Proffsfoto

Artiklar > Har du tillstånd att publicera dina bilder?

Har du tillstånd att publicera dina bilder?

Fotosidans jurist Catharina Ekdahl reder ut när det behövs tillstånd för att använda en bild på någon annan i marknadsföring, exempelvis på hemsidor eller i sociala medier.

De flesta fotografer känner till att bilder på människor som används i kommersiell reklam eller marknadsföring kräver samtycke. Anledningen är förstås lagen om namn och bild i reklam. Kravet på samtycke gäller när personen på bilden är identifierbar och i livet. Det spelar egentligen ingen roll om samtycket är skriftligt eller muntligt. Båda är juridiskt giltiga, men det muntliga samtycket är ofta svårt att bevisa. Det är därför många fotografer använder samtyckesblanketter eller någon av de många ”modelrelease”-appar som numera finns för smarta mobiler.

Men när är reklam egentligen att betrakta som kommersiell? Frågan leder mig till en djupdykning rätt ner i lagförarbeten och begreppsexercis för att, förhoppningsvis, ge er ett klargörande svar.

Lagen om namn och bild i reklam togs fram i slutet av 1970-talet. Den främsta anledningen till förslaget om en sådan lag var att det vid den tiden var fritt fram ”för mindre nogräknade marknadsförare att utan lov utnyttja enskilds bild i reklamsammanhang”. Det fanns med andra ord ett behov av att lagstadga en rätt för den enskilde att själv få bestämma om man ville medverka i marknadsföring av någon annans produkter eller tjänster. Det handlade då, som nu, om ett skydd för den personliga integriteten.

Till sin hjälp i bedömningen av behovet av en sådan lagstiftning hade riksdagen ett antal anmälningar till Konsumentombudsmannen som hade avskrivits.  Det handlade bland annat om en annons i dåvarande herrtidningen Lektyr år 1974 som angav att ”Mer än en ½ miljon läser Lektyr varje vecka”, där ett fotomontage av kungen i uniform och sex andra män med vitt skilda yrken prydde annonsen.  Ett annat fall handlade om en läkemedelsannons riktad till läkarkåren som föreställde en ung glad kvinna sittandes på en gunga under rubriken ”Lyckligtvis finns det dom som inte behöver psykofarmaka”.  Den 1 januari 1979 började lagen om namn och bild att gälla.

I lagen hittar vi ett antal förutsättningar eller krav för när den gäller. Flera utgår från ord som ska tolkas enligt marknadsföringslagen. Det första ordet vi hittar i lagen är ”näringsidkare”. En näringsidkare är en fysisk eller juridisk person som agerar på olika sätt i sin egen verksamhet. Det finns både offentliga näringsidkare och privata. Det kan alltså handla om allt från ett multinationellt företag, till kommunalt bolag eller en liten enskild firma.

Den andra förutsättningen i lagen, själva nyckeln för att den ska gälla, är att det är fråga om ”marknadsföring”. Det handlar om att näringsidkaren vidtar olika åtgärder för att främja tillgången till eller att underlätta inför, under och efter försäljning eller leverans av sin produkt eller tjänst. De här åtgärderna ska vara riktade mot konsumenter eller andra näringsidkare. Att reklamen är kommersiell innebär att verksamheten i sig är kommersiell, åtgärderna sker i ett kommersiellt syfte och det finns ett kommersiellt förhållande till produkten eller tjänsten.

Enkelt uttryckt; någon gör reklam för en produkt eller tjänst i syfte att tjäna pengar på den och gå med vinst.Om den kommersiella biten inte finns i marknadsföringen är det istället så kallad ideell reklam. Det är då snarare fråga om att informera om en produkt eller tjänst utan att tjäna något på det. För att bedöma om det är ideell reklam utgår man ofta ifrån vem som är avsändaren. Sker marknadsföringen exempelvis av en förening, stiftelse, kommun eller myndighet handlar det alltså om ideell reklam. Detsamma gäller medieföretagen för deras rent redaktionella verksamhet. Däremot inte reklam om deras redaktionella produkter.

Lagen om namn och bild i reklam gäller ju namn, bild och ”annan beteckning”. Det sistnämnda kan vara en titel, smeknamn eller symbol som klart och tydligt pekar ut en specifik person. För personen som förekommer i den kommersiella reklamen ska vara identifierbar och i livet. Det innebär att bild på en person som inte längre lever eller där bilden har manipulerats så att personen inte går att känna igen, kan användas utan risk för att strida mot den här lagen.

Vad man får se upp med är att lagen även tar sikte på ”annan som handlar på näringsidkares vägnar”.

