Med leriga skor

Imponerande landskap

Signaldalen, Troms, Norge 31 maj 2007.
Foto: Håkan Eklund.

När man kommer från det platta Finland känns Norge omtumlande vackert med sin häftiga topografi. Det bara är så vackert, överallt.

Senaste natt sov jag i bilen intill en brusande flod i Skibotndalen, omgiven av mäktiga snöklädda fjäll. I den östra ändan av den dalen hade inga löv ännu slagit ut, i morse kom det till och med lite snöslask. En liten skur.

Några timmar senare nere vid ändan av Lyngenfjorden, där den här bilden är tagen,  står försommaren som allra skirast.

Nu är allt ompackat och klart för ännu mera omtumlande intryck på Svalbard; i morgon bitti kör jag ner till m/s Stockholm och lastar in mina grunkor, den ligger vid Fryserikaja här i Tromsö.

Äventyret väntar. Tillbaka i Tromsö igen den 10 juni, och väntande 1500 km till HQ i Åbo.

Röd "fjäll"räv

En rödräv i fjällen, Kilpisjärvi 30 maj 2007. Foto: Håkan Eklund.

Det lönar sig att inte köra alltför fort längs intressanta vägar, som igår kväll. Ett 20-tal kilometer söderom Kilpisjärvi dök det plötsligt upp en rödräv, den stannade vid vägkanten.

Så gjorde också jag; öppnade snabbt dörren och placerade 500 mm i "vecket", stängde motorn - och hann ta några rutor innan mötet var förbi. Skulle jag ha brassat på (som jag brukar) hade jag blåst förbi bilden utan att hinna reagera ...

Klockan var 22, solen hade gått i moln och det var plus 8 grader. Rödvingetrast och blåhake sjöng  från snåret intill.

Om en vecka har jag förhoppningsfullt sett en riktig fjällräv på Svalbard; här i finska Lappland är den mycket sällsynt. I takt med klimatförändringarna håller den röda räven på att konkurrera ut kusinen från fjällvärlden.

Backe upp och backe ner

E 8 upp till Kilpisjärvi, 30 maj 2007. Foto: Håkan Eklund.

Vägavsnittet mellan Muonio och Kilpisjärvi älskar jag. Speciellt under våren. Och speciellt som det var igår; varmt, soligt, sjungande blåhakar längs varje kilometer. Backe upp och backe ner.

Fotograferade dalripa och jorduggla, och allt mellan himmel och jord. Och bara njöt. Vägen går längs gränsen till Sverige, gränslinjen är en vårrusig flod.

Den uppmärksamma noterar att här har löven inte ännu spruckit ut ...

En mysig krabat

Lavskrika (Perisoreus infaustus), Pallastunturi, 30 maj 2007.
Foto: Håkan Eklund.

Från regnet i Oravais i Österbotten körde jag upp till ett soligt och varmt Lappland! Övernattade i bilen (hade bäddat bekvämt ...) i skogen nedan för fjället Pallastunturi. På dagen vandrade jag i timmar i orörd fjällskogsnatur, och bara njöt.

Det var soligt och varmt och myggfritt - en ovanlig kombination i Lappland. På ett ställe träffade jag på en lavskrika som sökte mat i en myrkant, såg när den bl.a. tog en ödla! En mysig fågel.

Äntligen hittad

Häckande sångsvan (Cygnus cygnus), Kimo, Oravais 28 maj 2007.
Foto: Håkan Eklund.

Just nu i Tromsö (i en liten hytte på campingen ...) för att vila/packa om - inför Svalbardsavfärden i morgon.

Har kört drygt 1500 km, mellanlandade på torpet i Oravais där jag äntligen kommit underfund med var sångsvanparet häckar, som jag sett i åratal. Kusin Hilding som bor i Flen (med fritidshus i grannbyn) hade av en slump kommit på svanparet några veckor tidigare, de häckar i en liten göl (50 x 80 m) intill en lite trafikerad ändstump av en skogsbilväg. 1 km öster om min stuga ...

Tog 1 giga med bilder (från bilen) en tidig morgon; här vaktar hannen utanför boet - äter samtidigt.

Känner hur orättvist detta med sångsvanfotografering kan vara; författaren Yrjö Kokko sökte de sista häckande sångsvanparen i finska Lappland i många år efter kriget, innan han hittade sitt första bo. Under enorma strapatser. Som resulterade i något av det vackraste som skrivits om sångsvanen, och som gjorde att fågeln fridlystes och blev Finlands nationalfågel. Läs boken Sångsvanens land av Yrjö Kokko, den är en pärla. Finns också på svenska.