Med leriga skor

Riktig skog allt sällsyntare

"Alpskogen", Hirvensalo, Åbo. 31.1.2012. Foto: Håkan Eklund.

Under julannandagsstormen blåste en massa träd omkull. I "min skog" gällde det mest gamla rötskadade träd - alltså en helt naturlig utgallring. Jag hoppas att staden (som är skogsägaren) låter träden bli kvar som de är, de hör till skogsnaturen. Både estetiskt sett och biologiskt. Död ved tillhör skogens ekosystem, och massor med arter är beroende av död (eller döende) ved.

Jag passerar dessa träd varje dag när jag är ute med hunden just i denna skogsbacke (oftast är det för mörkt för att fotografera) och jag älskar att se omkullvräkta träd. Det ger liksom en äkta känsla av riktig skogsnatur, som det börjar finnas så lite av i Finland och Sverige. Vi har gott om träd, gott om produktionsskogar för industrin, men ack så lite skogsnatur. Tyvärr är det alltför få som förstår skillnaden, annars skulle det höjas fler röster, skulle man tycka.

Det mest tragiska är att många skogsområden som ägs av staten, kommuner och församlingar också har förvandlats till ekonomiskogar, där det är pengar som gäller - inte skogsnatur för ägarna, som alltså är vi alla som bor i området eller tillhör de nämnda organisationerna.

Dela:

Sist igen

Utsikt från min vardag. Arken. 30.1.2012. Foto: Håkan Eklund.

Ibland blir känns det som om tiden inte räcker till, att det borde finnas 8 dagar i veckan och 30 timmar per dygn. Som idag. Klockan är nitton och jag borde har stängt datorn för länge sen, det har länge varit tyst och stilla i korridoren utanför. Tittade ut för en halvtimme sen, och tog dagens enda bild ...

Har som sagt som ambition att försöka ta minst en bild per dag under året; nu var det nära att jag glömde bort det hela. Få se hur länge det går innan det blir en tom dag?

Sen blev det en timme till på jobbet, och glömde ändå  att "posta" bloggen ...
Nu är det redan en ny dag. Historia skapas snabbare än vad man kunde tro; man hinner knappt med nuet innan det är det förgågna. Hmmm, det har har ju sina fördelar. Att inget hinner bli tråkigt.

Dela:

Hemåt i solnedgången

Isbildning i Mjösundet, Kimitoön 29.1.2012. Foto: Håkan Eklund.

Det blev en lång arbetsdag (fotokurs) även på söndag, solen gick just ner när jag körde över Mjösundsbron som förbinder Kimitoön med fastlandet. Kunde inte låta bli att stanna på andra sidan, sätta kameran på stativ och vandra tillbaka ut på bron i kylan (märkte då att jag glömt mössa och handskar på skolan ...) för att tag några bilder. Trots strömdraget var isbildningen i sundet stark.

Det bästa med en vinter som kommit sent är att det ändå snart är vår; jippiiiii! Det är ju bara två ordentliga vintermånader kvar, det känns överkomligt. Speciellt när dagarna redan blir ljusare "i båda ändarna".

Dela:

På tu man hand med Patrik

Vinterskog, Kimitoön. 28.1.2012. Foto: Håkan Eklund.

Tillbringade lördagkvällen ensam i en internatlya på Kimitoön med Patrik B-L:s/Moderskeppets senaste dvd "Fotografera Landskap". Jag höll i trådarna (tillsammans med en kollega) för en fotokurs (främst Lightroom) under veckoslutet , han åkte hem till kvällen - jag blev kvar med en virtuell Patrik - och det var riktigt trevligt och underhållande. Patrik hade skickat dvd:n nån vecka tidigare, men jag hade inte haft tid att öppna paktetet förrän nu.

Och ibland är det bara skönt att bara få rå om sig själv, sittande bekvämt med PC:n i famnen och bara titta och lyssna. Att sitta inne i värmen medan kölden knäppte  i knutarna (minus 17) och plötsligt förflyttas till Patriks tassemarker på svenska västkusten och skånska bokskogar kändes inte helt fel. Moderskeppets koncept med videokurser är suveränt; speciellt då när man inte har energi att själv fördjupa sig i böcker känns det lyxigt att bara vara en passiv konsument.

Och här i samma internat har Patrik själv tillbringat många vecoslut, som kursdragare (Lightroom). Jag minns ännu mycket tydligt den höstdag (2007) när en ung gänlig kille väntade i klassrummet för att inleda veckoslutskursen, det var Patrik L (ännu då ogift) ända från Strömstad. Två dagar senare lämnade jag Kimitön förlorad i Lightroomkonceptet! Äntligen ett program som kändes rätt, tänkte jag. Tidigare hade jag varit på några Photoshopkurser, och känt mig mera förvirrad efter kursen än före ...

Sen har jag anlitat PL många gånger som lärare för olika kurser som jag arrangerat för YI Axxell.

Tillbaka till Moderskeppets utbildnings dvd:n - de är pedagogiskt väl planerade. Kursen i Landskapsfotografering är inget undantag, en didaktisk fullträff.

Det är ju ofta ett visst problem att många dataexperter inte är duktiga på ämnesdidaktik, som bara gör kursisterna förvirrade. Så här definierars didaktik i Wikipedia:

Didaktik sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet, online eller på museum. Det kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar skolans undervisning och dess innehåll. Ordet kommer av det grekiska ordet för undervisa, didaskein. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.

Didaktiken delas in i begreppen allmän didaktik och ämnesdidaktik, till det föregående begreppet räknas allmän forskning kring didaktik, medan till det senare räknas ämnesspecifik didaktik. Ämnesspecifik didaktik kan exempelvis vara fysikens didaktik eller modersmålets didaktik.

Dela:

Pressfotografen Paul

Arken. ÅA. 27.1.2012. Foto: Håkan Eklund.

Läser boken "Möten på vägen" som handlar om den finlandssvenska pressfotografen Hans Pauls fyrtioåriga arbete som nyhetsfotograf. I presentationen sägar han att det varit ett privilegium att få titta in i folks liv. Innan pensioneringen jobbade han för Hufvudstadsbladet 1990-2009.
- Hos en god fotograf ska fingret, hjärtat och hjärnan fungera samtidigt, säger han.

Han har rest på reportageuppdrag i ett sextiotal länder och under tiotals år ägnat sig att diskutera bildjournalistikens moral, etik och sanningsvärden. Sedan 1980-talet har han debatterat den digitala bildbehandlingens inverkan på bildjournalistiken.

Bokens första inledande bilder (i svartvitt) visar på gatufoto i Helsingfors under tidigt 1960-tal och avlsutas med reportagebilder från kriget i Georgien i augusti 2008.

Boken utgör ett intressant bilddokument där bilderna berättar mer än tusen ord ...

Dela: