Thailand 2016: 11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Tisdag 16/2

När jag vaknade strax efter sju och gick ut på terrassen utanför tältet var det redan nästan helt ljust. En lätt morgondimma låg kvar nere i dalen. Fåglar kvittrade överallt. Hundratals, kanske tusentals.

Det är snart helt ljust.

Ljusare.

Det blev dag alldeles för snabbt. Jag hade gärna stått där längre och tittat och lyssnat på fåglarna.

Där borta ligger i alla fall lite dimma kvar.

Här sitter jag bra utanför tältöppningen. Det är bara en rejäl kaffemugg som fattas.

En liten brun groda satt på väggen över tvättstället. Den ville inte vara med på bild utan gav sig iväg när jag hämtade kameran. Istället hittade jag en gecko som försökte vara osynlig, men jag såg den i alla fall. Kanske den var där för att ta myrorna som höll till i själva toastolen.
Mina finska grannar hade haft en råtta i tältet under natten. Den hade käkat på deras skosnören.

Den lilla toahyddan direkt bakom tältet.

Jag ser dig allt!

Efter frukost åkte vi minibuss 20 minuter till receptionen för nationalparken Khao Sok. Därifrån gick vi en turistanpassad djungelstig. Vi gick 3,5 km, sista biten i besvärlig terräng. Där tog vi en paus. Jag och några till tog ett dopp i Khao Sok River. Samma väg tillbaka. Vi såg nästan inga djur. Några små ödlor, apor och en del småfåglar på håll. Inga tigrar, inga vilda elefanter, inte ens en endaste liten kungskobra. Men med så mycket folk och t.o.m. en motorcykel på stigen var det inte förvånande. Djuren fanns nog i djungeln, men inte nära stigen där vi människor fanns.

På den här delen av djungelpromenaden var det lätt att ta sig fram.

Men det var ändå en riktig djungel.

Bambu växte i täta klungor.

Bambu och ... tja... djungel. Växter är inte min specialitet.

Kan det här vara någon släkting till Durian?

Vi gjorde en avstickare från stigen, och där var det besvärligare att ta sig fram.

Vi var längre upp vid Khao Sok River och här var floden betydligt mindre än där vi äkte på kanotfärd.

"No python snakes. Good place for swimming" Och badade gjorde vi, och ingen blev uppäten.

En kort paus under vandringen tillbaka.

En färgglad liten blomma mitt i allt det gröna.

De här små apbarnen busade runt på stigen.

En vuxen apa höll koll.


Den lilla ödlan har bra kamouflage. En Long-tailed Sun Skink.

En dusch, lite skrivande i resedagboken i tältet och sen lunch på djungelcampen, utcheckning och nästan en timmes väntan innan transport tillbaka mot Phuket. Färden till Karon Beach tog över fyra timmar. Tät trafik nästan direkt efter bron (Phuket är en ö), sen krypfart i köer hela vägen till hotellet.

Att skriva resedagbok är en förutsättning för att det ska gå att göra ett sånt här resereportage.

De hade katt på djungelcampen redan när de göt golvet.

Jag hämtade ut mina beställda skräddarsydda skjortor och käkade en god panengcurry hos de trevliga tjejerna på Bamboo Kitchen, sen stod jag ett tag och kollade på en lokal gitarrist som ton för ton spelade "Little Wing" exakt som Hendrix. (Nej, det var inte playback.) Tillbaka på hotellet var det dags att börja packa. Jag brukar alltid ha problem med att klara att hålla bagaget under 20 kg. Det gick inte den här gången heller, men det blev bara några hekto för mycket.

Jag tror att det här var den bästa Hendrixkopia jag har hört (och jag har hört många). Gitarrliret alltså, sången var inte lika bra.

Onsdag 17/2

Det blev inte många timmars sömn. Klockan ringde 04.15. Transfern till flygplatsen hämtade 05. Det gick betydligt fortare genom Chalong och Phuket Town den här gången, men helt tomt på trafik var det inte trots den tidiga timmen.
De vägde inte alls handbagaget där fotoutrustning och annat tungt fanns. Jag hade kunna packa i flera kilo till.
Planet lyfte planenligt(!) 09.10. Jag lyckades sova bort en stor del av den 11 timmar långa tråkiga flygningen. Vi landade på Arlanda vid tretiden svensk tid. Tågresan hem funkade utan haveri. Faktiskt två tågresor i rad utan problem. Måste vara något slags rekord.
Det första jag slogs av var som vanligt inte den hemska kylan (-5º) utan hur färglöst Sverige är. Bara grått, gråt, brunt, mer grått och mörkt och murrigt. Landskap, byggnader, bilar, kläder... Allt. Sverige är ett färglöst land!

