterare. Jag upplever att RX100 har rent bättre prestanda än a7, alltså att den kan återge fler färgnyanser. Vad som sen "ser bäst ut" är en annan femma och handlar mer om smak och tycke.

Håller just på med en mindre undersökning kring detta. Helt klart olika resultat sinsemellan olika Sonysensorer beroende på både råkonverterare och kameramodeller.

Den konverterare som sticker ut färgmässigt för just Sony A7 är Capture One. De har en egen standardprofil för A7 som heter "generic", som färgmässigt verkar hålla nere grönt till förmån för magenta i hudtoner, samt har lite mer S-kurva(?) för svärtan.

Jag tycker den ser bättre ut för hudtoner vid bra vitbalans än den som heter "standard", och är väldigt lik hur övriga råkonverterare (LR, Aperture, DxO, Image Data Converter) ser ut.

Är man inte petig med vitbalansjusteringen är det mer hugget som stucket vilken som ser bäst ut.

Edit: formuleringar.

 

[stefohl]

Hur som helst borde man rimligen kunna jämföra olika Sonysensorer i en och samma råkonverterare. Jag upplever att RX100 har rent bättre prestanda än a7, alltså att den kan återge fler färgnyanser. Vad som sen "ser bäst ut" är en annan femma och handlar mer om smak och tycke.

Även om det är samma tillverkare av sensorer är de grundinställningar som används väldigt olika. Så du har fortfarande ett rörligt mål, det vill säga man kan inte separera sensor och råkonverterare. Sedan tycker jag att det intressanta är hur bra bild man kan få när man har optimerats inställningarna i respektive råkonverterare, vilket innebär att man måste lära sig att arbeta med respektive råkonverterare så att man vet hur man utnyttjar dem till max. Annars talar vi bara om hur pass bra råkonverterarens grundinställningar är i förhållande till respektive sensor.

 

[Ljusdans]

Allt detta plus det faktum att exakt samma sensor kan se rätt olika ut beroende på vilket kamerahus den sitter i, även inom samma tillverkare.

Tycker ändå att det är högst relevant att för egen del ta reda på vilken kombination av allt ovanstående som fungerar bra för ens egna behov - med minsta möjliga arbetsinsats. Man är ju i grunden lat

 

[Sten-Åke Sändh]

Kan det vara så att en bakbelyst sensor med hög känslighet är bättre på att återge färger på bas ISO än de som har den gamla traditionella designen (i princip alla APS-C och FF-kameror. Varför är det i princip regel att en även en gammal CCD är bättre på detta än en modern CMOS av traditionellt snitt (på bas ISO).

 

[hbengtsson]

Kan det vara så att en bakbelyst sensor med hög känslighet är bättre på att återge färger på bas ISO än de som har den gamla traditionella designen (i princip alla APS-C och FF-kameror. Varför är det i princip regel att en även en gammal CCD är bättre på detta än en modern CMOS av traditionellt snitt (på bas ISO).

Generellt om äldre sensorer (oavsett design) så är min känsla att en av anledningarna att många föredrar färgåtergivningen på basiso är att färgfiltret/CFA:n sannolikt gjordes tightare/tjockare och mer "färgsäker" i brist på annat ord. I takt med ISO hetsen så gjordes filtren allt tunnare för att släppa igenom mer ljus och toleranserna ökade.

DXO Mark har siffror på färgresponsen ur ett tekniskt perspektiv och det är tydligt (ialla fall på Canon) att "färgseendet" blivit sämre i nyare modeller. Detta innebär dock inte nödvändigtvis mindre tilltalande för ögat, även om jag i de allra flesta fall föredrar "looken" från äldre Canons.

 

[Abe Normal]

Generellt om äldre sensorer (oavsett design) så är min känsla att en av anledningarna att många föredrar färgåtergivningen på basiso är att färgfiltret/CFA:n sannolikt gjordes tightare/tjockare och mer "färgsäker" i brist på annat ord. I takt med ISO hetsen så gjordes filtren allt tunnare för att släppa igenom mer ljus och toleranserna ökade.

DXO Mark har siffror på färgresponsen ur ett tekniskt perspektiv och det är tydligt (ialla fall på Canon) att "färgseendet" blivit sämre i nyare modeller. Detta innebär dock inte nödvändigtvis mindre tilltalande för ögat, även om jag i de allra flesta fall föredrar "looken" från äldre Canons.

Det är intressant, har ett 400D hus som förmodligen är värt ett par hundralappar och fotar nu med 5D3 som förstås vinner alla dagarna i veckan med större flexibilitet, mer detaljer osv MEN just färgåtergivningen hos 400D är faktiskt väldigt bra. Med ett bra objektiv, stativ och låga ISO-tal kommer man väldigt långt med 400D för typ 500 spänn.

/Ulf

 

[Sten-Åke Sändh]

Med den gamla traditionella designen menade jag att man belyser genom "kabelverket" som förbinder pixlarna istället för som man nu gör på andra sidan (gäller exv. Sony Exmor-R -senorerna).

