Med leriga skor

Björnfunderingar

Björn vid sjöåteln, Kuhmo 23.8.2008. Foto: Håkan Eklund.
(Obs. - björnen har försetts med "halsband" av forskare, för att kunna följas).

Trots att många svenska och norska naturfotografer aldrig uppger i sina bildtexter var deras björnar och vargar är fotograferade, är en stor majoritet fotograferade i Lassi Rautiainens "naturfotostudio" i Kuhmo, Finland - intill den ryska gränsen. Den som känner terrängen i LR:s "studioområde" känner snabbt igen platserna där publicerade bilder är tagna. I ärlighetens namn tycker jag att dylika bilder gärna kunde redovisas för vad de är, dvs. fotograferade i "åtelmiljö". Oftast är det ju enda möjligheten att enkelt och snabbt kunna få bilder av dessa skygga och svårtillgängliga arter. Alternativet är att spendera halva livet med att på måfå vänta i skogen att en björn eller varg skulle passera inom fotoavstånd ...

Egentligen är de flesta av vargarna och björnarna i LR:s "studio" ryska, dvs. de är födda i på den ryska sidan - och vad björnarna beträffar så övervintrar de flesta där. På andra sidan gränsen (i detta område) finns det just inga människor, vägar eller andra störande moment (t.ex. intensiv jakt). Tack och lov. Annat är det i Finland och Sverige där varje hektar tycks vara inmutat av ett girigt ekonomisamhälle.

Det är klart, bilder på björn och varg (och havsörn) fotograferade från gömslen i närheten av utlagda åtlar finns det idag ett överflöd på. De är inte längre unika. Ändå anser jag att de fyller in viktig informativ uppgift: det är betydligt trevligare att titta på bilder av levande rovdjur, än dito med skjutna och nerblodade djur. Det senare gäller främst björn. Och det är viktigt att bilderna presenteras i sammanhang där man också försöker skapa en större förståelse och kunskap om dessa fina och värdefulle ursprungsarter i vår nordiska natur.

Så länge det förekommer en mycket utbredd tjuvjakt på stora rovdjur (främst varg, både i Sverige och Finland) som bara tystas ner, och så länge som myndigheter på mycket lösa grunder ger dödsdomar åt kringströvande ungbjörnar och -vargar bara för att en okunnig allmänhet med attitydproblem så kräver, anser jag att dessa naturfotoföretagare som sysslar med organiserad åtelfotograferingsverksamhet borde premieras med medalj.

Det är nämligen så att alla som på nära håll kunnat studera vilda björnar och vargar från ett gömsle (LR har många företagsgrupper och "helt vanliga människor" som kunder) har ändrat uppfattning till fördel för dessa unika däggdjur. Och trots att dessa "åteldjur" lärt sig utnyttja dessa "smörgåsbord" , och vet att det sitter människor i "trälådorna" i närheten, så är de tillräckligt kloka för att kunna skilja på olika intressegruppers avsikter. När naturfotograferna vandrar ut till sina gömslen är de säkert ibland iakttagna av björnarna, som vet att dessa människor inte vill dem något illa. Kommer det jägare med bössor och hundar vet de också att nu är det en helt annan kaliber av människor på gång.

De kan läsa vårt kroppsspåk. Björnarna i Kuhmo är enligt statistiken lika svårjagade som på andra ställen - trots att många säkert sett en massa naturfotografer i området. Vilket visar att de kan skilja på "folk och fä"; nu på måndagen börjar björnjakten i Kuhmo, i andra delar av Finland startade björnjakten 20.8.

Nyfiken björn

Björntass på bilfönstret, Kuhmo 25.8.2008. Foto: Håkan Eklund.

När vi återvände från Rautiainens fotogömsle på måndagmorgonen märkte vi rätt snart att vi hade haft björnbesök vid bilparkeringen. Vi såg spår längs stigen fram till bilen, sen såg vi att den också kollat vårt kördon.

