Bosse Bergström och Stefan Ohlsson kommer i en samtalsserie diskutera fotografisk teknik och kommunikation. I den första delen diskuterar man en annons för Röda korset. Samtalen tar avstamp ifrån boken Tala om bilder som vi skrivit om tidigare.
I denna delen så talar Bo Bergström och Stefan Ohlsson om Peter Gehrkes reklambild för Volvo. En mycket givande diskussion om en bild som vann priset som årets reklambild av tidningen Resumé. 37
I omgång åtta så talar Bo Bergström och Stefan Ohlsson om en omslagsbild för New York Times. Numret handlar om kränkande behandling, sexuellt utnyttjande och andra mörka saker. 6
I del åtta av Tala om bilder så diskuterar man kring en bild med en tom stortavla och två figurer. Som vanligt ett spännande resonemang! Missa inte. 10
I del nio så talar Bo och Stefan om en panorerad bild av Patrick Miller där man diskuterar Guds frånvaro, svärta, begränsningar och lösenord. Mycket intressant! 20
I denna delen talar Bo och Stefan om en väldigt nära bild på två ungar kvinnor på en buss. Ett intressant samtal om hur en till synes enkel bild innehåller mycket att tala om. 22
Detta är den sista bilden i serien Tala om bilder. En bild av Håkan Elofsson där Stefan och Bo diskuterar vikten av att positionera sig rätt. Lika intressant som vanligt! 12
Gillar sånt här! Ger en bra bredd och är mer åt fotohållet i sig än åt prylar, vilket i min mening är ett bra tillskott (all respekt för de som gillar nya prylar, gör det med, men det här är trotsallt det jag föredrar att använda prylarna till).
Är man petig skulle man kanske kunna anmärka på ljudet, men ändock väl värda och väldigt intressanta 5 minuter.
Jag har djup respekt för Bo Bergström. Han föreläste för oss på Örebro Universitet 2005, då var han riktigt pessimistisk inför reklambranschen i sin helhet, men det märktes att han hade både gedigen kunskap och erfarenhet och definitivt visste vad han talade om. Kul att de uppmärksammar det faktum att "amatörbilder" fått en status som mer autentiska än "proffsbilder". En debatt som jag haft med många och aldrig riktigt kommit fram till var jag står kring.
Amatörbilder har väl inte alls fått mer status som autentiska och det säger de väl inte heller? Bilden kan mycket väl vara tagen av ett proffs och det kan mycket väl vara så att bilden från början varit betydligt bättre rent teknisk men att man valt att lägga på fejkad interlacing och dämpat färg och kontrast i efterhand för att uppnå önskad effekt av autencitet. Tycker att man missar lite av bildens tillkomst efter fotoögonblicket i samtalet. Även om man inte vet kan man spekulera och fundera på eventuell betydelse.
Kortfattat: Jo. - Nyhetsmedierna använder mer och mer "amatörbilder" tagna av kreti och pleti dels för att ingen bildjournalist hinner före en svennebanan med en iphone. Sedan har förtroendet för "perfekta" bilder minskat allt medan fotomanipuleringar blivit vardagsmat. Under 2008 diskuterades detta ganska flitigt av Alissa Quart (Colombia Journalism review) - jag vill minnas dock att Bo Bergström argumenterade emot detta (han gillar som bekant Lars Tunbjörk) - men jag har svårt att tänka mig att någon fotojournalist kan konkurrera med lättillgängligheten av mobilkameran. Dokumentärt arbete och journalistik som inte är direkt nyhetsrelaterad tror jag står ohotad dock.
Jag skulle säga att det verkligen är så, och det går långt tillbaka. Socialantropologi och bildjournalistik har haft en i stort sett parallell utveckling, och båda har i stora drag hela tiden strävat efter större integrering med den man studerar. Tekniskt "gott nog" men närmare, har för det mesta konkurrerat ut bästa tänkbara kvalitet. För något halvår sedan såg jag en utställning som bildagenturen VII gjorde, med bilder tagna med Hipstamatic, utskrivna i 6x6 tum, och fastnålade på galleriväggen. Alltså, även fullblodsproffs anammar den amatöristiska estetiken för att nå en viss form av trovärdighet.
Glöm inte bort att hög kvalitet inte är samma sak som »teknisk korrekt kvalitet«. Hög kvalitet är att behärska sina kommunikativa verktyg och förstå när en bild ska vara oskarp och blek i färgerna. En som är professionell bildkommunikatör förstår också när bilden ska vara skarp, »väl beskuren« och ha en mättad, ren färgåtergivning.
Alltför många proffsfotografer har förlitat sig på »teknisk korrekt kvalitet«. Utställningar gjorda med bilder från mobiltelefoner visar förhoppningsvis att en del börjar förstå att valet av verktyg är viktigt.
Stefan: Precis, ett kommunkationsproffs gör dels avvägningen mellan hög teknisk kvalitet och integrering med sammanhanget man studerar, därav Leicans framgång en gång i tiden - bra nog, och portabelt. Men ett visst verktyg ger också vissa associationer. Eftersom exempelvis instagrambilder är kopplat till vardagsdokumentation, snapshots, en viss typ av bildflöde, så kan också det utnyttjas av den skickliga kommunikatören för att skapa en känsla av "här och nu", och en viss typ av autenticitet. Precis som i den interlaceade, suddiga TV-stillbilden som diskuteras här.
