Rätten till sitt eget ansikte
Illustration: Elin Sandström
Illustration: Elin SandströmNöjd med helgens fotograferingstillfälle i storstaden sitter du nu och matar över resultatet till hårddisken för lite digital efterbehandling. Ansikte efter ansikte visar sig på skärmen. Familjen, vännerna och en och annan obekant som högst medvetet eller väldigt oavsiktligt hamnat på bilderna du tog.
Så vad har du för planer med dessa bilder? Troligen lägger du upp de bästa på din webbsida eller skickar några till bildbyrån som du samarbetar med. Flera av dem publicerar du säkert på din profil här på Fotosidan. Du tänker att några av de företag och organisationer som du tidigare har fått fotouppdrag från kanske är intresserade av några leende människor som ser ut att trivas med livet.
Plötsligt börjar du fundera över hur du egentligen får lov att använda dina bilder. För de är ju dina, du har upphovsrätten till dem. Det råder det inget tvivel om. Men kan det vara så att människorna på dina bilder kan ha något att säga till om när du eller någon annan sedan använder dem? Det är här jag kommer in i bilden, inte fysiskt men ändå ganska påtagligt. Tänkte nämligen försöka reda ut detta åt dig.
Det finns främst tre tillfällen när tillstånd eller samtycke från avbildad person krävs enligt svensk lagstiftning. Sedan finns det situationer när du bör vara uppmärksam ändå, om inte annat för att förebygga upprörda känslor eller visa respekt för andra människor. Dagens överflöd av bilder i sociala och andra digitala medier har nämligen inneburit att fler och fler är vaksamma på var bilderna på dem eller barnen hamnar någonstans. En oskyldig bild från förskolans sånguppvisning som läggs på Instagram kan i värsta fall innebära att ett barns skyddade identitet röjs. Detta trots att du kanske inte blev uppmärksammad om saken när du tog bilden, fast du borde ha blivit det. Även om barnen som finns med på dina bilder inte har skyddad identitet, finns det ändå nästan alltid någon enstaka förälder som reagerar negativt när de råkar se bilderna som delats vidare från ditt konto. Barn på bild är helt enkelt ett känsligt ämne, även om det inte finns något i lagstiftningen som förhindrar det. Det är därför många förskolor och grundskolor frågar föräldrarna om allmänt tillstånd till fotografering av deras barn redan vid terminens början.
Så till de tre lagstadgade tillfällen när det kan krävas ett samtycke från en avbildad person:
Det första handlar om personuppgiftslagen (PUL). I PUL kan även bilder vara personuppgifter om de föreställer identifierbara och nu levande personer. Dem får man inte hantera hur som helst. Om bilden exempelvis digitalt sammanställs med andra personuppgifter som sedan görs sökbara krävs det samtycke från de berörda personerna. Är det istället fråga om enstaka bilder på människor som publiceras på en webbsida, krävs bara samtycke om personen på bilden riskerar att få sin personliga integritet kränkt. Samtycket ska alltid vara aktivt, vilket innebär att personens samtycke ska ha lämnats frivilligt och med vetskap om hur bilden används. Risken för att någons personliga integritet kränks kan uppstå om bilden föreställer någon på en badstrand, i ett demonstrationståg, i Prideparaden eller annat liknande utsatt tillfälle.
Det finns sätt att undgå personuppgiftslagen helt och hållet. I personuppgiftslagen nämns bland annat att om en personuppgift används i ett journalistiskt eller konstnärligt syfte, krävs inget samtycke. Detsamma gäller om en sådan visuell personuppgift används av någon som har fått ett så kallat utgivningsbevis av Myndigheten för radio och TV, genom att utse en ansvarig utgivare för sin webbsida. Webbsidan som i det här sammanhanget kallas för en databas.
Det andra tillfället handlar om att någon använder en bild på en person i sin kommersiella marknadsföring. Vad ”kommersiell marknadsföring” innebär förklaras i marknadsföringslagen, men den lag som kräver samtycke från avbildad person heter lagen om namn och bild i reklam. Den här lagen gäller både för analog och digital användning. Användaren bedriver näringsverksamhet och vill marknadsföra sina produkter eller tjänster med hjälp av bilder på människor. Det kan exempelvis handla om en fotograf som i syfte att få fler kunder skapar en webbsida eller en trycksak för att marknadsföra sina tjänster.
Som lagens namn antyder är det här inte bara fråga om bild. Den gäller även för användning av någons namn eller beteckning som pekar ut personen. Det kan vara en titel, ett smeknamn eller en symbol för en person. I likhet med personuppgiftslagen krävs att personen är identifierbar och att samtycket är aktivt.
