Tankar och reflektioner om inre och yttre bilder

En resa och ett kalas eller Att resa till kalaset eller En kalasresa

Som jag längtat att få lite tid att i bild försöka fånga detta kulliga och otroligt vackra landskap som södra Tyskland har. Nu fick jag lite tid.Hit har ena dottern flyttat, gift sig och skaffat barn. Så nu finns det  familj i Tyskland också.Det gillas. De gillas.Jag som aldrig riktigt trott på en del gränser vi sätter upp, vare sig  de är på på marken eller mellan människor har nu ett barnbarn som kommer lära sig ett språk jag inte kan. Att ha olika språk är en gräns, det avgränsar och skiljer.Just det skrämmer en anings det erkänner jag. Jag ska försöka lära mig tyska men hittills är vare sig försöken eller resultaten imponerande. Men vi får se, skam den som ger sig. PS Idag har jag texten ovanför bilderna...bara så ni vet , jag har inte bestämt mig för vad som funkar bäst DS

För ettåringen börjar livet  arta sig.  Något stort har hänt, det vet han alldeles tydligt. Han är i kontroll. Det syns i hela hans person.Om det inte lutar för mycket går det alldeles utmärkt att gå. För några månader sen var det en omöjlighet. Nu gör han det. Han är i kontroll. Han börjar fatta vad det här går ut på. Om han vinkar till världen vinkar världen tillbaka. Om han ler mot världen ler världen tillbaka. Blir han arg försöker världen blidka honom.Han är sannerligen i kontroll. Det här är en stor tid i hans liv och det vet han om. För en betraktare (och mormor) är det här en fantastisk tid och ibland önskar jag att jag kunde komma ihåg den här tiden själv. Hur det var för mig.När livet började. När jag började förstå. Just den här tiden när man är i kontroll, man har nyss lärt sig gå- Men precis som jag glömt kommer även han att glömma.Men nu är nu och nu är han i kontroll. Just den här dagen är det ett års kalas hos farfar och farmor. På stadiga ben vinkar han till grannarna.Dagen firas tillsammans med en nioårig kompis och hennes kompisar. Där håller han sig lite i bakgrunden.

 

 

 

 

 

Här är närmsta omgivningarna utanför byn. Maken och jag tog den efterlängtade turen när barnen samlades runt tårtan. Det här blev min tårta.

 

 

 

 

 

Det kom ett gäng med traktorer.Jag har en barnslig förtjusning av stora maskiner av alla de slag och dit räknar jag traktorer så dem ville jag ha med på bild. Tjejen som körde vinkade glatt och såg inte ut att misstycka. Jag vinkade tillbaka och blev på ännu bättre humör. Det är kul med möten även om de är små.

 

 

 

Ensamma träd har en alldeles egen lockelse. Här försökte jag få med både trädet och omgivningarna.  Ska nog återkomma just hit. Prova nya varianter.

 

 

 

 

Även om vädret inte var på topp så bjöd det på spännande moln, den här långa molngatan var än mer dramatisk på plats. Såg ut som om åskguden valt ut och hotade den lilla byn. Där barnen just åt tårta.

 

 

 

 

 

 

Gissa om jag tittat på den här borgen på höjden när vi farit förbi?. Det har jag men det har inte varit tillfälle att stanna. Förrns nu. Även hit vill jag återkomma.  Omgivningarna är som ur en film. Slottet är numera ett ungdomshotell.

 

 

Det är slottet igen, nu på närmare hall, taget på gatan precis nedanför. Den här sista bilden haver jag manipulerat. Inget är borttaget eller tillagt men manipulerat har jag.Undrar om någon av er ser vad jag gjort? 

 

 

 

