Astro, polar aligment mm

Man säger ju ”mycket snack och lite verkstad”, något liknade är det inom astrofoto. Kanske inte så mycket snack men det är mycket tänkande och förberedelser innan verkstaden kan ta vid, verkstaden är väldigt mycket automatiserad, det är en styrdator som sköter verkstaden, mitt jobb blir mer att ta sig fram dit.

En förutsättning för astrofotografering (för att inte få stjärnspår) är att riggen står i riktning mot NCP North Celestrial Pole, vilken inte är samma som den magnetiska nordpolen. Tidigare har man riktat in sig på en punkt som ligger vid Polstjärnan genom en genomsiktssökare, en metod som är ganska obekvämt och lite besvärligt. Nu med elektronik kan man göra detta snabbare,  min styrdator ASIAIR har en Polar Aligment funktion, den gör en plate solve (en bildanalys vart kameran pekar) vid polaris och så flyttar den sig tror det är 60 grader och gör en ny plate solve och så gör den en beräkning baserad på dessa två bilder och räknar ut hur riggen ska flyttas. Efter att justerat riggen något så tas en ny bild och så håller man på tills man enbart är bråkdel av en grad fel. Nu finns det en ny funktion i ASIAIR som jag testade i helgen, som man kan använda om man inte ser Polstjärnan. Det är nästan samma princip, men man väjer ut en plats mot syd och startar Polar Aligment programmet, man måste aktivera detta under Experimental Feature. Här gör den tre olika bildanalyser, men annars är principen samma att den stannar vid den sista positionen och så ska man justera riggen till ett så litet fel som möjligt 

Såhär såg det ut när jag gjort den första körningen igår, ungefär 2 grader fel, mest i sidled. I höjdled kan man ganska enkelt med mobilen få ställt in en ganska bra vinkel. 

Jag slutade här efter två justeringar och hamnade då vid 16’ fel, det går att få justerat detta ännu bättre men jag nöjde mig med detta då det inte skulle vara klart väder så länge. Bra värde är runt 30”, dvs nästa spot on. 

Något för den händige och som inte vill jobba med elektronik 

Det blev någon timme efter justeringen av riggen som det gick att fotografera i. Har flyttat riggen något nu på balkongen så att jag lättare ska kunna komma åt Vintergatan i sydväst. Tog några bilder på Eagle Nebula Örnnebulosan, ligger 7000 ljusår bort. Den ligger ganska lågt i stammen av Vintergatan så man får inte många timmars data innan den försvinner i horisonten, men det är ett objekt jag ska samla mer data till. Hann bara ta 10x60 sekunder med IR Cut filter och 2x300 sekunder med LeXtreme. Länken nedan är från NASA och att den kallas örnen är det man ser i centrum av nebulosan (troligen det V man ser innan den zoomat helt in). 

https://youtu.be/4DoxwB5kWT4

Eftersom jag hade så lite data så valde jag att nu bara visa en bild, kan ju vara intressant att se vad man kan få ut av bara en bild. Bilden ovan är med UV IR Cut filter den samlar bara in ljus i spektrat 400-700 nm och tar bort UV i underkant och IR i överkant men släpper igenom vanligt ljus kan man säga. Med detta filter så filtreras inga ljusföroreningar bort. Denna bild och bilden nedan med LeXtreme är redigerade på precis samma sätt, så det som skiljer är effekten av filtret. Med LeXtreme så samlar man in mer nebulosa ljus i en exponering eftersom det är längre exponeringstid 300s vs 60, kunde kanske vara intressant att jämföra en 300 sekunders bild med LeXtreme med fem stackade bilder med UV IR Cut, så båda får samma tid. Det kommer säkert att skilja ändå, men UV IR Cut bilden kommer lite närmare

Denna bild är tagen med LeXtreme då detta filter tar bort väldigt mycket ljus så använder jag här 300 sekunder i exponering i jämförelse med 60 sekunder med UV IR Cut. Filtret släpper enbart igenom två våglängder vid 500 nm och 660 nm, OIII och Ha. Om man jämför bilderna ser man att nebulosan framträder bättre, men att det är några färre stjärnor. Detta filter tar bort 90% av ljusföroreningar samt månljus mm därför får man ut mer från de spektra som nebulosan utsänder. 

Avslutningsvis en bild från kolonin tagen på Jupiter (den kraftigt vita), tagen med Z6 och 24/1,8 och 10 sekunder. Man bör nog ha lite kortare tid än 10 sekunder utan tracker för man börjar se utdragna stjärnor. Fastän 500/24  är 20 sekunder, men zoomar man in ser man att stjärnorna inte är helt runda om man är petig 

Söderåsen i värme eller kyla

Bilderna är från 2018, en morgon med morgondimma. Har varit vid Söderåsen många gånger efteråt, men har inte fått den rätta dimman. Har varit där i hel tjock dimma där man nästan inte kunde se staket framför en eller i ösregn och i morgonsol utan dimma, men det är inte så ofta där det stämmer. 

Denna eller en snarlik har jag på en canvas i sovrummet, den ser jag varje morgon. 

Låg och funderade hur den skulle se ut i blått, lite kallare färg, kanske som ovan? Så jag gjorde några varianter. Visar två bilder här, det blir ju inte så mycket variation i bilderna när man använder ett stativ på samma plats 

eller varken det ena eller det andra 

Räv vid Stureholm

 Passerade fälten vid Stureholm den 18/8, det är norr om Helsingborg. 

först såg jag en brun kärrhök, en från årets kull

detta var något som jag aldrig sett här tidigare. Eller just vid denna bild så hade jag inte upptäckt räven utan jag fotograferade den stående haren. Bilderna är ganska kraftigt beskurna detta var nog 200-300m bort. 

det var först när räven kom nära haren som jag upptäckte den, haren hade tydligen upptäckt den betydligt tidigare. Haren kanske skulle göra sig stor ? 

men räven gick bara förbi

Astro från balkongen

Tog i förra veckan några bilder från balkongen, inget märkvärdigt, men det är bra att hålla processen igång. Problemet är att jag från balkongen enbart ser mellan sydväst till nordväst och att just nu finns det inte så mycket där, kan inte heller gå alltför högt i höjd och går jag får lågt så ser guidekameran in i balkongräcket, så det gäller att hitta något inom detta snäva fönster.  I sydväst finns Vintergatan vid midnatt, provar nu att flytta riggen längre bortåt på balkongen för att se om jag når mer objekt i sydväst än vad jag har gjort tidigare. Så nu väntar jag bara på några klara nätter, nu är det mulet, regn och blåst men lågt elpris, alltid kan man glädjas åt något.

Bilderna är tagna med 60 sekunder exponeringar och mellan 10-50 bilder, det är lite lite, när det är såpass mycket ljusföroreningar borde jag komma upp i kanske tre timmar. Men det går att lägga ihop exponeringar gjorda på olika dagar så man kan fylla på

Whirlpool, Malströmsgalaxen, M51 är en spiralgalax med ett öppet spiralarmsmönster och en liten centralregion. Avstånd från jorden 25 miljoner ljusår. Radie 30 000 ljusår. Den lilla punkten i änden av galaxen är NGC 5195, den sitter inte så tätt på som det ser ut som från jorden, har för mig att denna punkt ligger egentligen bakom spriralgalaxen M51
Messier 14 även känd som NGC 6402 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Ormbäraren. Den upptäcktes den 30 maj 1764 av Charles Messier som införde den som nummer 14 i sin katalog. 

Ringnebulosan, M57 är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Lyran. Den tillhör de mest välkända planetariska nebulosorna. Den befinner sig ungefär 2 500 ljusår bort

Vetenskapens Värld i veckan handlade om James Webb teleskopet, mest var det nog om framtagandet av själva satelliten, men eftersom jag jobbat med dettta i över 40 år så var den biten också intressant. Länk till SVT play 

https://www.svtplay.se/video/36497663/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-35-avsnitt-4

Häger med fiskelycka i Utvälinge

Detta är fortsättningen på den dimmiga morgonen den 19/8. När jag var på väg att lämna Utvälinge så såg jag en häger som var i rörelse, de är annars ganska förstenade, så jag hoppades på att den tänkte ta en fisk. För att inte riskera rörelseoskärpa så satte jag tiden till 1/1000 sek och då hamnade ISO på 1800 har tagit till Topaz DeNoise för att brusreducera några av bilderna.  Dimman har lättat någon, men jag redigerade fram hägern lite mer här ur dimman, så man kunde se fisket.

här fångar den en fisk