En betraktares bekännelser
Ett tillfälle dyker upp
Ibland behöver man inte jobba för motivet, det bara dyker upp. Som en promenad i parken. Bara att lyfta kameran och knäppa...
Sen om bilden är bra eller inte, det är en annan sak. Men ett tillfälle är det i alla fall.
Naturruta i svart och vitt
Påskhelgen är över för den här gången och för mig betydde den några dagars extra ledighet. I morgon väntar åter vardag.
Turistbilder
Små människor är vi i en stor värld. Tillgängliga, otillgängliga platser lockar oss och vi samlas där, fascineras och gör ungefär samma saker. Alla på vårat eget sätt...
Idag, påskafton
Solljuset letar sig in genom sovrumsfönstret och målar skuggor på väggen. Tror att jag ligger kvar en stund till.
Och precis som Fantomen, rör sig häxan ibland på gatan som en vanlig kvinna...
Gatufoton från Istanbul
Om nu det här kan kallas för gatufoto? När man googlar på det så hittar man många experter som kan och vet hur det ska vara, och väldigt många av dom tycker olika. Perfekt! Då kan man ju göra som man vill och det blir ändå rätt. Eller?