Hemma i gråa, trista, kalla Sverige. Oftast är det lite varmare och några fler färger sommartid, men det är inget man kan ta för givet.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.

Måndag 15/2

En snabb och tidig hotellfrukost. 07.15 blev jag hämtad. Faktiskt exakt på den tid som sagts. Minibuss norrut igen. I utkanten av Khao Lak blev det en kort kaffepaus på ett fik med fin utsikt. Nästa stopp bara några kilometer senare, vid den berömda polisbåten i Khao Lak, där vi fick information om tsunamin och hur den drabbade området.

Den här utsikten skulle jag gärna se oftare.

Den ligger fortfarande exakt där den hamnade när tsunamivågorna drog in på annandagen 2004. 1800 meter från havet.

Vi hade gott om tid så det blev ett extrastopp vid ett tempel en bit norr om Khao Lak.

Vi åkte vidare till en elefantpark där vi fick åka elefantrygg och mata dem med bananer.
Jag är rätt kluven till det här med elefanttrekking för turister. Elefanterna måste ju dresseras till det, vilket troligen inte sker på något snällt vis, men när de väl är färdigutbildade har de nog ändå ett rätt behagligt liv. Ungefär som hästar i vår del av världen. Och vad skulle hända om turisterna slutade komma? Jag är rätt säker på att dessa elefanter bara skulle "försvinna", troligen i någon gryta. Det bästa vore nog om intresset sakta avtog så de fanns jobb för de elefanter som bär turister nu, men det skulle inte vara lönt att dressera nya. Elefanttrekking är heller ingen speciellt intressant upplevelse. Jag hade nog hellre stått bredvid och fotograferat. (Jag såg en väldigt färggrann Kingfisher på nära håll, men en skumpig elefantrygg är nog den sämsta fotoplats man kan tänka sig. Det blev inget foto på den fina fågeln.) Däremot tyckte jag att det var väldigt intressant att mata dem med bananer. Det är helt otroligt med vilken precision de kan hantera alla musklerna i snabeln!

Det här är vad man ser av elefanten från sadeln eller vad den nu kallas, bänken som man sitter på. Väldigt skumpigt är det också.

Det blev en halvtimmes traskande vid den här lilla floden.

Skötarna passade på att blaska lite vatten på sina djur.

Nästa stopp blev vid ett tempel till apornas ära."Don't feed the monkeys" sa vår guide, men några valde att inte förstå engelska just då.

Long Tailed Makak. Dom ser snälla ut och är det oftast också, men de är inga tämjda husdjur och kan bitas ordentligt. Bett som lätt blir infekterade, så det är direkt till doktorn som gäller om man blir biten.

En fransman i gruppen delade med sig av sitt vatten.

Kex är gott, men just nu är det mer spännande att titta i rumpan.

Det blev också ett kort fotograferingsstopp på en parkeringsplats med fantastisk utsikt över djungeln i Khao Soks nationalpark.

Vår guide tog det här fotot på mig.

Så var vi äntligen framme vid målet för resan, nationalparken Khao Sok. Vi började med att bli paddlade i kanot på Khao Sok River. Vacker natur, lugnt och skönt utom vid något tillfälle då floden gick nära en trafikerad väg. Jag halvlåg bekvämt i kanoten med kameran redo. Tyvärr var det inte mycket djurliv. Det mest spännande var nog en Mangrove Snake som låg hopringlad i ett träd rakt över där vi paddlade fram. Enligt guiden ligger de så och lurar på fisk. De kan bli upp till 2,5 m, men det var svårt att avgöra längden på just den här. Mot slutet fick jag syn på en stor ödla. Annars mest fjärilar och fåglar, dock ingen färggrann Kingfisher som jag hade hoppats på att få se igen.

För att komma till startplatsen för flodfärden fick vi gå genom en lång grotta.

Varmt och skönt, solen skiner, jag sitter skönt tillbakalutad i en kanot och blir sakta paddlad fram på en flod genom djungeln. Livet är allt bra skönt!

Ett mäktigt landskap!

Efter ett tag smalnade floden av och djungeln kom tätare inpå.

En Mangrove Snake låg i ett träd ovanför floden och lurade. Bara lite giftig, enligt guiden.

Det franska paret fotograferar ormen.

En James-Bond-ö fast på land.

Möjligen en Monitor Lizard.

