Annons

Proffsfoto

Krönika: "Fotografen och den personliga integriteten"

Illustration: Elin Sandström

Juristen Catharina Ekdahl skriver i sin krönika om den nya lagen om kränkande fotografering.

Att ligga i buskarna eller huka i den parkerade bilen och vänta in det ögonblick när en avslöjande bild på någon rikskänd person kan tas är något som skvallerpressens fotografer är väl bekanta med. Behovet av att få rykten bekräftade med ett bildbevis används ofta i den typen av medier, men det blir allt vanligare att samma bilder också publiceras i våra dagstidningar. Det behöver inte ens längre handla om välkända personer. Suget efter filmklipp där människor gör bort sig eller bilder som föreställer människor i utsatta situationer har blivit något som delas friskt i sociala medier. Det har kommit att bli vardagsunderhållning.

Teknikutvecklingen och de omfattande digitala publiceringssätten innebär att kameran kryper närmare och närmare in i vår privata sfär. Med en kamera i varje mobiltelefon finns dessutom möjligheten att fotografera i tid och otid. Ett behov som många verkar ha. Den senaste i raden av fotoutrustningar som nog kan tillfredsställa det behovet med råge är den godisockerbitsstora minikameran som hakas fast i tröjans halslinning. Med den sker en automatisk fotografering var trettionde sekund. Ofta utan att de som avbildas ens är medvetna om att det sker. Den obegränsade lusten hos många att dokumentera sin omvärld passerar ibland både moraliska och juridiska gränser.

Att värna om varje människas personliga integritet är något som våra politiker har tagit fasta på de senaste åren. Nya lagförslag pumpas fram som är tänkta att öka den privata sfären. Den 1 juli 2013 började en ny straffrättslig bestämmelse att gälla om förbud mot kränkande fotografering. Den nya bestämmelsen avslutade ett nästan femtio år långt lagstiftningsarbete med sikte på situationer när fotografering kränker den personliga integriteten. Eller avslutats har förresten arbetet kanske inte riktigt gjort än. I våras tillsattes nämligen en ny integritetsskyddskommitté med uppdrag att se över skyddet för den personliga integriteten. Vad resultatet blir efter den utredningen och om det kommer att ha något med fotografering att göra lär vi få se i slutet av 2016 när uppdraget ska avslutas.

När förslaget om kränkande fotografering kom var upprördheten bland publicister stor. Kritiken handlade mest om risken för att viktiga bilder inte längre skulle kunna tas. Den handlade också om att fotograferna själva skulle tvingas bära straffansvaret i den ansvarige utgivarens ställe. Helt sant, men inte så konstigt eftersom själva kränkningen enligt lagen uppstår redan vid fotograferingsögonblicket. Den oro som däremot verkligen var befogad handlade om att allmänheten på grund av det nya förbudet i allt högre grad skulle ifrågasätta fotografernas arbete. I övrigt får man nog säga att kritiken kantrade.

Nu när det har gått mer än ett år sedan förbudet trädde i kraft, kan vi konstatera att de fall som har dykt upp i domstol verkligen har handlat om det som var tanken med förbudet. Det har gällt från det allra första fallet med mannen som förra sommaren smygfotograferade en kvinna och hennes son i duschen på en campingplats i Varberg. Även mannen som hade en kvinnlig bekant övernattandes hemma och som fotograferade henne i smyg i sovrummet, liksom mannen som hade motsvarande besök och smygfotograferade den kvinnan i badrummet faller inom straffbestämmelsen fokus.

Att förbudets krav på privat utrymme ska tolkas snävt blev vi varse efter fallet med den unga kvinna som fotograferade två andra kvinnor i smyg i väntrummet på en ungdomsmottagning och sedan publicerade bilderna på Instagram. Domstolen konstaterade att ett väntrum inte att alls är att likställa med den typ av privat utrymme som nämns i bestämmelsen. Tidigare i höst fick vi också veta att om fotograferingen inte sker i smyg, så handlar det inte om kränkande fotografering. Detta innebar att en ung man i Norrköping friades eftersom han upptäcktes när har skulle fotografera en kvinna i en provhytt.

Förbudet mot kränkande fotografering visar sig vara närmast glasklart. Fotograferingen ska ha skett otillåtet, i hemlighet och när den som fotograferas befinner sig i ett sådant privat utrymme som räknas upp i bestämmelsen. Alla tre förutsättningarna måste vara uppfyllda annars handlar det inte om kränkande fotografering!

Mot den här bakgrunden kan vi därför konstatera att det nya förbudet inte alls har siktet inställt på seriösa och professionella fotografer. Visserligen kan även dessa personer ta bilder i smyg och utan tillstånd från den som fotograferas, även om det måste vara ytterst sällan som det sker i ett omklädningsrum eller på den offentliga toaletten. Och skulle det vara så finns det faktiskt en nödutgång. I paragrafens andra stycke finns ett undantag från förbudet som säger att om det finns omständigheter som motiverar fotograferingen, så går fotografen fri från ansvar. Som en uttrycklig omständighet av just den sorten nämns nyhetsförmedling. Det undantaget garanterar att vi även i fortsättningen kan få ta del bilder där fotograferingen visserligen riskerade att kränka den personliga integriteten, men där det låg i allmänhetens intresse att bilden togs så att den sedan kunde publiceras.

Catharina Ekdahl
Konsult i egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning


Läs även:



Magnus Fröderberg
Publicerad 2014-12-18. Läst av 7531 personer.
2014-12-18 12:09   syntax
"... I paragrafens andra stycke finns ett undantag från förbudet som säger att om det finns omständigheter som motiverar fotograferingen, så går fotografen fri från ansvar. Som en uttrycklig omständighet av just den sorten nämns nyhetsförmedling..."

Nyhetsförmedling kan väl ändå inte vara en generell smitväg? Förr menade man att det skall finnas ett allmänintresse som går utöver upplagehöjning för publikationen ifråga.
Svar från froderberg   2014-12-18 12:18
Jag har inte tolkat det som att det finns en generell smitväg för pressfotografer. Lager anger "försvarliga omständigheter" som undantag. Sen står det i texter om lagen att det kan röra journalistik.

Mydighetspersoner (ex. polisens, tullens och underrättelsetjänstens spanare) har däremot ett generellt undantag.
syntax   2014-12-18 12:40
Ganska upprörande faktiskt! Myndigheterna mästrar medborgarna via lagar och förordningar, men beviljar sig själva möjligheten till kränkande fotografering på generell basis.
PMD   2014-12-25 14:22
Sådana små minikameror att fästa i kragen, som nämns i artikeln, utjämnar detta förhållande lite till medborgarnas fördel.
2014-12-18 12:51   JNN
Funderar lite på killen i Norrköping som fotade en kvinna i en provhytt, det är kanske inte privat utrymme, men det borde väl räknas dit kan man tycka. Och att han inte skulle ha fotat i smyg köper jag inte riktigt heller, han lär ju inte ha skyltat med det, och inte lär kvinnan i fråga ha gått med på att bli fotad om hon hade blivit tillfrågad.

Minns inte exakt hur det gick till, men har för mig att hon upptäckte killen innan hon började byta om eller...? Men hade hon börjat så hade hon nog knappast fortsatt att byta om när hon upptäckt kameran eller mobilen som jag vill minnas att killen använde sig av... Hade det varit jag hade jag nog sparkat sönder mobilen...

Hur som helst är det en smula underligt hur man bedömer såna saker, vad som är tillåtet och inte, en provhytt är för mig lika privat som en toalett, även om man befinner sig mitt i en klädaffär!
// Jens
Svar från froderberg   2014-12-18 13:10
Om jag förstår saken rätt så hade han stuckit in telefonen helt synligt. Då räknas inte fotograferingen som dold och då kan det inte vara tal om brottet "kränkande fotografering".

Åklagaren fick frän kritik av andra jurister för att ha missat att även/istället åtala för ofredande. Man kan säga att ofredande kan gälla de fall som inte kränkande fotografering och vice versa. i ena fallet måste fotograferingen vara dold och i den andra öppen (den avbildade måste ha upptäckt händelsen).
JNN   2014-12-18 13:27
Jo jag vill minnas att det var precis så det gick till. Och telefonen är ju kanske inte dold, men det är kanske inte så lätt att upptäcka den på en gång heller..

Men lagen är underlig och många gånger luddig, personligen anser jag att man kan ta kränkande bilder oavsett om kameran är dold eller inte. Fast visst hade man kunnat åtala killen i fråga för ofredande, det kanske hade varit mer lämpligt i detta fall om nu inte detta räknades som kränkande.

För helt fri borde han inte ha kunnat gå kan man tycka, fota in i en provhytt på detta sätt är i mina ögon inte ok, vare sig kameran är dold eller inte. Hon som stod där var det nog obehagligt för i vilket fall.

Men det är som det är....
// Jens
Svar från froderberg   2014-12-18 15:06
Jag tycker inte lagen är luddig, det är tre kriterier som ska uppfyllas. Fotograferingen ska ske olovligen, dolt och i privat utrymme.

Men namnet "kränkande fotografering" gör att man kan tro att lagen gäller för all fotografering som är kränkande. Och den gängse uppfattningen av vad som är kränkande är rätt bred.
JNN   2014-12-18 16:16
Nej, luddig kanske var fel ordval, lagen är ju på sätt och vis ganska solklar om man tänker på dom kriterierna.

Men jag kan ändå inte begripa hur det kan vara så att alla tre kriterier måste vara uppfyllda, denna kille hade förmodligen inte lov att fota kvinnan, alltså har det skett olovligen och det hände i en provhytt där man kan förväntas vara ganska avklädd och då känner i alla fall jag att det borde vara likställt med en toalett eller dusch-utrymme eller liknande som jag förmodar räknas som privat, även om det är i en butik.

Jag tror vidare att även om kameran inte var dold så skulle åtminstone jag kunna känna mig kränkt om jag stod där i bara mässingen och upptäckte en snubbe som höll fram en kamera under provhyttens vägg eller draperi. Jag hade nog tagit lagen i egna händer då är jag rädd, särskilt nu när man vet hur svårt det är att få en sån person fälld, för det tycker jag att han ska bli i detta fall.

Så frågar man mig så tycker jag att kriterierna borde ses över och modifieras en aning, jag själv kan tycka att det borde räcka med att bara en eller åtminstone två av dom behöver vara uppfyllda, för annars kan det ju falla på en av dom i dom flesta fall. Har man inte frågat och då fått ett nej, då är det väl inte olovligen heller om man hårdrar det lite...?

Lagen går alltid tolka på lite olika sätt, det har man ju hört rätt ofta i olika sammanhang. Och man upplever många gånger att man har en helt annan uppfattning än jurristerna, så det är inte alltid helt solklart vad som gäller trots allt.
Svar från froderberg   2014-12-18 19:54
Jag tror att lagstiftaren vill hålla fotografering så fritt som möjligt. Fotografering är en ytttrandefrihet och ett demokratiskt instrument, och då vill lagstiftaren göra så få inskränkningar som möjligt. Men det har samtidigt funnit ett krav från EG-domstolen om restriktivare lagstiftning sedan Lex Caroline-domen. Dessutom uttalade förra justitieministern att hon var missnöjd med att vissa kränkande fall inte kunnat lagföras som ofredande.

Jag tror att man ska se "kränkande fotografering" ihop med "ofredande". Lagstiftaren har skapat ett skydd mot "snuskgubbar".

"Men jag kan ändå inte begripa hur det kan vara så att alla tre kriterier måste vara uppfyllda, denna kille hade förmodligen inte lov att fota kvinnan, alltså har det skett olovligen och det hände i en provhytt där man kan förväntas vara ganska avklädd och då känner i alla fall jag att det borde vara likställt med en toalett eller dusch-utrymme eller liknande som jag förmodar räknas som privat, även om det är i en butik. "

I fallet med provhytten hade killen antagligen blivit fälld om åklagaren åtalat för ofredande. Det är en lag som går att tillämpa på allt möjligt.

Om man skulle ha lite lägre krav så skulle det bli gränsdragningsproblem. Nu har man valt att rikta lagen mot "snuskgubbar" som kompettering till ofredande med tydlig avgränsning. Det finns en rädsla för lagar som kan hindra fotografering som är lovvärd.
eskil23   2014-12-19 12:38
Som sagt; Det är skillnad på "kränkande fotografering" och "ofredande". Försök inte få det ena att gälla som det andra.
PMD   2014-12-25 14:49
'Men namnet "kränkande fotografering" gör att man kan tro att lagen gäller för all fotografering som är kränkande. Och den gängse uppfattningen av vad som är kränkande är rätt bred.'

Med utbredningen av den nya folksjukdomen "kränkthet" så kan det inte ofta nog påpekas att det är lagen och domstolarna som avgör om någon har blivit kränkt. Att någon känner sig kränkt är inte så relevant.
2014-12-18 15:15   Monsunmannen
Uppfattningarna från många att även öppen fotografering på stan skulle utgöra någon sorts kränkning gör att jag gärna skulle se Ekdahl resonera lite om fotografering och yttrandefrihet m.m. Att lagen om kränkande fotografering inte innebär gatufotots död är väl uppenbart, men vad blir nästa diskussion? I Ungern vågar man väl bara fotograferar storkar och berg numera efter deras mkt restriktiva lagstiftning om fotografering av människor utan samtycke.
Bofoto2   2014-12-18 15:35
Lagen är en sak, men "Svensson" har nu fått moraliskt stöd för att anse det kränkande att råka komma med på bild även i gatumiljö. Mötte för ett tag sen ett par ungar, ca 7 och 10 år som genast började prata om att radera bilden och 7-åringen var inte långt ifrån att sparka mig.
Om ett eller två år har jag antagligen mitt kraftiga enbensstativ med mig ut för att försvara mig med.
Fredrikpersson   2014-12-18 20:05
Jag tror att Bo Eriks farhågor är överdrivna och det där med enbensstativet låter lite som nödvärnsexcess :-) . Lagen addresserar ett problem som jag tycker är angeläget att ta tag i. Dessutom tycker jag att lagen gör det på ett sätt som är minimalt ingripande för fotografen.

Visst kan det bli så att några tilltänkta motiv felaktigt kommer att hänvisa till lagen när en fotograf vill ta en bild, men det kan jag leva med och till och med tycka att det är rimligt att vi som fotografer får ta på oss bördan att förklara lagens verkliga innebörd i ett sådant läge.

Det är ingen allmän rättighet att det skall vara lätt att fotografera människor och det har heller inget med yttrandefrihet att göra (vilket däremot publiceringen av bilderna har).
Monsunmannen   2014-12-18 22:02
Det är ju riktigt att regeringsformen ger oss rätten att uttrycka oss i bild, men inte säger något om rätten att ta bilder. Men hur ska den rätten utövas om rätten att ta bilder eller avbilda föremål och personer blir alltför begränsad? Såtillvida måste väl möjligheten att ta bilder också ses som en förlängning av yttrandefriheten.
Fredrikpersson   2014-12-18 23:23
Det finns såklart en koppling på det sätt du beskriver.

Lagen innebär en indirekt inskränkning i friheten att publicera bilder så som det uttrycks i regeringsformen. På så sätt är det en intressant och grundläggande fråga för demokratin. I slutänden är det fråga om att våra folkvalda har ansett att värdet av att skydda dem som utsätts för kränkande fotografering (i lagens mening) är större än kostnaden i form av en indirekt inskränkning av friheten att publicera sådana bilder. Om rätten begränsas alltför mycket håller jag med dig om att det blir ett problem. Jag tycker dock att den (minimala och väl definierade) begränsning som lagen om kränkande fotografering innebär är rimlig.

Detta är inget unikt för lagen om kränkande fotografering. Exempelvis får hatbrottet "hets mot folkgrupp" samma effekt men även där torde samma typ av avvägning gjorts.
Bofoto2   2014-12-19 15:29
Hemma skulle jag gissa att hälften av dom jag fotograferar på samhället (ingen stad alltså) säger (i normal ton eller aggressivt) att jag ska radera bilden. Om dom skulle hänvisa till lagen eller inte är egalt för mig. Sen förekommer det sällan att jag frågar om jag får ta en bild, om man vill fotografera på det viset bör man nog ha en megafon med sig.
Nej, jag är inte intresserad av att förklara lagen för varannan bild jag tar och gissningsvis hälften av alla som vill att jag ska radera bilden är nog inte intresserade av höra om lagen utan bara av att jag raderar.
Jag ska börja att be om namn och adress för att ev. göra anmälan om trakasseri.
Nej, yttrandefrihet har ju med publicering att göra, men att fota tillhör fortfarande en mänsklig rättighet.
Jag tycker att lagen om kränkande fotografering är orättvis, konstnärer (som målar tavlor) är ju inte drabbade. Skulle samma "kränkning" gälla för dom skulle det heta kränkande tittande, att konstnären tittar på en människa och sen går hem och målar tavlan.
Fredrikpersson   2014-12-19 18:58
Vi drar nog inte samma slutsatser av vilken effekt lagen har och jag har lite svårt att förså jämförelsen med konstnären. Jag kan inte heller se att det skulle vara en mänsklig rättighet att få fotografera precis vad man vill. När fotografering leder till att andra lider orimlig skada måste man ta hänsyn till det.

I vilket fall som helst så tror jag att sättet på vilket en fotograf närmar sig en okänd människa som han eller hon vill fotografera har väldigt mycket större betydelse för hur folk reagerar på att bli plåtade jämfört med hur stor inverkan lagstiftningen har.
2014-12-18 22:21   bildsten
Mycket bra genomgång av rådande rättsläge./Sten
2014-12-18 22:30   Jofo05
Jättesnygg illustration :)

Merläsning

Missnöjd med skrivaren - tar till släggan

Alla har vi nog känt oss hederligt förbannade någongång. Frilansfotografen Maria G Nilsson blev så pass förbannad på sin skrivare att hon slog sönder den med en slägga. Kolla in videon där Maria får utlopp för sin vrede. Läs mer... 36

Test: Zeiss Batis 135 mm f/2,8

Zeiss Batis är en serie AF-objektiv med Sony E-fattning. Vi har testat nya Batis 135 mm f/2,8 som imponerar. Läs mer... 7

TT köper bildbyrån IBL

TT Nyhetsbyrån växer genom att köpa den anrika bildbyrån IBL. Sedan 2015 ingår bildbyrån All Over Press i IBL. Efter köper blir det nya namnet TT Bild. Läs mer...

ON1 Photo RAW 2018 utmanar Lightroom

ON1 Photo RAW 2018 är tänkt som ett prisvärt alternativ till Adobe Lightroom Classic. Den här versionen är rejält omarbetad jämfört med tidigare versioner och fungerar med både OS X och Windows. Läs mer... 14

Sony inför serviceprogram för proffs

Sony utvidgar sitt serviceprogram för yrkesfotografer, Sony Imaging Pro Support, till att gälla större delen av Norden. Programmet erbjuder telefonsupport, låneutrustning vid service, sensorrengöring och fri transport. Läs mer... 7

Prov: Panasonic Lumix G9

Fotosidan har fått möjlighet att fotografera med nya Panasonic Lumix G9 i olika situationer under en hel dag. Slutsaten är att Lumix G9 är en vass konkurrent till Nikon D500, Olympus E-M1 Mark II och en kommande Canon Eos 7D Mark III. Läs mer... 6

Panasonic Lumix G9 kan ta 60 bilder/s

Panasonic introducerar en ny toppmodell som fokuserar mer på stillbildsfotografering än den andra toppmodellen GH5. Lumix G9 har en extra stor sökare, 6,5 stegs bildstabilisering och möjlighet att ta upp till 60 bilder per sekund med full upplösning. Läs mer... 17

Panasonics skarpaste Leica-objektiv hittills

Panasonic hävdar att deras nya tele, Leica DG Elmarit 200 mm f/2,8 Power OIS, är deras skarpaste objektiv hittills, sett över hela bildytan. En 1,4x telekonverter ingår i priset. Läs mer... 10

Fler objektiv från Hasselblad

Antalet objektiv till spegelfria Hasselblad X1D växer. Under 2018 kommer fem nya objektiv. Här är hela listan. Läs mer...

Proffsiga gluggar från Pentax

Pentax meddelade nyligen att de kommer att bli klara med två nya objektiv i den påkostade star-serien till under våren och sommaren 2018. Läs mer...

PROV: Sony A7R III och FE 24-105/4 G OSS

Fotosidan har provkört nya högupplösta Sony A7R III och den nya lätta normalzoomen FE 24-105mm f/4 G OSS. A7R III är lik sin föregångare till det yttre, men det är en på många sätt proffsigare kamera. Läs mer... 19

Två ljusstarka från Olympus med extra bokeh

Olympus utökar sitt utbud av objektiv med fast brännvidd och ljusstyrka f/1,2. M.Zuiko ED 17 mm f/1,2 PRO och ED 45 mm f/1,2 PRO har linselement som ger extra utsuddad bakgrundsoskärpa. Läs mer... 16

Sony A7R III är dubbelt så snabb

Sony A7R III har dubbelt så hög prestanda som föregångaren A7R II på en rad punkter, men behåller samma fina 42-megapixelsensor. Läs mer... 37

Sony satsar på supertele och ny zoom

För att ta sig in bland press-, sport- och naturfotografer utvecklar Sony ett 400 mmm f/2,8 supertele i G Master-serien. Sony lanserar också normalzoomen FE 24-105/4 G OSS. Läs mer... 7

Multiblitz åter i Sverige

Det tyska blixtmärket Multiblitz har fått en ny generalagent i Sverige. Multiblitz är det äldsta blixtmärket på marknaden och nästa år fyller de 70 år. Multiblitz är ett populärt märke bland skolfotografer. Läs mer...

TEST: Sigma 135/1,8 DG HSM Art

Plus Sigmas Art-serie har blivit synonym med hög kvalitet. Nya Sigma 135/1,8 Art är inget undantag. Objektivet är faktiskt bättre än bra med extremt hög optisk prestanda. Läs mer... 17

Profoto A1: Kraftfull speedlight anpassad för ljusformare

Det finns många tillverkare av kompakta kamerablixtar, speedlights, men få som gör blixtarna anpassade för att användas med ljusformare. Det har svenska Profoto tagit fasta på och utvecklat sin första kamerablixt: Profoto A1. Läs mer... 20

Phase One Trichromatic ger exaktare färger

Tillsammans med Sony har Phase One utvecklat ett färgfilter framför sensorn som ska ge mer exakta färger än tidigare filter. Det gör premiär i det nya bakstycket Phase One IQ3 100MP Trichromatic. Läs mer...

TTL-sändare för Fujifilm från Profoto

Profoto fortsätter utveckla sändare med TTL-blixtautomatik för fler märken. Sedan tidigare finns sändare för Canon, Nikon, Sony och Olympus. Nu kommer även en sändare som passar med Fujifilms TTL-system. Läs mer... 2

Fyra nya L-objektiv från Canon

Canon har uppdaterat sina L-zoomar de senaste åren. Nu är det dags att ersätta flera objektiv med fast brännvidd och addera några extra. Tre av objektiven är tilt/shift-makroobjektiv och det fjärde är ett kort ljusstarkt tele med bildstabilisering. Dessutom lanseras en ny makroblixt. Läs mer... 6