Det innebär att om en ideell organisation har fixat en fin rabatt i en viss butik som förmån till sina medlemmar, så gör de klokt i att marknadsföra detta med hjälp av en bild på en person som först har lämnat sitt samtycke.

Även om lagen om namn och bild i reklam ursprungligen var tänkt att skydda människor ifrån att oönskat hamna på reklampelare eller i annonssammanhang, har den i dagsläget fått en vidare betydelse än så.

Ni som säljer era bilder eller tar betalt för era fotograftjänster bör ha koll på den här lagen. Ni kan nämligen anses vara näringsidkare, vare sig ni har en registrerad firma eller ej. Och den marknadsföring av er som sker på era webbsidor, sociala mediekonton, bloggar eller på annat anses då sannolikt vara kommersiell reklam.

Det innebär att alla de identifierbara personer som finns på era bilder, i de sammanhang som jag just har nämnt, helst ska ha samtyckt. Jag skriver helst, för det här kan förstås lätt uppfattas som totalt orimligt för er. Om ni inte tror att någon av dessa personer har något att invända, har ni förstås heller inget att bekymra er om.

Av Catharina Ekdahl
Konsult i egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning

"PS. Med ovanstående krönika ber jag att få bocka och tacka för mig. Har med nöje tagit del av era kommentarer och frågor under den här tiden. Önskar er en riktigt God Jul och ett glimrande 2016. Glöm inte att navigera rätt i paragrafdjungeln! DS."


Läs tidigare krönikor

Se upp! Din kamera kan bli en olaglig övervakningskamera

Panoramafrihetens baksida

Fotomarknaden är het och fotografen får en del av kakan

Vad är ett fotografi värt?

Rätten till sitt eget ansikte

Därför ska du inte önska dig en kameradrönare i julklapp!

Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?

Fotografen och den personliga integriteten



Magnus Fröderberg
Publicerad 2015-12-03. Läst av 12611 personer.
Få ut mer av Fotosidan.
Plusmedlemskap kostar 170 kr per år
Kommentera artikeln. När du kommenterar håll en god ton och håll dig till ämnet.


Logga in för att kommentera

2015-12-03 11:08   ixxy
så alltså kan en fotograf aldrig publicera en bild någonstans utan att det klassas som reklam om den har för syfte att sälja bilder eller bara visa hur duktig den är på något sätt.

Allting är alltid att klassas som reklam?
Svar från froderberg   2015-12-03 11:32
Nej, det tycker jag inte att man kan säga. Rätten att uttrycka sig är stark. Om du lägger upp en bild på Fotosidan så är det främst ett sätt att uttrycka sig konstnärligt, journalistiskt, politiskt, personligt osv. Men om det finns ett tydligt primärt syfte med publiceringen att sälja dina tjänster som fotograf och tjäna pengar så är det en annan sak.

Och som Catharina skriver: "Om ni inte tror att någon av dessa personer har något att invända, har ni förstås heller inget att bekymra er om." Det är trots allt ovanligt att någon stör sig på att en fotograf visar upp sina bästa bilder.
Noseman 2005   2015-12-06 10:24
Kan man se en dimension där bilden/fotografiet är det primära och den eventuella person som figurerar på bilden egentligen inte är intressant, eftersom hen inte är säljargumentet?

Jag tänker t.ex. på om jag lägger ut bilder på min fotosida på Facebook eller på min fotoblogg.

Jag säljer ju in mig som fotograf, även om det bara är en hobbyverksamhet (som jag iofs ibland tjänar några kronor på). Och det är ju fotot/hantverket jag vill lyfta, inte motivet.
Svar från froderberg   2015-12-06 12:12
Lagen är klar: personer som är levande och identifierbara måste ge sitt tillstånd om bilden används i marknadsföring av en näringsidkare varor och tjänster.

I ditt fall är det frågan om du räknas som näringsidkare. Jag är inte säker på att inkomstbringande hobbyverksamhet räknas. Det kan du upp.

Även om du räknas som näringsidkare så kan det finnas vägar runt. Det är inte förbjudet att sälja bilder på andra människor, utan det är själva reklamen som är känslig. Till annonser och skyltbilder mm kan man välja bilder som inte visar personers ansikten.

Sen är det ju frågan om någon kommer att ta illa upp. Det låter som harmlösa bilder och harmlös verksamhet. Om du känner dig säker på att ingen kommer bli upprörd så kommer du inte heller att bli anmäld.
2015-12-03 13:15   iSolen.se
Det lät väl bra fram till sista paragrafen:

"Det innebär att alla de identifierbara personer som finns på era bilder, i de sammanhang som jag just har nämnt, helst ska ha samtyckt. Jag skriver helst, för det här kan förstås lätt uppfattas som totalt orimligt för er. Om ni inte tror att någon av dessa personer har något att invända, har ni förstås heller inget att bekymra er om."

Det är knappast den egna uppfattningen om personernas samtycke utan deras egentliga samtycke som gäller om det skulle bli juridiska problem vid användningen.
Svar från froderberg   2015-12-03 13:43
Formuleringen handlar ju om bedömningen om det kan bli juridiska bekymmer. Det krävs ju att personen på bilden anmäler för att det ska bli problem, och bedömer man att det är högst osannolikt att det ska se, då behöver man inte vara orolig.
iSolen.se   2015-12-03 15:31
Men hur ska man kunna veta om folk kan tänkas invända? Det handlar väldigt ofta om okända människor på stan, såna man känner pratar man ju med och har ett i alla fall muntligt tillstånd.

Är det verkligen okej att sälja bilder för kommersiellt bruk med folk man känner, som inte gett till stånd?

Är det verkligen okej att sälja bilder för kommersiellt bruk med folk man inte känner, som inte gett sitt tillstånd?

Jag hävdar att man tar en juridisk risk att ta bilder på både kända och okända personer och sälja dessa för att användas kommersiellt.
Svar från froderberg   2015-12-03 18:14
Det är upp till var och en att bedöma riskerna och ställa det i relation till syftet. Det kan ju handla om sammanhang där personen på bilden troligen inte har något att invända, och kanske till och med uppskattar det.

På frågan om det är okej att sälja bilder på andra utan deras tillstånd för kommersiella ändamål så är det juridiska svaret ja, så vitt jag vet. Ansvaret för att inhämta tillstånd åligger den som publicerar.

Det är alltid en risk att inte följa alla lagar till punkt och pricka, men risken kan ju vara i det närmaste obefintlig. Om man väldigt gärna vill visa upp en viss bild på sin hemsida kanske man kan ta den risken om man tycker att bilden och sammanhanget är harmlöst.

Det finns få rättsfall som rör lagen om bild i reklam och jag känner inte till några fall som rör en fotografs portfolio. Kanske Catharina känner till något fall. Jag tror att få upprörs av att hamna på bild i en fotografs portfolio. Det finns ett rättsfall där en bild på förre finansministern Kjell-Olof Feldt användes i en annons. De ansvariga dömdes för grov oaktsamhet tlll 2200 kr i böter vardera.
iSolen.se   2015-12-03 20:20
Nu var väl ändå hela meningen med en artikeln från en jurist faktisk att belysa det juridiska.

Om syftet med användningen är kommersiell som hon skriver, dvs att användas i reklam eller på en produkt, inte att bilden i sig ska säljas eller bara hamna i en portfolio, det är en annan mycket lättare fråga och inte kommersiell användning, anser jag det är väldigt vågat att anta att avbildade personer har ett passivt samtyckande till all kommersiell användning, för det är just det som vi pratar om, personerna har ingen aning om var bilden kommer användas, hur mycket, i vilket sammanhang eller hur länge eller fått en chans om att tycka till om detta.

Alla ska förstås fatta sina egna riskbeslut med avseende på upptäckt men att påstå att ovanstående är ok är fel, det krävs faktiskt ett aktivt godkännande för att bilderna ska kunna användas kommersiellt.

Och den fotograf som säljer bilder (sälja bilder kan man ju alltid :-) ) med igenkänningsbara personer för kommersiellt bruk utan att förklara för köparen att det saknas modelrelease lär säkert få en del bilder sålda men fotokarriären lär knappast bli framgångsrik eller långlivad.
Svar från froderberg   2015-12-03 20:53
"Nu var väl ändå hela meningen med en artikeln från en jurist faktisk att belysa det juridiska."

Detta är en krönika och en sådan text ska vara lite personlig, därav den lilla utvikningen på slutet. I övrigt belyser ju faktiskt krönikan det strikt juridiska.

"Om syftet med användningen är kommersiell som hon skriver, dvs att användas i reklam eller på en produkt, inte att bilden i sig ska säljas eller bara hamna i en portfolio, det är en annan mycket lättare fråga och inte kommersiell användning ..."

Du ska nog läsa krönikan igen. En portfolio kan visst anses som kommersiell marknadsföring.

".. anser jag det är väldigt vågat att anta att avbildade personer har ett passivt samtyckande till all kommersiell användning, för det är just det som vi pratar om, personerna har ingen aning om var bilden kommer användas, hur mycket, i vilket sammanhang eller hur länge eller fått en chans om att tycka till om detta."