Sista tillfället där vi hittar en lagreglering om samtycke från avbildad person är den i upphovsrättslagen som handlar om beställda porträttbilder. En beställd porträttbild är en sådan som en privatperson beställer. Det kan vara bröllopsbilder, familjebilden som tas vid högtidsdagen och bilden på de små barnen som blir en uppskattad present till farmor och farfar. Lagen pratar inte bara om fotografiska porträtt, även målade porträtt omfattas. Vad lagen säger är att en sådan beställd porträttbild aldrig får användas av någon annan utan beställarens samtycke. Skulle beställaren dö är det istället de efterlevande som kan lämna samtycke. Tittar man på vad som står i lagens förarbeten kan samtycke krävas i upp till två generationer efter den döde beställaren.
För att inte förvirra någon i onödan vill jag särskilt understryka att de tillfällen enligt lagen som just har räknats upp gäller när bilder på människor ska användas på olika sätt. Handlar det om barn på bild gäller motsvarande regler som för vuxna. Samtycket står då vårdnadshavarna för. Observera att andra lagar reglerar vad som istället gäller vid själva fotograferingsögonblicket. Det bör också nämnas att det finns allvarligare och långt grövre tillfällen när lagen sätter stopp för människor på bild. Barnpornografibrott, förtal, förolämpning är några exempel och de ska förstås inte heller glömmas bort.
Av Catharina Ekdahl
Konsult i egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning
Läs mer
Fakta om Catharina Ekdahl
- 47 år
- Utbildad jurist i Lund och Stockholm. Specialinriktningen är upphovsrätt.
- Arbetade tidigare under tio år på Svenska Fotografers Förbund som jurist, varav de sista tre åren som VD.
- Är sedan 1 september 2013 konsult i den egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning. Skapade då även FaceBook-gruppen Ekdahls Legal Bones, som innehåller olika juridiska köttben för den intresserade.
- Har föreläsningsuppdrag i bildjuridik och upphovsrätt i samarbete med TT Kompetens, en enhet inom TT Nyheter. Bedriver även juridisk rådgivning och åtar mig olika upphovsrättsliga ärenden.
24 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Om jag tar en bild av en person som deltar i tex. pride paraden, personen står på ett bilflak, halvnaken och viftar med regnbågsflaggan. Hur kan den personen bli kränkt av att jag tar en blid av ögonblicket som jag lägger upp på min bildblogg?
Personen står ju där och viftar så hela världen kan se, personen vill bli sedd i situationen framförandes sitt budskap.
Det samma gäller väl deltagare i demonstrationståg? Demonstrerar gör man ju för att visa sitt stöd för ett budskap eller värdering, hur kan man då bli kränkt av att någon lägger upp en bild på det? Jag kanske har missat något bland alla sociala koder som dikterar vad som är korrekt och inte.. eller?
Det finns en missbruksregel som tillkommit för att förenkla publicering på nätet. Den säger att det det är tillåtet att publicera bilder mm så länge som man inte publicerar kränkande personuppgifter. Att avslöja någons sexuella läggning kan vara kränkande och därför inte tillåtet.
Sen är det viktigt att tillägga att PUL-fall är ovanliga när det gäller foto. Då gäller det ofta att någon försöker skada någon annan genom att lägga ut känsliga bilder, exempelvis nakenbilder på sitt ex.
Det finns ingen myndighet som jagar PUL-överträdelser. Det måste vara den avbildade som anmäler den som publicerar. Sannolikheten för att det ska hända om man plåtar en glad person på prideparaden och publicerar utan hatiska motiv torde vara nära noll.
Det förefaller mig obegripligt att man skulle kunna bli dömd för att kränka någon pga personens sexuella läggning om de självmant uppträder på offentliga platser i en Prideparad.
På samma sätt skulle jag vara ytterst förvånad om någon lyckades få rätten att tycka att man blivit kränkt om man solar naken på badstranden och råkar hamna på bild på Instagram.
"Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter
13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar
a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening.
Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. "
"Det förefaller mig obegripligt att man skulle kunna bli dömd för att kränka någon pga personens sexuella läggning om de självmant uppträder på offentliga platser i en Prideparad."
Vad lagen säger och vad man riskerar att bli dömd för är två olika saker. Som jag skriver i kommentaren ovan är det högst osannolikt att bli dömd om man plåtar på prideparaden och bara bara vill visa upp bilder i normala sammanhang. Men tänk dig en mer obskyr sajt som vill hänga ut bögar. Då kan PUL användas som ett juridiskt verktyg.
