Att slinta lite...

Många kamera-affärer har en hemsida. På den brukar det finnas begagnade grejer. Bl.a Leicor. Det är sånna kameror jag inte ska ha. De är för dyra. Men idag hittade jag KÖP-knappen på en hemsida hos en butik i Stockholm. De fick sälja en sådan apparat till mig. Ett par objektiv var med. Priset kändes rätt. Hoppas den funkar, när den kommer. Vänta, gör jag nu... Den är givetvis för film

Bilden tog jag nog för 4-5 år sedan med en Pentax 645...

En liten trip

Det fanns många olika typer av kameror på 1960-talet. De traditionellt 6x6-kamerorna 35mm-kameror och instamatic 24x24mm. Bland 35mm-kamerorna var systemarna det som var drömmen för många. Det tillverkades  också kompaktkameror för 35mm-film både i Japan och i Europa. Olympus gjorde en som de kallade Trip 35. Den blev legendarisk. Det är en kamera utan batteri. Den har en ljuskänslig cell som ställer in bländare och tid.. Avståndet ställs in på gehör. Det finnes symboler och en meterskala för detta.

-Hur bra var denna kamera???

Här är några dagsfärska bilder tagna med kameran på bilden. Filmen är Fomapan 400/D76 1+1. Titta och bedöm. Det finns massor av kameror på begagnatmarknaden.

Fotografera med de ja har...

Det är lite kymigt. Att mycket av det jag skriver rinner iväg och får ett innehåll om teknik när det är bilden som är viktig. Jag vill visa alla mina fina bilder men, sätter upp en massa hinder för det. Regler som inte spelar roll.  Hur bilden är gjord syns ofta inte.

Sedan funderar jag lite till och kommer på att bilden ska vara ärlig. Det jag såg är vad jag visar. Men, det ska vara i svartvitt. Kameran ska ha film i magen och framkallas av mig själv. Filmen ska ha ISO400. Helst ska det vara papperskopior som skannats eller fotograferats av så det syns att bilden är analog. Där är mina ramar! Då blir jag nöjd!

Men, kan jag inte göra något enkelt? Skita i tekniken. Skita i motivet. Bara göra ett projekt och fokusera på det som blir bilden! Eller ska jag ge Karin Boye rätt? ..."Att det är vägen som är  mödan värd" och fortsätta som vanligt....?

Praktica - Super-kamera

...en del har Super i namnet...

Min första systemkamera var en Praktica super tl 1000. Den köpte jag av Walters foto i Västervik, troligen 1978. Kartongen var vit och ljusblå och det var en bruksanvisning med.

Jag minns att bilderna blev underexponerade till en början, sedan kom insikten att mäta mot marken. Då fick bilderna bättre exponering. Nu mäter jag i skuggan.Praktican tar bra bilder med orginalobjektivet. Det är bara att ladda med film och knäppa.

Praktica fanns i en rad olika modeller i samma "grundhus". Super tl 3 hade en kortaste slutartid på 1/500 sek, Super TL 1000 hade kortast tid på 1/1000 sek. En del hade bara microprismasökare andra hade snittbild också. De hade olika "klädsel". Ja man kan säga att de såg lika ut men var lite olika.

Det som är fantastiskt är att de hade dåligt rykte bland de som hade andra märken på 70-80talet. Många som tyckte kameror/objektiv var dåliga hade troligen bara läst recensiorer i tidningar. Jag hör fortfarande de som klankar ner på dem. Visst går dessa kameror sönder som alla andra men, de är väldigt robusta. Walter sa, när jag köpte min första som tonåring, att de tar lika bra bilder som andra kameror. Visst hade han rätt.

Här är tester som fotosidans läsare gjort av objektivet. https://www.fotosidan.se/prylar/objektiv/fasta-objektiv/pentacon-auto-1-8-50_2979

Här är en test som Cyberfoto gjort. https://www.cyberphoto.se/captains-log/pentacon-50

Sedan är det väl så i viss mån att de är efterföljare i den stolta traditionen från Contax/Zeiss. Man kan läsa mycket om Praktica/Pentacon men faktum är att de är väldigt undervärderade. Ska vi gissa att de kommer stig i pris om några år???

Bild1 Praktica Super TL3 bild 2-3 tagna med Praktica 79-80.

Reflektioner -är de bra de?

Go fortsättning!!

Påskdagen började med att lyssna på programmet SöndagsMorgan i P4. Där skroderade en människa om hur onödigt det var att reflektera. Det var säkert ironiskt men, jag tyckte att hennes teser var sådana att jag inte kunde hålla med... det var nog bara ett dåligt kåseri. 

Det är viktigt att reflektera över händelser, vad människor säger, texter, bilder mm. Det är ett sätt att väga saker mot varandra, bilda sig och bilda en egen uppfattning.

En bild t.ex är viktig att reflektera över, för mig. Att studera den och försöka förstå. Kan det vara så att saker, händelser och själva livet blir betydelselösa utan reflektion? Men, jag kanske är ensam om att vilja analysera, reflektera mig fram till slutsatser och bilda mig en åsikt... Eller? 

Exempel på enkla frågor till bilden att reflektera över -Vad händer? Varför händer det? eller Hur, konsekvenser?
För mig är det ett sätt att hitta vägen i olika situationer genom livet och det har funkat riktigt bra hittills. 

PS. IK Oskarshamn vann igår och kom på 11 plats i SHL. Nice