De flesta är helt med på man ska ha modellrelease för rena annonser, vilket Catharina också skriver. Men sen kommer vi till andra områden som inte lagstiftarna tänkte på, som en fotografs portfolio. Där kan säkert en del tycka att lagen slår lite fel ibland.

"Alla ska förstås fatta sina egna riskbeslut med avseende på upptäckt men att påstå att ovanstående är ok är fel, det krävs faktiskt ett aktivt godkännande för att bilderna ska kunna användas kommersiellt."

Lagen kräver mycket riktigt ett godkännande, ingen säger emot dig på den punkten. Men det kan ju upplevas som ett orimligt krav om man ser till ett enskilt fall. Tar vi PUL som exempel så undantas harmlös bildpublicering. Varför inte ett liknande undantag här? Jag kan ju faktiskt veta vad en person tycker, men inte ha möjlighet att få det bekräftat i efterhand.
iSolen.se   2015-12-03 21:37
Krönika?

"Fotosidans jurist Catharina Ekdahl reder ut"...


Men jag hade som sagt synpunkt på den sista paragrafen som beskriver visst godtycke och att risken att bli upptäckt / stämd är liten.

Visst, för den som vill sälja en enstaka bild går det oftast bra, för den som vill göra lite mer av sin verksamhet är det inte ett så bra råd.

(Model release i efterhand går alldeles utmärkt, det har jag gjort många gånger.)

En portfolio räknas normalt inte som marknadföring, har aldrig hört talas om en enda fotograf som fått problem med sin portfolio pga model relases.
Svar från froderberg   2015-12-03 21:55
Läs tidigare krönikor
""Krönika?"

Det är kanske inte så tydligt i detta fall. Men det är en serie av krönikor. Så här står det längre ned

"Läs tidigare krönikor
Se upp! Din kamera kan bli en olaglig övervakningskamera
Panoramafrihetens baksida
Fotomarknaden är het och fotografen får en del av kakan
Vad är ett fotografi värt?
Rätten till sitt eget ansikte
Därför ska du inte önska dig en kameradrönare i julklapp!
Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?
Fotografen och den personliga integriteten"

"Model release i efterhand går alldeles utmärkt, det har jag gjort många gånger."

Det förutsätter ju att man har kontaktuppgifter till personen och att personen är kontaktbar.

"En portfolio räknas normalt inte som marknadföring,"

Enligt vår jurist kan en portfolio räknas som marknadsföring (se ovan). Syftet är ju att marknadsföra fotografens tjänster.

"har aldrig hört talas om en enda fotograf som fått problem med sin portfolio pga model relases. "

Inte jag heller, som jag skrivit i tidigare svar. Det är nog sällsynt att någon tar illa upp. Alltså kan lagen formellt lägga hinder för harmlös publicering som inte stör någon.
2015-12-03 14:56   Håkan Lindgren
Om Catharina slutar hoppas jag att någon annan jurist ersätter henne! Artiklar om fotojuridik hör till det viktigaste en fototidning kan erbjuda sina läsare. Det blir allt viktigare att veta vad man får göra och inte göra med sin kamera.
Svar från froderberg   2015-12-03 16:31
Det är bara den här serien med krönikor som slutar eller tar en paus. Fotosidan fortsätter samarbeta med Catharina.
2015-12-03 19:11   luminousoctaves
Ännu en text som är guld värd! Tack!
2015-12-03 19:53   l1nd3c0n
Men innebär inte detta att alla gatufotografer här på Fotosidan (och på andra internetsidor) får nöja sig med bilder utan personer? eller att de får samtycke från alla som syns i bild?

Åtminstone de gatufotografer som även säljer sina gatubilder för då kan ju även deras konstnärliga uttryck här tolkas som kommersiell marknadsföring av deras fotoprodukter.

Sedan reagerar jag lite på att "Om ni inte tror att någon av dessa personer har något att invända...". Den meningen är ju lite som att säga att om ni inte tror polisen står och mäter hastigheten är det okej att köra för fort.
Svar från froderberg   2015-12-03 20:37
"Men innebär inte detta att alla gatufotografer här på Fotosidan (och på andra internetsidor) får nöja sig med bilder utan personer? eller att de får samtycke från alla som syns i bild?"

Nej. Men man ska kanske akta sig för att skriva "här kan du köpa en egen kopia av bilden" i samband med publicering. Sen är kanske inte ett konstnärskap att betrakta som kommersiell verksamhet, men det är bara en fundering från min sida.

"Sedan reagerar jag lite på att "Om ni inte tror att någon av dessa personer har något att invända...". Den meningen är ju lite som att säga att om ni inte tror polisen står och mäter hastigheten är det okej att köra för fort. "

Den jämförelsen haltar kanske eftersom högre hastighet ofta innebär högre olycksrisk. Det kan finns tillfällen där en samlad övervägning av motiv, person och sammanhang gör att en publicering i marknadsföringssyfte kan uppfattas harmlös eller till och med uppskattad av den som är avbildad.
PMD   2015-12-03 22:36
Ja, om jag tror att ingen av de avbildade har något att invända, och det visar sig vara rätt, så har jag ju agerat rätt. Rimligen gör man inte så om man hyser tvivel om de inblandades inställning.

Jämförelsen med hastighetsöverträdelse och polisen är lite skev. Det är inte polisen som avgör om det är tillåtet eller inte att överträda lagstadgad hastighet.
Oquist   2015-12-05 00:01
Det är ett angivelsebrott, eller vad ska heta, det finns inget olagligt förrän en målsägare gjort en anmälan och(?) en åklagare gjort den bedömningen.

Fortkörning faller under allmänt åtal?

Det borde innebära i praktiken att en polis inte får göra något även om denne vet att personen på fotot i reklamen inte gett sitt medgivande (det blir ingenting som händer förrän det finns någon som faktiskt gjort en anmälan) men när fortköraren kör förbi så kan polisen agera (måste agera t.o.m. ?).
iSolen.se   2015-12-05 09:08
Det räcker inte att tro eller anta att de skulle ge medgivande eller inte skulle ha något emot saken.

Lagen om namn och bild i reklam säger i första paragrafens första mening att medgivande krävs.

Ska en harmlös gatufotobild användas kommersiellt får man helt enkelt stövla fram och be om tillstånd innan personerna försvinner från platsen. Jag använder papper men andra kör med digitala releaser i telefonen.
Oquist   2015-12-05 10:16
Och i 5 § Brott som avses i 2 § får åtalas av åklagare endast om målsägande
angiver brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Så säger lagen att åklagaren inte för göra något åtal innan det finns en anmälan och när anmälan finns så gör också åklagaren en bedömning om det är blir åtal. Och om det är tolkningen av den paragrafen som gör att Catharina Ekdahl skriver att det räcker med att tro så litar jag mer på det.

Om man vet eller tror att den fotograferande inte har något emot att vara med i reklamen så är det inget bekymmer. (Om nu personen gör en anmälan och åklagaren väljer att åtala så har du bevisligen inte vetat eller så har du trott fel)

Du kanske kan googla fram en annan tolkning av angivelsebrott?
iSolen.se   2015-12-05 22:41
Intressant. Så att det är inte ett brott att bryta mot lagen om medgivande helt enkelt för att brottsoffret inte vet om att denne hamnat i reklam...och är därmed inte ett brottsoffer. Men om personen senare upptäcker att denne varit med i reklam, blir denne därmed ett brottsoffer i samband med att han/hon stämmer/åtalar fotografen för att fotografen inte inhämtat tillstånd. Är det bara jag som tycker det är humoristiskt?
l1nd3c0n   2015-12-05 22:58
Lite det som jag också hade invändning mot, men de flesta verkar hänga upp sig på min liknelse med fortkörning.
Oquist   2015-12-05 23:50
Ola Linde, det är för att din liknelse handlar mot ett brott som faller under allmänt åtal. Jämförelsen blir skev helt enkelt.

Ola Isengard, vet inte varför det skulle vara humoristiskt. Lagtexten är formulerad så, vi kan inte sitta och hitta på saker annat än vad som står. Hur skulle konsekvenserna bli tror du om den hade varit skriven så att det fallit under allmänt åtal? Du får tänka lite på nyansskillnaderna mellan en person som blivit med i ett fotografi i en reklamkampanj och en kompis som hamnat i en portfolio. Därtill kommer antagligen domstolen döma ut olika straff, under förutsättning att åklagaren åtalat i båda fallen. Brottsoffer är en spekulation efter som vi inte vet utkommen av ett hypotetiskt fall.

Det kan vara intressant, men det förändrar inte att artikeln i sak har rätt? Det lustiga, humoristiska, är att trots att en utbildad person ger en tolkning av lagtexten så vet andra bättre.

Men jag har fortfarande frågan öppen om § 5 i lagtexten.
PMD   2015-12-06 00:18
Ola!
Såvitt jag vet säger lagen att den som publicerar en bild i reklamsammanhang inte får göra det om den avbildade inte samtycker. Så länge den avbildade inte klagar så bör man rimligen tolka det som samtycke. I praktiken är det också så, eftersom det inte finns någon annan än den avbildade som kan beivra saken.

Det är förstås inte att rekommendera att chansa vilt i sådana sammanhang. Är man rimligt säker på att den avbildade inte misstycker så kan man nog publicera utan problem, men är man osäker så bör man nog kontakta vederbörande och höra efter hur den ställer sig till en publicering.
Oquist   2015-12-06 00:38
Jag tycker att det som Per och Fredrik skriver visar hur konsekvenserna skulle bli om lagen inte var skriven som den är. Dels för att det bör vara den som är fotograferad som avgör och inte någon annan part som inte har med saken att göra och vilka begränsningar det också skulle kunna bli.

(Jag ser ännu mindre "lustighet" i att lagen är skriven så som den är.)
iSolen.se   2015-12-06 09:29
Jag tycker det är motsägelsefullt, det står klart och tydligt att samtycke krävs (och det är för övrigt så bildbyråerna jobbar). Köper att det är ett angivelsebrott (det humoristiska åt sidan).

Men att sammantaget ska tolka ovan till att det endast krävs aktivt o-samtycke för att stoppa kommersiella bilder köper jag inte, första paragrafen i lagen säger ju inte riktigt så utan att det krävs "samtycke" vilket kräver kontakt med personen. Samtycke kan inte vara passivt då personen ju inte fått någon chans att säga ifrån eller godkänna.

"Han har nog inte något emot att hamna i en dejtingannons, jag tar den här bilden där han sitter helt ensam i segeltrappan, den är ju tagen på stan och han ser rätt bra ut i normal miljö". Bilden kan ju hamna var som helst inom rimliga gränser om fotografen säljer bilder kommersiellt vill säga vilket vi pratar om här.
Svar från froderberg   2015-12-06 12:03
Ola Dusegard: Dejting-annonsen tycker jag är ett solklart fall när man ska be om medgivande. Att det inte ses som ett brott förrän den avbildade anmäler är en annan sak.

Det Catharina pekar på är de fall där men på goda skäl kan anta att den avbildade samtycker. Ex. att vara med i en annons för den lokala handlarföreningen där den avbildade själv är aktiv, men för tillfället oanträffbar.
iSolen.se   2015-12-06 21:49
Om bilden hamnar i dejtingreklam eller på bokomslag vet man ju inte förrän köparen använt bilden och då är det liiite sent att leta upp personen.

Eftersom användningen av bilden vid fototillfället är okänd är det ju än mer omöjligt att "anta" att personen inte skulle ha något emot att hamna i reklam.
Anders F. Eriksson   2015-12-06 23:42
Alla fotograferar inte för bildbyråer, så användningsområdet kan mycket väl vara känt vid fotograferingen.
iSolen.se   2015-12-07 09:30
Egen försäljning via portfolio på egen sajt är inte bildbyrå, eller möjligen en väldigt liten byrå :-)

Men poängen är att många av de som fotar på stan utan beställare och säljer bilder oftast inte har kunden i tanke vid fototillfället.

Bild på brännbollsturneringen som hamnar i flygbolagsannons...vem kunde göra den kopplingen?
2015-12-05 02:14   Anders F. Eriksson
Har ni frågat Martin om han vill vara med på bild? Pixlingen på det där porträttet räcker inte :)
2015-12-06 00:19   FotogeniskOvik
Jag gillar inte "better safe than sorry" approachen.

Jag kan fota någons hund, barn eller postlåda. Använda bilden på utställning, sälja på utställning, sälja som kalender eller illustration för insida av böcker osv.

Detta utan samtycke eller till och med MOT samtycke. Så funkar lagen.

Det är bra att det funkar så. Annars skulle vi inte kunna sända Olympiska Spelen på TV, ifall någon inte ville vara med på bild.

Naturligtvis kan man fråga ändå. Men rätten att fota likställs med rätten att titta på någon.
Och att använda bilden på nätet är nästan obegränsat, oavsett vem som finns på bilden, (såvida det inte gäller användning som reklambilder.) En fotografs portfolio är inte reklam utan ska liknas vid en utställning.
Rätten att sälja en bild på annan person är också väldigt fri.

Låt artikeln spegla detta.
iSolen.se   2015-12-06 09:33
De exempel du nämner är inte kommersiella så de är ok och inte föremål för diskussionen, det finns flera trådar som pratar om de fallen.

Martins pixlade bild ovan är förstås inte heller problem (med eller utan pixling), denna artikel är inte reklam.
l1nd3c0n   2015-12-06 11:31
"En fotografs portfolio är inte reklam utan ska liknas vid en utställning."

Det är väl just det som Catarina menar tvärtemot när hon skriver:

"Och den marknadsföring av er som sker på era webbsidor, sociala mediekonton, bloggar eller på annat anses då sannolikt vara kommersiell reklam."
iSolen.se   2015-12-06 12:39
Portfolio är inte reklam enligt de svenska och utländska jurister jag har pratat med genom åren, däremot om du placerar en banner eller liknande på någon av dina sidor som leder till en plats där du säljer bilder eller tjänster är det. Så just den bilden i bannern kräver model release.

De som anordnar fotoutställningnar måste på samma sätt vara försiktiga med vilken bild de väljer att ha på affischen/i annonsen, release krävs för just den bilden även om utställningen inte gör det.

Bloggar som är reklam / marknadsföring, jo det är problematiskt om bloggen ledder trafik till dit du säljer dina bilder.
l1nd3c0n   2015-12-06 15:42
OK, så enligt de jurister du pratat med så är portfolio inte reklam, men Catarina anser att det kan vara det. Så här förtydligar Magnus ovan:

"Enligt vår jurist kan en portfolio räknas som marknadsföring (se ovan). Syftet är ju att marknadsföra fotografens tjänster."

Skulle vara intressant om juristerna kunde enas om det ena eller andra. Finns det något rättsfall där en domstol tagit ställning till juristernas tolkning om portfolio som reklam eller inte?
luminousoctaves   2015-12-06 16:13
Eftersom det inte finns prejudicerande fall (vad vi vet) så är det ju svårt att be juristerna att enas. Lagtexten KAN onekligen tolkas som att en portfolio på en hemsida ÄR marknadsföring, eftersom portfolion säljer en tjänst.

I realiteten är det däremot osannolikt att någon skulle ha intresse eller energi att ta en portfolio-situation till domstol. Och därför finns det inga exempel att ge.

Räcker inte det som svar?
iSolen.se   2015-12-06 22:00
Fall 1) Portfolion visar vad fotografen kan fota, dvs så att han kan få fler uppdrag. Har aldrig hört talas om att en enda sådan fotograf fått juridiska problem pga de avbildade personerna och model release. (Däremot har en och annan bild plockats ner på uppmaning av modellen men det är en annan diskussion)

Fall 2) Portfolion visar och säljer bilder. Då är portfolion produkten och då är det inte marknadsföring, och egentligen inte heller portfolio i vanlig mening.

Fall 3) Fotografen visar sina alster på facebook och länkar till 1 eller 2 ovan. Detta är också väldigt vanligt men bilder på egen facebooksida räknas knappast som marknadsföring men jag kan förstå synpunkter emot detta om personen är näringsidkare. Igen, jag har inte hört talas om något fall med avseende på lagen om namn och bild i reklam och facebookportfolio trots att det bokstagligen kryllar av sådana.
2017-10-04 16:33   Sannenn
Jag har fotograferat endel produktbilder till ett företag, och jag håller på att göra en portfolio (hemsida), men funderar lite på om jag måste fråga om lov att använda dessa bilder? Det finns inget avtal på att dem äger bilderna eller något sådant.

Merläsning

Test: Nikon AF-S 28/1,4E ED

Plus Nikon har äntligen ersatt sina gamla ­klassiska 28 mm f/1,4 med en ny och modern version: AF-S 28 mm f/1,4E ED. Objektivet imponerar mer än sina syskon 24 mm f/1,4 och 35 mm f/1,4. Läs mer... 2

Profoto B10: Kompakt batteridriven studioblixt

Profoto B10 är en betydligt mindre blixt än storebror B1/B1X, vilket gör att B10 är lättare att ta med sig ut i fält eller använda på en bom. B10 går också att använda som videobelysning. Läs mer... 3

Adobe avslöjar nyheter i kommande Photoshop

I nästa version av Photoshop kommer verktyget "Innehållsmedveten fyllning" (Content-Aware Fill) att utvecklas mer och få fler inställningsmöjligheter. Adobe visar hur i en video. Adobe kommer också ta bort stöd för en del äldre operativsystem. Läs mer... 7

Test: Benq SW240

Plus Sedan några år har Benq utmanat Eizo på marknaden för skärmar för fotografer. Vi har testat deras nya Benq SW240 - en prisvärd 24-tumsskärm med avancerad färghantering och som kan hårdvarukalibreras från datorn. Läs mer... 10

