Vi träffar en av Sveriges mest abstrakta, egensinniga och estetiskt starka fotografer som helst gör fotografier utan kamera. Dessutom snackar vi om testkameror och aktuella rykten i kameravärlden.
För två år sedan låg Ewa Stackelberg i djup konflikt med Fotografiska. I dagarna lägger hon tillsammans med Fotografiskas personal sista handen vid utställningen Fotogram som öppnar på Fotografiska 6 februari.

En av de bilder från boken Fotogram som det pratas om i programmet.

Ewa Stackelberg. Foto: Donald Boström
Bonus: Här är en alldeles nygjord film om Ewa Stackelberg producerad av Maud Nycander:
Avsnitt 8 – Vilka bilder är bäst?
Avsnitt 7 – Kom igång med gatufoto!
Avsnitt 6 – Så fungerar Creative commons-licenser
Avsnitt 5 – Tips inför kameraköpet 2015
Avsnitt 4 om upphovsrätt och priset på en bild.
Avsnitt 3 om stimulerande fotoprojekt och julklappar åt fotografer
Avsnitt 2 om framtidens kameror och TT:s stora fotopris.
Avsnitt 1 om oskäliga villkor för fototävlingar och om att fotoböcker blivit populära.
Du kan även lyssna på Fotosidans Poddradio genom Itunes.







16 Kommentarer
Logga in för att kommentera
För mig är det ingen skillnad på detta och lek med målarfärg, bläck eller vad som helst.
Antar att det är för att provocera som det tvunget skall kallas fotografi och att man väljer att kalla sig fotograf istället för konstnär.
Respekterar att du inte ser upplever att det är någon skillnad mellan fotogram och måleri, men för mig är det en markant skillnad i upplevelse. Även om Ewa Stackelberg gått långt från det klassiskt rent avbildade fotografiet så finns ändå vetskapen hos betraktaren att bilderna har en länk till något som existerar utanför själva bilden. Det gör det möjligt att reflektera över formerna och färgerna på ett annat sätt än om formerna är rent "hittepå". Rötterna, jorden, den sönderslagna kameran, hästhuvudet och allt annat som passerat fotopapperet i studion bidrar med sina former på ett väsentligt sätt. För mig.
Jag antar att det är för att provocera som du skriver att det är provocerande att Ewa kallar sig för det hon är – nämligen fotograf.
Mats, när du färdigställer dina bilder, använder du då inte dator istället för att som Eva använda ljus och ljuskänsligt material? Och om du händelsevis skulle vilja ha ut dom på papper, gör du då inte ibland bläckstråleutskrifter med hjälp av bläck som sprutas ut på ett papper? Vilka bilder är då per defenition mest att betrakta som fotografier (bilder som framställs genom att ljus belyser ljuskänsligt material), dina eller Evas Stackelbergs? Är personligen inget direkt fan av Eva Stacklenergs bilder, men blir lite bedrövad av hur okunnigheten om den fotografiska tekniken tycks vara så pass utbredd idag. Att man inte gillar bilderna är ju helt ok, men att ifrågasätta om det är fotografi är ju helt uppåt väggarna.
Även om en målning skulle se ut som ett fotografi är det fortfarande en målning. Borde det inte vara tekniken som är avgörande för definitionen och inte resultatet? Allt annat skulle ju vara extremt begränsande för vilken konstform som helst.
Nils, när du nämner okunskap så får det stå för dig i detta fallet. Jag har arbetat proffessionellt med manuell kopiering av både färg och sv/v innan det var påkommet med digitalkameror för privatpersoner.
Om du analyserar vad jag skrev så var det dels min personliga uppfattning om dessa konstverk.
Dels en reflektion att valet att använda ett etablerat begrepp som Fotograf är för att det är provocerande. Vilket jag kan tänka mig att Eva skulle kunna hålla med om.
Så, jag tror inte att du behöver ta rollen som hennes beskyddare. Trorinte hon behöver en.
Jag har analyserat det du skrev: "Antar att det är för att provocera som det tvunget skall kallas fotografi..."
Att du inte vill kalla det fotografi tyder på okunskap, något annat kan jag inte tolka det som? Kanske blandar du ihop tekniken med din egen smak.? Det du inte gillar är inte fotografi i dina ögon?
Håller med Emanuel Hendal om att det borde vara tekniken som är avgörande för definitionen och inte resultatet. Vad man tycker om en målning eller ett fotografi är helt ointressant i det sammanhanget
Nils, det är uppenbart att du gärna vill prata om okunskap.
Evas verk är fotogram,ja. De är framställda genom att använda en fotografisk teknik, ja. En person som gör detta kan säkert med rätta kallas fotograf.
Även om det är rätt, så TROR jag att allmänhetens uppfattning om vad fotografi är något annat och då gagnar det nämnda konstnär att just benämna det fotografi för att det utmanar/provocerar och får människor att reagera.
Färgklickarna bär inte mening. All erfarenhet av mening är en produkt av mänskligt tänkande.
Vad som stimulerar en person att skapa en känsla av mening är högst individuellt.
Just nu väger jag till exempel mellan att betrakta din kommentar som antingen meningslös eller meningsbärande. Eftersom utfallet är upp till mig bestämmer jag mig för att den är meningsfull för mig, eftersom den ledde till att jag formulerade något som gjorde mina egna tankar lite tydligare.
Cheers!
Men det gör inte Ewa. Hon lämnar visserligen en del till slumpen, men bakom många av bilderna finns starka personliga uttryck. Jag vet, eftersom jag känner till tankarna och betydelsen av de detaljer som finns i den stora till synes non-konfigurativa Ewa-bild som pryder min vardagsrums-vägg. Det är en bild av en personlig sorgeprocess som är mycket gripande. Dessutom är det en bild som är mycket vacker alldeles oavsett om man känner till hennes historia eller ej. Den - precis som hennes övriga sentida arbeten, vidgar synfältet helt enkelt. Det är bilder som är angelägna, går rakt in som all god fotografi, bild eller vad man väljer att kalla det, Missa inte hennes utställning.
Det beror på hur duktig säljare du är och vilka du känner. Med rätt kontakter och tillräckligt mycket snömos i tillhörande texter kan du få det till både fotografi OCH konst! Det hjälper naturligtvis till att redan vara etablerad, då kan du komma undan med vad som helst.
lite väl makabert sätt att göra konst...
sen var det då att smeta in sig med ketchup-
och att mannen dog i en flygkrash för 17 år.
Om man studerat lite psykologi så verkar det hänga ihop...'
Men för mycket för min smak...
man kan göra konstfotografi med annan utgångspunkt