Inlagt 2014-11-13 09:55 | Läst 3199 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Många tycker att texten i bloggarna ska vara under bilden så som det är i tidningar och böcker men jag anser nog att i bloggen fungerar det allra bäst med texten ovanför. Varför? Jo för i tidningen läser du på ett helt annat sätt. Du ser hela sidan på en gång och bläddrar i sidled. I bloggen bläddrar (skrollar) man uppifrån och ner och då kommer den text man skrivit under bilden efteråt. Är bilden så liten så att den syns samtidigt med texten spelar det förstås ingen roll var texten är men mest praktiskt är det med texten ovanför så i mina inlägg blir det alltid text ovanför bilden. Behövs det något mer förklarande så skriver jag det under i kursiv stil.
Bra att du gjort tydliga markeringar mellan bilder och text då kan ingen missuppfatta som det blir då texten ligger mittemellan.
Blev långt om text och placering men jag glömmer inte dina fina bilder och text därtill. fint skrivet och speciellt om det lilla barnbarnet. Ser ut som en charmig liten person.
Slottet var fint och ligget strategiskt högt upp.
Är nog osäker på vad du gjort i sista bilden men gissar på att du rätat ull störtande linjer.
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:12
Tack Margareta, tack för kommentar och oxå bra med återkoppling om var texten skall vara. Inte förvånande så varierar det. Vad jag gjort I sista bilden...??? Jag ändrade perspektivet på nedersta delen av bilden och drog "ut" vinranks-raderna :)
Vilka härliga bilder och skön berättelse du bjuder på!!
Måste vara stort att få barnbarn, jag ser fram emot det även om jag hoppas att mina döttrar väntar lite än.
Min bror bort i tyskland sedan en herrans massa år och jag har varit hos honom ett antal gånger.
Känner igen mej i landskapet och tycker att du fångar känslan av det väldigt bra! Slott, vinodlingar och de ensamma fruktträden är nog ett stort signum för den sydtyska landsbygden!
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:13
Tack Ann-Sophie. Blir glad för kommentar. Ja det är himlans skoj med nytt smått I familjen.
I den här bloggen funkar texten ovanför bilden bra, eftersom Du har gjort tydliga mellanrum, så man behöver inte tveka. Många har dock inga tydliga mellanrum, och det försvårar, när bilderna är snarlika.
För mig personligen funkar dock texten under bilden bättre, eftersom jag vill först se bilden och sedan läsa texten (med undantag för den inledande sammanfattande texten).
Jag gillar Din text och Dina bilder! I sista bilden har Du nog tagit bort det 3:e tornet skulle jag gissa som syns tydligt i näst sista bilden.
Tyska språket är lättare att lära sig än t ex engelskan, eftersom det finns klara regler och få undantag. Men det kan kännas tråkigt att lära sig dessa regler i början. Försök lära Dig glossor och satsbildning istället för krångliga regler. Det behöver inte bli perfekt. Tyskarna gillar att man försöker prata. Det kan emellertid bli knepig med dialekten i Baden-Württemberg, även för mig som har tyska som modersmål.
Jag kan se att Din dotter bor i närheten av Stuttgart. Offenburg?
Ha det bra!
Wolfgang
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:19
Tack Wolfgang, blir glad av kommentar, återkoppling om bildtext OCH råd om språkinlärning. Det uppskattas. Vad gäller bildmanipuleringen så fixade jag med perspektivet I nederdelen av bilden och drog "ut" vinrankorna mot betraktarna...bara för att det roade mig, inget annat skäl. Bilderna här är från en by som heter Oberschopfheim, ligger om jag förstår det rätt nära Offenburg.Ha! Vad duktigt av dig...jag är imponerad.
Wolfgang 2014-11-13 22:55
Då var Din manipulering riktig avancerad!
När det gäller tyska språket, be din dotter att skicka en barnbok, till exempel Pippi eller Emil (som på tyska heter Michel). Det är lätt tysk text och så kan Du jämföra med den svenska versionen.
Jag har visserligen varit i närheten, i Heidelberg, som ligger norr om Offenburg, och kände igen landskapstypen, men Din traktorbild avslöjade orten. Jag läste på nummerskylten och kollade "OG" i datorn :-)
Riktigt fina bilder från ett vackert landskap! Må gott, LO
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:19
Tack LO, blir glad av din kommentar!
Översta bilden är fin med kullarna och även "slottet" är spännande. Förstår att du tog tillfället i akt och ville fotografera. Alltför ofta tvingas man susa förbi då tiden inte tillåter att man fotograferar. Frustrerande. Bra att du tog dig tid denna gången :-)
Språk behöver inte bli en barriär idag - finns t o m appar som direktöversätter mellan språk förutom det har vi vårt kroppsspråk och allt det visuella som ju är universellt!

Hälsningar/Kirsten
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:20
Tack Kirsten för kommentar och förslag. Underbart förslag, kan se familjen om några år, lutande over sina appar :)...underbart.
2014-11-13 15:46   solveig magnusson
Det var roligt att du bloggade om detta. Jag kommer att följa vad som händer i framtiden. Kramar i massor.
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:20
Kram tillbaka kompis :)...och tack för att du tittade in.
Fint att få följa med i dina bilder. :)
-affe
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:21
Tack för kommentar Alf, du är alltid välkommen att följa med :)
Vilka vackra landskaps bilder Ha en skön kväll : ) // Gert
Svar från Annelie Worgard 2014-11-13 20:22
Tack Gert, blev glad för kommentar. Önskar dig en skön kväll med.
Kalasresa med kalasbilder :-D Jag gillar ditt sätt att skapa bilder, verkligen. De flesta glömmer väl nästan allt från de där tidigaste åren skulle jag tro. Jag själv hör kanske till undantagen. Jag har en hel del minnen, även från mina första år. Och det är inte endbart positivt. En del av dessa minnen innehåller något slags olösta problem. Men det är klart att en del av de tidiga minnena är väldigt positiva också. Men vi är som vi är. Det viktiga är nuet. Det kan vara en livsuppgift att lära sig fullt ut leva i nuet. Jag såg för en tid sedan ett så underbart citiat. Det kom från en gammal människa, som väl såg att hennes dagar snart var räknade: "Det viktiga är inte att fylla sitt liv med dagar utan att fylla sina dagar med liv!"

Om den manipulerade bilden: Jag fuskade och läste i en tidigare kommentar vad du gjor. Att juster perspektivet i bilder där man vänt kameran uppåt medför ofta en stor förbättring. Jag gör det ofta själv.
Svar från Annelie Worgard 2014-11-14 07:35
Tack Ernst Göran, blev glad av kommentar och titt. Jo så är nog klokt att se det, att det är nuet som gäller.Det enda som är på riktigt.
Jag är lite insnöad på hur våra hjärnor fungerar och att se dessa små när de öppnar sig för omvärlden är himla intressant OCH roligt.
Min brorson kommer än idag ihåg att när han fyllde två , den dagen kom han ihåg när han hade fyllt ett.Nu kommer han bara ihåg det så, Inga mera detaljer.
Så kul att du gillar platsen dit dottern flyttat och bildat familj även om det är en bit bort. Kämpa på med tyskan, det tar tid att lära sig ett nytt språk!

Min favoritbild är den första. Det är så vackert med kullen och trädet. Bilden på ettåringen på garageuppfarten är också skön! Och så tar vi sista som får hänga med i favoritsvepet också. Det är så fint med vinrankornas rader och slottet på kullen. Däremot går jag bet på manipuleringen! Den ser jag inte och jag har inte tjuvläst de andra kommentarerna.

Ha en bra helg!
Bjarne