Vår bil (liten minibuss) hade stått parkerad i ändan av en skogsbilväg strax innan gränszonen, och under kvällen/natten hade en björn tittat in genom vindrutan! Motorhuven var smutsig från björnens mage och den hade hållit vänstra framlabben på bilens fönster ...

Skulle vara kul att veta vad den var ute efter; i framsätet låg Richards färgglada dyna - kanske det var den som lockade fram nyfikenheten?

Björndopp

Björnen kollar in läget, Kuhmo 22.8.2008. Foto: Håkan Eklund.

Tillbringar man tre kvällar och morgnar i en björnkoja hinner det bli ett antal överraskande bildvinklar och motiv. Vädret, ljuset och situationerna växlar hela tiden. När det händer något ovanligt händer det snabbt. Det är inte alltid man hinner med, eller att fotogluggen finns just åt det hållet. 

Den här situationen räckte inte många sekunder, när björnen plötsligt steg upp ur tjärnen för att kolla in en annan björn som var på kommande till åteln. Intressant att se hur "mänskliga händer" björnen tycks ha.

Tyvärr sker alltid de intressantaste sakerna när det är för mörkt att fotografera, björnen är ju ändå ett nattdjur.

I gränslandet

Brun björn i gränszonens gränsland mellan skog och myr. Kuhmo 22.8.2008.
Foto: Håkan Eklund.

Odikade myrar med "skogsöar" tillhör ett av mina favoritlandskap. Tyvärr är det en biotop som skogsbruket lyckats fördärva på alltför många ställen. Men där dylika områden finns kvar i naturtillstånd får man en känsla av att tiden stått stilla, som här.

Och med en björn i landskapet känns det som att bli förflyttad långt tillbaka i tiden, innan människan blivit ett lydigt instrument under alla "ekonominissar" som förvandlar vår ursprungsnatur till en vinstgivande produktionsinrättning,
eller innan myndigheterna blev ett lydigt instrument under "ängsligt urbana", som ropar efter bössor när en björn eller varg dyker upp.

Stackars samhälle.

Ett av Lassi Rautiainens "naturfotostudio-ormåden" ligger vid en myr i gränszonen till Ryssland. För vistelse här behövs specialtillstånd från gränsmyndigheterna;  detta är en värdefull fristad för rovdjur - här är jakt förbjuden. Under våra tre nätter i LR:s fotokojor hann vi se ett 10-tal björnar och 2-3 vargar i det här området.

Så här såg det ut första kvällen i kojan, efter ett häftigt regn. En björn har kommit ut ur den skyddande skogen och funderar på tingens ordning. Vi kunde konstatera att björnar inte är rädda för vatten, många av dem simmade i en tjärn som ligger utanför bilden till vänster. Bl.a. en ungbjörn lekte med en trädstam i vattnet under långa pass. Lassi R sade att dessa björnar älskar att äta rötterna till näckros, som de krafsar fram från tjärnens botten.

Utsikt från ett fotogömsle

Från en av björnkojorna i Kuhmo, 23.8.2008. Foto: Håkan Eklund.

Så har det igen blivit att sitta tre nätter i fotokojor intill gränsen till Ryssland. Trots att fotografering av björn och varg var det som gällde, finns det också andra motiv att ta fasta på. Som lördagkvällens fina kvällshimmel vid "Sjökojan". 

Satt länge med 70-200 mm gluggen och bara njöt av att plocka in valda delar av denna fina studiobelysning. Samtidigt som en handfull björnar håller till i strandkanten en bit till höger (utanför bilden).

Fördelen med att sitta i fotokoja denna tid på året är att man också kan sova, åtminstone fem timmar - rena rama lyxen. Det var för mörkt att fotografera mellan 22.30 - 04.30. Ibland försökte vi nog med 3200 ISO på varg, som oftast dyker upp när fotoljuset är borta.