Hej Kristoffer, Jag känner nog en stor skillnad när det gäller de båda bilderna.Hade jag publicerat enbart bild Nr1 och den stod själv skulle det kännas orätt och förljuget, bild Nr 2 däremot ser jag i Stockholm var och varannan minut, eftersom alla tjejer har antingen shorts eller kjolar klänningar strax under rumpan Men visst jag såg ju själv att bilden skulle kunna misstolkas redan i från fotograferingstillfället..
Kul Kristoffer hur vi ser på bilder. Det var meningen.
/Bengt

Ja nu handlade det kanske inte om sanningen, på så sätt, att jag skulle visa bilderna för objektet och fråga vilken bild som stämmer bäst med din personlighet., utan snarare hur vi kan uppfatta BILDER,och bilda oss en kanske förutfattad mening beroende på hur vi har framställt bilden. Ingen ting annat.
Bengt

Om min tolkning av mannen är någorlunda korrekt, så tycker jag att den sanningen är mer intressant att lyfta fram som i bild 1. Sanningen om att solen lyser på den här trottoarstumpen och att en grön skåpbil kör förbi, är för mig sekundärt.

När det gäller gatufotografi, så är det inte sanningen i bilderna som jag har funderat över mest, utan vad som är det egentliga syftet med det. Vill man skildra orättvisor i samhället med förhoppningen att kunna bidra till en förbättring? Är det att föreviga samtiden till framtida generationer? Känner en del gatufotografer sig alienerade med sin omgivning och använder fotograferandet som verktyg för att försöka förstå sig på sina medmänniskor? Kanske en del har som syfte att bara skapa skön konst.

Den svåraste frågan tycker jag är om ens bilder är så pass betydelsefulla att de berättigar att man naggar folks integritet i kanten. När en människa vistas på en offentlig plats, så äger hon kontrollen över var, när och hur hon ska kunna bli sedd. När jag har tagit en bild på henne, så är det jag som besitter den kontrollen. Jag är emot hårdare lagstiftning, men jag tycker att man alltid bör ha i åtanke vilket ansvar det innebär att ha den här kontrollen och man får göra sitt bästa att använda den till goda ändamål.

Ursäkta att jag bubblade över lite här, men det är ett inressant ämne.

Bubbla över du. Det är det som är kul. Kollade dina bilder. Snyggt efterarbete vackra färger Kanske lite åt vykortshållet, men klarar sig väl, för det är så pass smakfullt efterjobb.
.Men tänk så olika vi kan vara vi fotografer Det gör ju det ännu mer intressant Ha det bra / Bengt.

Tack så mycket! Det senaste året har jag bara fotat mina barn. Man behöver aldrig känna sig osäker på om det är meningsfullt. Antingen så gör jag det eller så gör ingen det. Det är också väldigt givande när man lyckas fånga de där sprudlande ögonblicken när det inre kommer upp till ytan, som det ofta gör så tydligt hos barn. Man får dock komma ihåg att lämna kameran hemma ibland, eftersom man blir lätt lite avskärmad och har inte riktigt samma närvaro i lekarna.

Jag såg att det stod "jazzmusiker kontrabas" i din profil, då kanske du känner till en gammal barndomsvän till mig, Johannes Nästesjö i Malmö, som sysslar med det samma.

Ha det bra!

Jo så e de Men om jag nu hade tagit bilden med tele, och inte beskurit??:)
/ Bengt