Eizo ColorEdge CG279X kan visa HDR

Eizo nya 27-tums ColorEdge-skärm är tänkt för både filmare och fotografer. Den har inbyggd automatisk kalibrator och stöd för HDR-video. Läs mer... 1

Vi provar Canon Eos R

Plus Fotosidan har fått prova Canon Eos R och några av de nya RF-objektiven under en dag. Vår teknikredaktör Martin Agfors har skrivit en lång artikel om hur kameran fungerar och sina tankar om det nya R-systemet. Läs mer... 23

Fujifilm X-T3 tar 30 bilder/s

Med ny sensor och processor blir Fujifilm X-T3 både mer högupplöst och snabbare än sin föregångare X-T2. Även sökare och videofunktion förbättras. Läs mer... 14

Hårdbantade supertelen från Canon

Canon nya supertelen EF 400 mm f/2,8L IS III USM och EF 600 mm f/4L IS III USM väger cirka ett kilo mindre vardera än sina föregångare. Samtidigt lanseras också ett ljusstarkt normalobjektiv för Eos M-serien. Läs mer... 9

Canon Eos R - början på ett nytt spegelfritt system

Väntan har varit lång och många har tvivlat, men nu lanserar äntligen Canon sin första spegelfria småbildskamera Eos R. Med Canon Eos R kommer även fyra nya objektiv - alla med Canons nya objektivfattning RF. Läs mer... 62

Fyra objektiv och tre adaptrar till Canon Eos R

Tillsammans med den nya spegelfria systemkameran Canon Eos R lanseras fyra objektiv med den nya RF-fattningen, två zoomar och två objektiv med fast brännvidd. Läs mer... 6

Tamron SP 15-30/2,8 VC uppdateras till G2

Tamron fortsätter förbättra sina mest populära objektiv och ge dem beteckningen G2 som betyder generation 2. Tamron SP 15-30/2,8 Di VC USD G2 är förbättrad på flera punkter jämfört med sina föregångare, bland annat har autofokusen blivit snabbare och bildstabiliseringen effektivare. Läs mer...

150 megapixel med Phase One IQ4

Phase One har lanserat tre nya bakstycken med 100 till 150 megapixel som har inbyggda funktioner från mjukvaran Capture One. Det uppges ge högre bildkvalitet. Läs mer... 32

Fotosidan provar Nikon Z7 och analyserar Z-systemet

Plus Fotosidan fick chansen att provköra Nikon Z7 under en dag, och har dessutom funderat lite på vad den här lanseringen betyder, för Nikon och för konkurrenterna. Läs mer... 12

Direkt från Tokyo: Första intryck av Nikon Z7

Fotosidan är på plats i Tokyo under Nikons lanseringsevent för Z-systemet och har hunnit klämma och känna på, men framför allt fotograferat lite med nya Z7. Vi har dessutom fått prata med utvecklare och produktspecialister. Läs mer... 40

Nikon Z7 & Z6 - Nytt spegelfritt system från Nikon

Nu ger sig Nikon in i kampen om de entusiaster och proffs som vill ha en spegelfri kamera med Nikon Z7 & Z6. Nya Z-systemet har småbildssensor, helt ny objektivfattning och sensorstabilisering plus en hel rad andra intressanta detaljer. Läs mer... 63

Ny objektivserie för Nikons Z-system

Introducerar man ett nytt kamerasystem med en ny objektivbajonett blir det ju naturligt att också introducera en ny objektivserie. Utöver de tre objektiv som dyker upp i höst så finns det en roadmap med 20 ytterligare objektiv de närmsta tre åren. Läs mer... 17

Kompakt supertele från Nikon, AF-S 500 mm f/5,6E PF ED VR

Nu till slut presentas officiellt det kompakta 500 mm teleobjektiv Nikon redan berättat att de höll på och utvecklade. Säljstart blir i slutet av september. Läs mer... 12

Test: Fujifilm X-H1

Plus Fujifilm X-H1 är en snabb och mycket tålig kamera som direkt konkurrerar med Nikon D500, Panasonic Lumix G9 och Olympus E-M1 Mark II. Under testet imponerades vi särskilt av den effektiva bildstabiliseringen. Läs mer... 2

Test: Sony A7 III

Plus Sony har inte snålat med A7 III. Trots att den är betydligt billigare än A7R III är upplösningen den enda riktigt tydliga skillnaden. Det innebär att A7 III är ett stort lyft jämfört med föregångaren A7 II. Läs mer... 13

Tips för fotografering i varmt väder

Sommarvärmen kan ge härliga bilder, men kan också ställa till en del problem för oss fotografer. Här kommer några tips på hur du minimerar dem. Läs mer... 6