Att möta hösten vid havet
Lite nya bilder från Skåne där jag tillbringat hösten
Jag tog tydligen en bloggpaus . Utan att jag vare sig ville eller menade det. Det bara blev så. Sist jag skrev var i April...nu är det snart November. Så kan det gå. I det andra livet , det inuti mitt huvud, har jag skrivit ungefär 1000 inlägg om min tid här i Skåne. I det verkliga livet är nog detta blogginlägg nummer 37 :). Så för mig känns det inte som en paus. Så kan det vara.
Strandängarna klär om till höst. Det är annorlunda mot skogen. Jag har aldrig varit nära havet så här länge och allt är nytt för mina öron och ögon. Att se hela himlen är speciellt. Att se när väder drar in och försvinner är jag ovan vid. Att se ända tills världen tar slut känns avslappnande för trötta bildskärmsgloende ögon. Jag tittar och tittar. I söndags tittade solen fram. Då passade jag på att ta en promenad med en god vän som kommit på besök. Alla bilderna är från den promenaden.
De här två små björkarna går man förbi om man tar vägen ner till havet. De ser unga ut men kanske är de äldre än vad de ser ut, närheten till havet och dess svepande vindar brukar ju skapa småväxta envisa träd. Ibland ser man örn på stenarna i viken. Fast än så länge har jag bara sett det två gånger under detta år som varit.
Men gässen finns här, hela tiden. Jag gillar gäss. Gör man det är havet och strandängarna här ett eldorado. Det här är deras, ja alla fåglars, landskap mer än något annat. Här finns utrymme. De är överallt. De drar över himlen i stora vågiga formationer. Hela dagarna. Flyger de lågt kan man höra hur luften brummar av deras vingar. Flyger de högt hör man deras prat med varandra. Gäss verkar alltid prata när de flyger. Det är ett ständigt pågående drama. Jag har inte manus, jag förstår inte alltid vad som händer men det gör inget. Jag försöker bara följa med.
Alla bilderna är som sagt tagna under en och samma promenad. Efter många dagars gråväder kom solen fram. Under en bit av promenaden drog dock ett stort moln över himlen , det såg ut att kunna bli regn men det blev det aldrig. Men havet bytte skepnad och de små vågorna såg plötsligt bade större,mörkare och farligare ut. Varför det blev ett rött sken vid horisonten vet jag inte, klockan är runt ett på eftermiddagen i söndags. (Jag har förstärkt kontrasterna så det ökar ju på det röda men ändå...jaja jag vet nästan inget om ljusbrytningar :) )
Tittar man åt öster syns röken från molnfabriken I Nymölla. Här på bilden ses röken som en liten plym över träden i bakgrunden. Nymölla är en fabrik som skapar moln. Det kan mantydligt se. Somliga säger att den är en massafabrik som skapar papper men jag vet att det är mer än det.
Här finns både grågäss och vikindade gäss, de låter olika och flyger olika. Det här är vitkindade gäss. Nymölla syns I bakgrunden.
Om man zoomar in så blir det till synes ordnade uppflyget plötsligt intimare och lite rörigare. Får mig att undra om de krockar med varandra ibland...
Ha det gott alla fotovänner och andra vänner. Flyg försiktigt.
Lågt och sakta och bromsa i svängarna :)
Skulle nog kunna skriva något fint om varje bild men du får nöja dig med att jag tyckte om dem alla och har även förstorat upp och njutit av bilderna två varv.
Och det är klart att det är en molnfabrik, pappers-skapandet är bara en biprodukt!
Ha det bra!
Jon Anders
När vi bodde på somrarna i Valje på 70-talet, kunde man lukta Nymölla, när vinden gick åt det hållet.
Härliga bilder, och det är ju tur att du gillar gäss när det nu finns så många av dem!!
Ha en bra helg!
Bjarne