Det var en gång

Jag sitter och tittar igenom mitt bildarkiv, tittar på bilder som jag tagit med min första digitala systemkamera Canon 350D. Den blev för mig en trogen följeslagare, jag tog många bilder med den faktiskt ända till den helt enkelt gav upp. När jag köpte den så var jag helt novis med att hantera en systemkamera och jag måste säga att jag lärde mig mycket med den om hur en kamera fungerar. Jag har inte gått några som helst kurser i kamerateknik utan min nyfikenhet och mitt brinnande intresse har hela tiden hjälpt mig att utvecklas. En annan viktig sak som hela tiden gjort att jag vill fortsätta att fotografera är alla andras bilder Jag tittar på enormt mycket bilder varje dag, jag har en hel del fotoböcker som jag ofta återkommer till av olika fotografer, bloggar och vloggar som hela tiden ger mig inspiration.

När jag inte har någon kamera med mig så kommer jag ofta på mig själv att jag ändå tänker i bild, jag ser motiv överallt och det mest konstiga kan resultera i bild. Motiven som jag oftast fotograferar nu hittar jag i naturen. På något sätt har naturen blivit ett med mig, jag åker sällan några längre sträckor för att skapa bilder och det känns behagligt att inte behöva stressa för att hitta motiven. Jag hoppas att även mina bilder kan ge inspiration till någon annan och fortsätt att fotografera hela tiden det skapar utveckling.

Startskottet kommer nog snart

Man har precis börjat se något litet hopp på att pandemin ska sluta, men istället avlöses det av annat mörker.

När jag hör det porla

När jag är i skogen och hör något som porlar då går jag liksom igång, jag försöker att lokalisera vattendraget och det är alltid lika spännande att utforska en bäck stor som liten. Just den här bäcken där jag tog denna bild är trots allt ganska stor och det var ganska mycket vatten där i nu, det är fantastiskt spännande att se och höra vattnets kraft.

Den krokige

I träsket fanns även den krokige den stod och försökte se lite anonym ut men jag kunde inte låta bli att ta ett kort på den, det verkar vara en plats för bland annat lite olika sorters lavar som växer på den.

Snart en månad sen

När man tittar i arkivet så inser man hur fort tiden går, den här bilden tog jag för snart en månad sen men det känns som det var igår. Jag tror att jag visat en bild från denna dag tidigare i bloggen men det går alltid att visa flera. På något sätt intalar jag mig att våren ändå är på väg, solen tittade fram lite i helgen och jag tyckte mig kunna höra desto mera fågelkvitter vilket är ljuv musik för mina öron. Vi är nog på väg mot våren med stormsteg.