 

[Photocon]

Det är intressant, har ett 400D hus som förmodligen är värt ett par hundralappar och fotar nu med 5D3 som förstås vinner alla dagarna i veckan med större flexibilitet, mer detaljer osv MEN just färgåtergivningen hos 400D är faktiskt väldigt bra. Med ett bra objektiv, stativ och låga ISO-tal kommer man väldigt långt med 400D för typ 500 spänn.

/Ulf

Som Sten-Åke skriver så är ju färgåtergivningens upplevelse personlig. D v s bygger på personlig smak.
Icke desto mindre, oavsett om vi har en CCD- eller CMOS-sensor eller det ena eller andra kamerahuset så går färgåtergivningen att "framkalla" lika i rawkonverteraren.

Däremot direkt ur kameran skiljer det mellan 5DMkIII och 400D. Färgerna kan upplevas lite "mustigare" ur 400D mot 5DMkIII:s aningen "tunnare". Ju högre isot ställs på den senare kan färgerna upplevas som vad?
Kanske lite mer transparenta eller "akvarell-liknande"? Men allt går att korrigera så det ser i princip lika ut.
Har ägt båda kamerorna så jag förstår vad du menar.

//Lennart

 

[Grevture]

Generellt om äldre sensorer (oavsett design) så är min känsla att en av anledningarna att många föredrar färgåtergivningen på basiso är att färgfiltret/CFA:n sannolikt gjordes tightare/tjockare och mer "färgsäker" i brist på annat ord. I takt med ISO hetsen så gjordes filtren allt tunnare för att släppa igenom mer ljus och toleranserna ökade.

DXO Mark har siffror på färgresponsen ur ett tekniskt perspektiv och det är tydligt (ialla fall på Canon) att "färgseendet" blivit sämre i nyare modeller. Detta innebär dock inte nödvändigtvis mindre tilltalande för ögat, även om jag i de allra flesta fall föredrar "looken" från äldre Canons.

Det här stämmer med det jag läst/hört: Äldre färgfilter var helt enkelt annorlunda optimerade än modernare och med högre ljusgenomsläpplighet får man en lite annorlunda färgrespons.

Samtidigt handlar nog mycket av skillnaderna om vad man först vant sig vid. Jag pratade ganska nyligen med en (mycket ambitiös och noggrann) fotograf som började med "moderna" sensorer och nu nyligen för första provat en äldre digitalkamera och då reagerade över hur "underliga" färgerna var där. Kort sagt, de kameror man lärt sig fotografera med blir ofta en slags mall för hur alla kameror "borde" vara.

 

[Grevture]

Med den gamla traditionella designen menade jag att man belyser genom "kabelverket" som förbinder pixlarna istället för som man nu gör på andra sidan (gäller exv. Sony Exmor-R -senorerna).

Bakbelysta sensorer har ju en större ljusupptagande yta (mätt som andel av totala ytan) än konventionella designer. Men i och med de effektiva mikrolinser vi haft de senaste åren spelar nog det en ganska försumbar roll, de flesta sensorer idag, inte bara de bakbelysta, är ju i praktiken "gapless" och fångar in nästan allt ljus som träffar sensorn.

Där jag tror bakbelysningen gör större skillnad för prestanda är att de ökar förmågan att fånga in ljus som anländer i sned infallsvinkel (inte vinkelrät) mot sensorn. Dvs att bakbelysta sensorer till exempel kan ge bättre periferiprestanda (hörn och kanter) med äldre vidvinklar och att de dessutom gör det enklare att bygga kompakta optiska konstruktioner där bakre linselementen hamnar nära sensorytan.

 

[MrKarisma]

Utan tvekan Sonys 12.2 mp sensor som satt i Nikon D90 och Nikon D5000 redigerade i Adobe ACR. Har inte hittat nån sensor efter den som klarar att ge en naturlig svartvit gråskala. Min D600 tex går överhuvudtaget inte använda till svartvitt, det blir fruktansvärd plastig o platt gråskala hur mycket man än drar i spakarna, även i Nikon Capture NX2. Pratar vi färgbilder så blir det delad 1:a plats mellan CCD:n i Panasonic Lumix LX3 redigerade i ACR och Nikon D600 redigerade i Capture NX2.

 

[Sten-Åke Sändh]

Bakbelysta sensorer har ju en större ljusupptagande yta (mätt som andel av totala ytan) än konventionella designer. Men i och med de effektiva mikrolinser vi haft de senaste åren spelar nog det en ganska försumbar roll, de flesta sensorer idag, inte bara de bakbelysta, är ju i praktiken "gapless" och fångar in nästan allt ljus som träffar sensorn.

Där jag tror bakbelysningen gör större skillnad för prestanda är att de ökar förmågan att fånga in ljus som anländer i sned infallsvinkel (inte vinkelrät) mot sensorn. Dvs att bakbelysta sensorer till exempel kan ge bättre periferiprestanda (hörn och kanter) med äldre vidvinklar och att de dessutom gör det enklare att bygga kompakta optiska konstruktioner där bakre linselementen hamnar nära sensorytan.

Sen undrar man ju hur mycket grundare ljusbrunnar och vinkelställda linselement gör. Sen undrar man ju hur de centrerar mikrolinserna så att de verkligen hamnar där de ska. Kan det i så fall exv. förstärka moireproblem?

 

[Makten]

Det här stämmer med det jag läst/hört: Äldre färgfilter var helt enkelt annorlunda optimerade än modernare och med högre ljusgenomsläpplighet får man en lite annorlunda färgrespons.

Samtidigt handlar nog mycket av skillnaderna om vad man först vant sig vid. Jag pratade ganska nyligen med en (mycket ambitiös och noggrann) fotograf som började med "moderna" sensorer och nu nyligen för första provat en äldre digitalkamera och då reagerade över hur "underliga" färgerna var där. Kort sagt, de kameror man lärt sig fotografera med blir ofta en slags mall för hur alla kameror "borde" vara.

Det är väl rätt självklart att överlappet mellan R,G och B i CFA:n påverkar färgresponsen utav bara fanken? Mindre överlapp borde kunna ge mycket fler nyanser, men samtidigt fångar man förstås inte in lika mycket ljus totalt. Så det där med att ISO-hetsen kan ha "försämrat" sensorer tror jag definitivt på.

För nog är det annars märkligt att en gammal relik som Leica M8 av många anses ge fantastiska färger (om man lyckas komma runt problemen med brist på IR-filter). Samma sak med mellanformatsensorer som ofta har uråldrig teknik och brusar något hiskeligt.

Angående råkonverterarens påverkan så förstår jag inte riktigt hur man skulle kunna få fler färger av att dra i spakarna. Det blir mer eller mindre färg, men inte fler nyanser. Eller?

 

[Photocon]

Angående råkonverterarens påverkan så förstår jag inte riktigt hur man skulle kunna få fler färger av att dra i spakarna. Det blir mer eller mindre färg, men inte fler nyanser. Eller?

Fler färger per definition får man inte. Helt rätt! Men nyanserna på färgerna ändras om man spakar in mer eller mindre mättnad. Men antalet färger ändras inte och inte heller antalet nyanser. Endast nyansernas utseende.

Däremot har jag upplevt skillnad mellan olika rawkonverterare hur väl de återger nyanser. Skulle plåta en glasskulptur som var blå i 7 nyanser. En av nyanserna var knappt synlig i konverterare 1 men klarare synlig i konverterare 2 (utan påverkan av de andra nyanserna).

//Lennart

 

[mapem]

Jag har inte erfarenhet av så värst många sensorer, har själv bara använt Konica, Canon och Olympus digitala kameror och min son har Canon, Nikon och Sigma Foveon, men av de jag kan uttala mig om tycker jag den i Olympus E-M5 och den i Nikon D7000 ger finast färger och gråskala. Båda är väl i grunden samma Sony-konstruktion tror jag.

När man uttalar sig om sånt här så måste man reservera sig både med tanke både på vilken råkonverterare man använder och vilket objektiv man råkar ha på kameran. Och kombinationen av dessa. Om vi håller oss till E-M5 så är det stor skillnad mellan t ex kitobjektivet 12-50 och det nya 12-40 och hur de samverkar med t ex LR. Med 12-50 fick jag skruva rätt mycket för att det skulle bli bra färger och jämn kontrast och av kameraprofilerna var Camera Natural oftast bäst, medan det med 12-40 blir bra nästan direkt efter att ha öppnat råfilen och oftast ser det bäst ut med Adobes egen profil.

Sen vill jag dra en liten lans för Sigmas foveon-sensor. Den skapar mycket behagliga och tittvänliga bilder med fin gråskala. Upplösningen är hög, men inte mikrokontrasten, det blir som ett skimmer som kan uppfattas som oskärpa.

 

[stefohl]

Fler färger per definition får man inte. Helt rätt! Men nyanserna på färgerna ändras om man spakar in mer eller mindre mättnad. Men antalet färger ändras inte och inte heller antalet nyanser. Endast nyansernas utseende.

Däremot har jag upplevt skillnad mellan olika rawkonverterare hur väl de återger nyanser. Skulle plåta en glasskulptur som var blå i 7 nyanser. En av nyanserna var knappt synlig i konverterare 1 men klarare synlig i konverterare 2 (utan påverkan av de andra nyanserna).

//Lennart

Profilen spelar stor roll i en sådan situation.

 

[Erik Schalin]

– Vilken av alla kameror du testat har givit dig mest tillfredsställande tekniskt resultat, som härrör från sensorns egenskaper?

Nikon F5 med Fuji Velvia.
Andra plats Nikon D800

 

[Photocon]

Profilen spelar stor roll i en sådan situation.

Självklart! Med ACR och profil fick jag det hela rätt. Ville bara påpeka att det råder viss skillnad mellan olika konverterare hur noggrann man än försöker vara.