Totalt varade flodfärden över en timme. Vi blev hämtade av minibussen och fortsatte till en liten bergstopp. Vägen upp var extremt brant trots att den slingrade sig runt berget. Där flyttade vi in i våra djungelhyddor, som egentligen var stora tält på plattformar. Full ståhöjd i hela tältet, och det var möblerat med riktiga möbler. Dusch och riktig toalett i en liten hydda bakom varje tält. Till och med AC fanns. Allt mycket rent och snyggt. Jag hade ett helt sånt tält för mig själv.
Gemensam middag i "receptionen" medan det mörknade.

Mitt tält. Brant, som synes.

Dubbelsäng, AC, sminkbord, fläkt, barskåp, handdukar vikta som elefanter och en dusch/toa på baksidan. Vad kan man mer behöva i ett tält?

Utsikten var det inget fel på.

En gecko satte sig på utsidan av fönstret medan vi åt. Intressant att se lite av greppmönstret på fötterna.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.

Måndag 8/2

Strax efter fyra på morgonen startades maskinerna och vi gav oss iväg. Grov sjö, vi rullade mycket i början. På plats vid Similan Islands i åttatiden.

Första dyket var vid West of Eden nära Similan Island #7. Vi var nere 50 minuter, som djupast till 25 meter. Förutom alla färgglada, intressanta fiskar tittade vi mycket på små nakensnäckor, krabbor och räkor.

Äntligen fick jag dyka vid Similan Islands! Vad jag hade sett fram emot det.

Nakensnäcka. Möjligen en Chromodoris bullocki.

Bluespotted grouper.

En av mina favoriter, Moorish Idol

Frukost.

Frukosten nyss avdukad. Lite tid över ytan mellan dyken att fördriva.

Varför kallas den här platsen Donald Duck Bay?

Granskning av morgondykets foton.

Thailändske Kitty sköter briefingen inför nästa dyk. Svenske Chris och kanadensiska Wendy assisterar.

Nästa dyk blev vid Turtle Rock, Similan Island #8. 45 minuter, 24,5 m. Många nya sorters nakensnäckor och vi såg en stor sköldpadda på avstånd under säkerhetsstoppet.

Över ytan blir det inga bra foton med kameran i UV-hus.

En Phyllidia varicosa, tror jag.

Lunch.
Dagens tredje dyk var vid Eagle Rock, Similan Island #9. 47 minuter, 23,2 m. Jag såg triggerfish och mina första två stingrockor.

Fantastiska koraller, massor av fisk.

Chris spanar efter små, små nakensnäckor att visa oss.

Clownfiskar.

Försök inte, jag ser dig allt, lilla stingrocka!

Under eftermiddagen var vi några som passade på att gå iland och titta på utsikten från Sail Rock på Similan Island #8.

Det hade samlats rätt många dykbåtar i bukten.

M/V Camic lite från ovan.

Italienarna var gärna med på bild.

Det här rödögda krypet är nog det enda djur jag har fotograferat och gått bet att identifiera. Tips?

En av italienarna tog det här fotot på mig.

Kinesen tar en selfie.

Några gjorde ett nattdyk, men jag kände mig alldeles för oerfaren för att testa att dyka i mörker.

Nattdykare på väg i.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Alanya del 4: Snorkling och parasailing

En snorkelutflykt är ett måste när man besöker varmare vatten. Jag följde med en av de mindre träfartygen (utan dödskallar) som organiserade snorkel- och dykturer. Magic Dive hette företaget. Låter stort...

Vi lämnade hamnen samtidigt som en av dödskalletöntarna. Det skulle vara spöstraff för sånt där!

Den lilla fina fyren på hamnpiren har de i alla fall inte förstört (än så länge).

Vi var rätt många ombord.

Min trogna lilla vattentäta Pentax var givetvis med, så jag kunde ta en selfie som inte liknar alla andra selfies. Vår båt i bakgrunden.

Några fiskar fanns det ju...

... till och med några med lite färg på.

Annars såg det mesta ut så här. Grått och brunt.

Det var roligare att titta på när dykarna matade fiskar. Då hade jag inte en tanke på att själv bli  dykare, men nu har jag blivit det.

Jag har pippi på att fotografera fotografer. Här fick jag en fotografbild av lite ovanligare sort.

Här nerifrån ser man hur svårintaglig borgen måste ha varit.

Parasailing har jag testat en gång tidigare och jag ville gärna upp i luften igen. Jag snackade med killen som sålde flygturerna, fick ett pris och gick till hotellet och bytte om till lämpligare klädsel. När jag kom tillbaka hade priset stigit en hel del, men då var jag så inställd på en flygtur så jag betalade i alla fall. Det hade naturligtvis den jäveln räknat ut. Hoppas han blev nedslagen och rånad på hemvägen!

