Genom vårregn

Jag hade just kommit ner till fågelviken när regnet överraskade. Hann logga in två mosnäppor, ett tiotal grönbenor samt vårens första tornseglare lågt över vattnet.
Sen fick jag ge mig.

Under bilfärden tillbaka tog jag några bilder med vidvinkel genom framrutan på bilen. Ett enkelt sätt att måla med kamera.

Friskala, Hirvensalo ö, Åbo 14 maj 2025. Foto: Håkan Eklund.

Allt exploderar

En dagen är allt ännu grått och färglöst, sen en eller två solvarma aprildagar - och allt exploderar i grönska.

Nordisk vår.

Här klibbalsstammar omsluten av en hägg, med blad som snabbt har spruckit ut.

Och på vägen tillbaka från lunden stötte jag på årets första buskskvätta; har aldrig sett den arten så tidig.

Glad påsk!

Hirvensalo ö, Åbo, SW Finland. 19 april 2025. Foto: Håkan Eklund.

Så fort går tiden

Inte känns det så, att det var länge sen
men visst är det.

En septemberdag 1988 kom fru A
hem
med ett litet flickebarn i en pärtkorg.

De hade fått lift med Bill Dixon
från huvudstaden (Suva),
han var kvartersgranne och god vän
en Kivi, från N.Z.

Det var vårt fjärde år i Söderhavet,
i Lautoka, Viti Levu.

Nu är hon vuxen,
nästa vecka ska hon föda sitt första.

Foto: Håkan Ekund 7 mars 2025. Hirvensalo ö, Åbo.

Lek i skymningen

Ibland blir jag trött på all perfekta bilder, skarpa till döds. Då gäller det att köra med långa tider, och bara leka (0,3 s; bl 11, ISO 100, 85 mm).
Åbo en höstkväll i fjol. Foto: Håkan Eklund.

Less is more - ibland

Under veckan utkom BFF:s fjortonde årsbok med Dick Forsmans storlomsbild som omslag. Bakpärmens annons med Lassi Rautiainens världsberömda ”Friends”.

Igen 92 sidor intressant läsning, och förstås: massor med bra bildmaterial. BioFoto Finland är en finlandssvensk naturfotoförening som jag är en av initiativtagarna till. Idén föddes efter att jag och några finlandssvenska naturfotokursister deltagit i Naturfotofestivalen i Vårgårda, Sverige hösten 2007 och sett en fin presentation av BioFotos verksamhet. BioFotos moderförening finns i Norge, med många olika lokalavdelningar. Eftersom det då fanns en snabbt växande lokalförening också i Sverige resonerade vi:  Varför inte också i Svenskfinland? 

Lite mera om hur det gick till hittas här: https://www.biofoto.fi/om-oss/historik

Årsboken var några år senare min idé. Jag var redaktör för tidskriften Skärgård (Åbo Akademi) och valde jag samma stående format (172 x 246 mm) som var bekant. Den första BFF-årsboken utkom 2012, sen var jag redaktör till 2019.

Men – det minimala formatet är en utmaning (för ombrytaren) för en publikation där fotografier ska utgöra majoriteten av ytorna.

Det skulle gälla att utgå från beslutet att en bild inte får vara mindre än en halv sida (förutom foton av fotografer). ”Frimärksbilder” ser vi till lust och leda på våra mobiltelefoner. Också hälften av bilderna i denna utgåva borde ha sorterats bort.

I materialet finns en unik bild av ett hoppande lodjur, en bild som visar på rörelse, tagen av Lars Sundström. En svårtagen bild som skulle ha förtjänat ett helt uppslag. Nu får den trängas bland tre andra bilder på samma uppslag, och blir delvis "uppäten".

Less is more. Ibland. Som fototidningen Camera Natura förstår.