Video är så mycket enklare att titta på jämfört med att plöja artiklar, bra initiativ! En ide som jag kom att tänka på, bjud in gästfotografer (medlemmar) med 3 bilder var och diskutera dom, och eller utrustning etc!
Bra idé, vi måste alla och alltid kämpa för det fotografiska samtalet, som kan gälla teknik eller kommunikation, men kanske allra helst samspelet mellan teknik och kommunikation, eller hur? Bosse
Applåder! Detta var något som jag ovetande längtat efter. Första tanken var: Äntligen!
Nog har jag hört o läst när bilders budskap diskuterats men jag har ofta tyckt det vara antingen för stelt eller flummigt. Båda de riktningarna kan såklart vara intressanta men här komm det rätt i prick.
Nu känner jag lite hopp i Fotoklubbens första uppdrag som bildjury, man tackar :)
PS. Har ni möjlighet att komma ut till klubbar om intresse finnes?
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
25 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Vi ska göra något åt ljudet till nästa version.
Är man petig skulle man kanske kunna anmärka på ljudet, men ändock väl värda och väldigt intressanta 5 minuter.
Trevligt att höra, ljudet fixar vi. Bosse
Tack Håkan, Bosse
Härliga kommentarer, tack, Bosse
Amatörbilder har väl inte alls fått mer status som autentiska och det säger de väl inte heller? Bilden kan mycket väl vara tagen av ett proffs och det kan mycket väl vara så att bilden från början varit betydligt bättre rent teknisk men att man valt att lägga på fejkad interlacing och dämpat färg och kontrast i efterhand för att uppnå önskad effekt av autencitet. Tycker att man missar lite av bildens tillkomst efter fotoögonblicket i samtalet. Även om man inte vet kan man spekulera och fundera på eventuell betydelse.
Kortfattat: Jo. - Nyhetsmedierna använder mer och mer "amatörbilder" tagna av kreti och pleti dels för att ingen bildjournalist hinner före en svennebanan med en iphone. Sedan har förtroendet för "perfekta" bilder minskat allt medan fotomanipuleringar blivit vardagsmat. Under 2008 diskuterades detta ganska flitigt av Alissa Quart (Colombia Journalism review) - jag vill minnas dock att Bo Bergström argumenterade emot detta (han gillar som bekant Lars Tunbjörk) - men jag har svårt att tänka mig att någon fotojournalist kan konkurrera med lättillgängligheten av mobilkameran. Dokumentärt arbete och journalistik som inte är direkt nyhetsrelaterad tror jag står ohotad dock.
Jag skulle säga att det verkligen är så, och det går långt tillbaka. Socialantropologi och bildjournalistik har haft en i stort sett parallell utveckling, och båda har i stora drag hela tiden strävat efter större integrering med den man studerar. Tekniskt "gott nog" men närmare, har för det mesta konkurrerat ut bästa tänkbara kvalitet. För något halvår sedan såg jag en utställning som bildagenturen VII gjorde, med bilder tagna med Hipstamatic, utskrivna i 6x6 tum, och fastnålade på galleriväggen. Alltså, även fullblodsproffs anammar den amatöristiska estetiken för att nå en viss form av trovärdighet.
Glöm inte bort att hög kvalitet inte är samma sak som »teknisk korrekt kvalitet«. Hög kvalitet är att behärska sina kommunikativa verktyg och förstå när en bild ska vara oskarp och blek i färgerna. En som är professionell bildkommunikatör förstår också när bilden ska vara skarp, »väl beskuren« och ha en mättad, ren färgåtergivning.
Alltför många proffsfotografer har förlitat sig på »teknisk korrekt kvalitet«. Utställningar gjorda med bilder från mobiltelefoner visar förhoppningsvis att en del börjar förstå att valet av verktyg är viktigt.
Borde inte då ett proffs enligt dig vara en med kamera av proffs-klassning och baserat helt på utrustning och inte kompetens...
Finns gott om såna. Betydligt färre duktiga fotografer skulle jag påstå.
Stefan: Precis, ett kommunkationsproffs gör dels avvägningen mellan hög teknisk kvalitet och integrering med sammanhanget man studerar, därav Leicans framgång en gång i tiden - bra nog, och portabelt. Men ett visst verktyg ger också vissa associationer. Eftersom exempelvis instagrambilder är kopplat till vardagsdokumentation, snapshots, en viss typ av bildflöde, så kan också det utnyttjas av den skickliga kommunikatören för att skapa en känsla av "här och nu", och en viss typ av autenticitet. Precis som i den interlaceade, suddiga TV-stillbilden som diskuteras här.
Ett proffs borde veta vilket verktyg som gör jobbet bäst. Ibland är det en mobiltelefon, ibland en videokamera, ibland en digital mellanformatskamera.
Bra point där, Stefan
Här är någon som inte kollat klart på klippet! :)
Må väl!
Bra idé, vi måste alla och alltid kämpa för det fotografiska samtalet, som kan gälla teknik eller kommunikation, men kanske allra helst samspelet mellan teknik och kommunikation, eller hur? Bosse
Nog har jag hört o läst när bilders budskap diskuterats men jag har ofta tyckt det vara antingen för stelt eller flummigt. Båda de riktningarna kan såklart vara intressanta men här komm det rätt i prick.
Nu känner jag lite hopp i Fotoklubbens första uppdrag som bildjury, man tackar :)
PS. Har ni möjlighet att komma ut till klubbar om intresse finnes?
Jag har redan presenterat boken för en fotoklubb och gör det gärna för flera.