Jag är på tur för nästa flygtur. Killen som ska sköta grejorna och borde hålla koll på skärmen verkar inte vara speciellt intresserad.

Här är jag på väg upp.

Nu börjar det likna nåt.

Folk på luftmadrasser är egentligen rätt små.

Utsikten över stranden och staden var rätt fin där uppifrån.

Någonstans mitt i bild ligger mitt hotell.

Här är jag på väg in till land i gummibåt. Nästa flygare är redan högt uppe.

< Alanya del 3 *** Alanya del 5 >

Ao Nang februari 2015. Del 4: Smaragdgrönt vatten, en sjöjungfru och paddling bland apor och ödlor

Lördag 21/2

Jag hängde med på en bussutflykt till Hot Spring Waterfall och Emerald Pool. Efter en dryg timmes bussfärd österut var vi framme vid första stället. Det var exakt vad namnet säger, en naturligt varm källa där vattnet rann via ett litet vattenfall ut i en smal flod. Vattnet i floden kändes iskallt, men ju närmare vattenfallet man kom desto behagligare blev det. I själva vattenfallet var det riktigt varmt, antagligen runt 40 grader. Tyvärr var stället alldeles för välbesökt för att vara någon riktigt bra upplevelse.

Alldeles för mycket folk på det annars ganska mysiga stället.

Genom att leta efter rätt vinkel och med lite kreativ beskärning lyckades jag nästan isolera denna för mig okända sjöjungfru från alla andra badjävlar.

Utflykten gick vidare till Emerald Pool. Där var det också massor av bussar samlade på parkeringen, men det var betydligt större område så det kändes inte lika överbefolkat.
Vi gick en 1,4 km lång gångväg av betong genom djungeln. Alla vilda djur var säkert bortskrämda för länge sen, men det var ändå rätt spännande att försöka se något inne bland träden.

Räckena var också av betong, även om det ser ut som trä. Äkta trä ruttnar väl eller blir uppätet av termiter på nolltid här.

Själva smaragdpoolen var en naturlig bassäng. Ganska skönt med ett dopp.

Den här knallgula fjärilen kom och satte sig vid mina fötter. Något djurliv fick jag ju i alla fall se...

De här extremt sällsynta  fåglarna, Guerneys Pitta, ska visst finnas i området. Troligen är de något mindre än dessa i betong.

Söndag 22/2

Jag var med på en organiserad kajakutflykt till Ao Thalane, ca 30 km från Ao Nang. Jag, en kinesisk familj och ett amerikanskt par åkte pick-upflak dit. Massor av folk var redan på plats, men som väl var paddlade vi i mindre grupper. Vi blev tilldelade en- två- och tremanskajaker. I min grupp var vi 10-12 kajaker plus två ledare.

En av färdledarna fotograferade mig i kajaken.

Vi tog oss in mellan lodräta klippor.

Det är minst 40 år sen jag paddlade senast, men det satt kvar i kroppen. Efter bara några minuter manövrerade jag med centimeterprecision i strömt vatten. En del andra kunde omöjligt förstå sambandet mellan hur man paddlade och hur kajaken rörde sig.
Det blev en riktigt intressant båttur inne bland mangroveskog och höga lodräta klippor. Nyfikna apor på flera ställen. En apa hoppade ner i kajaken framför min och snodde en vattenflaska. Jag såg också en ca 60-70 cm lång simmande ödla. Kanske någon slags varan.

Inne i mangroveskogen. Här var det riktigt trångt på flera ställen, och vattnet var strömt.

Trångt. Den kinesiska familjen fastnade hela tiden bland träden. Till slut kopplade färdledaren en tamp och bogserade dem.

Longtailed Makak, enligt färdledaren.

På eftermiddagen strövade jag efter vägen från hotellet in till Ao Nang. Stannade till och tittade på en massa spännande.

Även thailändarna besöker gärna stranden och har picknick där.

 
Det här hade en liten restaurang vid gatan att erbjuda.

Vid en liten restaurang hade de något som såg ut som små stridsvagnstorn. Absolut inget jag ville äta, men jag blev nyfiken och frågade kvinnan bakom disken på engelska och fick svar på utmärkt svenska.

Dolksvans heter de på svenska, och anses vara en levande fossil. Intressant, men inget jag någonsin kommer att äta.

I Ao Nang gick jag upp för de långa och branta backarna till Restaurang Hilltop. Dyr (med thailändska mått), god mat och mycket fin utsikt över landskapet och bukten utanför.

Utsikt från Restaurang Hilltop. Det är vid öarna lite till höger i bild som jag har letat snäckor vid lågvatten.

<  Del 3 ooOoo Del 5  >