Utan solen skulle det inte finnas skön skugga.
M A K T L Ö S.
Något som är totalt onödigt,
så meningslöst,
så hopplöst
är dessa förbannade förkylningar.
Nu har det drabbat de två minsta.
Luftrörskatarr.
Med astmatisk hosta och nästäppa som påminner om cement.
Och det känns så förbannat hopplöst
för jag kan inte slåss mot det.
Jag kan inte få det att försvinna.
Dygnet runt måste vi kolla andningen.
Och hela tiden har jag Herr Ågren pickandes på axeln,
"Kollade jag ordentligt?, Skriker dom? Andas dom? "
Åh vad det är frustrerande att inte kunna hjälpa så små,
vet hur jag ska underlätta men jag vill bara ta över skiten så de kan andas bra igen.
SÅ känner jag inför dumma idiotiska bakterie jävlar.
//JO
Publicerad 2013-02-07 14:23 |
Läst 1056 ggr





Förstår känslan mer än väl, hoppas de kryar på sig snabbt!
ewa
Tack Ewa, ord jag behövde höra. =)
Go du är Krillan, Herr Ågren brukar ha en tendens att smyga sig på en när kvällen kommer och det blir tyst omkring en. Men du har rätt, jag ska försöka porta honom från mitt hem. =)
Tack för dina uppmuntrande ord, betyder oerhört mycket för mig.
Tack Danne för värmande ord på bilderna och uppmuntrandet. Värmer ska du veta.
Förkylningar kan man inte göra så mycket åt
Har du rätt i Bengt, förkylningar är svårt att göra något åt. Är mera den frustration jag känner av att se hur barnens små bröstkorgar kämpar för att få in luften som gör mig maktlös. Tack för fin feedback. =)