Att ni tolkar lagtexten som ni tror den kommer att tillämpas är något helt annat.
Om du Catharinas avsnitt om PUL igen så ser du att exemplen på potentiella överträdelse är tydligt kopplade till paragraf 13 i PUL om vad som anses som känsliga uppgifter.
Det finns flera rättsfall, men generellt får man nog säga att risken att åka fast är liten om man inte har onda avsikter. Den avbildade måste ha anmält dig, så har du inte retat upp denne så händer inget.
13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar
a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening.
Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. "
Det är skillnad på personuppgifter och kränkning. Personuppgift är när det är sökbart eller ingår i en stor samling bilder med tydlig inriktning. Kränkning är när bilden visar personen i en mycket känslig situation och/eller där syftet är att kränka.
Det är alltså inte förbjudet att visa en bild på en person som viftar med en svensk eller albansk flagga, såvida man inte gör det i kränkande syfte eller lägger bilden på en sida med etniciteten som rubrik.
Det är nästan alltid syftet med varför man lägger upp bilden och i vilket sammanhang som gör publiceringen olaglig. Lagen är alltid en kombination av paragrafer och det blir missvisande om man bara plockar ut en paragraf och tolkar utifrån den. Precis som med alla lösryckta citat.
Dessutom är jag tveksam till att jämställa lagens formulering "sexualliv" med sexuell läggning i allmänhet, men det kan jag inte backa upp med vare sig rättsfall eller förarbeten.
Min gissning är dock att kraven är lågt ställda i och med att lagen hänvisar till yttrandrefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. En annan sak som pekar på en liberal tolkning är denna kommentar till lagtexten: "Undantaget för journalistisk verksamhet i andra stycket har i praxis tolkats brett och omfattar de flesta opinionsbildande yttranden på nätet, se NJA 2001 s. 409 (Ramsbromålet) och Daniel Westmans analys. "
Man har, om jag förstått det hela, inte rätt att framställa ett konstverk om "huvuddelen är en avbildning av ett annat konstverk".
Du får fota av en tavla men du får inte trycka upp bilden och hävda att det är din.
Ett vanligt obehandlat ansikte kan knappast hävdas ha verkshöjd, men ett sminkat/tatuerat ansikte borde definitivt ha verkshöjd, vilket ofta är anledningen till att man avbildar det.
Ett sådant ansikte borde inte vara ok att sälja/trycka utan "Speciellt" tillstånd?
Avbildningen är ju då en slags personuppgift och publiceringen riskerar att leda till att personen kränks. Kan jag ha gjort mig skyldig till brott?
Om jag har en restaurang och tar en vimmelbild. Dvs en översiktsbild i serveringen där flera personer sitter och äter. Det är inga närbilder på folks ansikten, förvisso går det säkert att se vem några av personerna är om man granskar ordentligt.
Denna bild används i ett bildspel på restaurangens hemsida, men även på facebooksidan, för att visa hur restaurangen ser ut, atmosfär etc....
Skulle detta ingå i kommersiell marknadsföring? Och skulle man behöva var persons tillstånd?
Om så är fallet så torde det innebära i praktiken ett totalförbud mot sådana bilder..... Även översiktsbilder från torg mm....
"1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person."
Alltså: Som näringsidkare måste du ha tillstånd från alla som kan identifieras på bilden om du använder den i din marknadsföring. En FB-sida borde räknas som marknadsföring.
Jag har svårt att se att det går att dra så långt.
Jag tar streetbilder privat och annat som företagare vad skiljer mitt professionella jobb och mitt privata intresse?
Vad gör detta om jag tex tar kort på någon som handlar i en viss affär som kan verka stötande för någon annan, kan jag då åka dit för det?
"Jag tar streetbilder privat och annat som företagare vad skiljer mitt professionella jobb och mitt privata intresse?"
Som företagare omfattas du av lagen om bild i reklam när du gör marknadsföring för din näringsverksamhet. För utställningar och böcker är det inga problem.
"Vad gör detta om jag tex tar kort på någon som handlar i en viss affär som kan verka stötande för någon annan, kan jag då åka dit för det?"
Det är skillnad på vad som är besvärande för någon och vad som är kränkande enligt PUL. Fotograferingen i sig är tillåten, det är bara publicering på internet som kan bli problematiskt. Men det är i praktiken bara väldigt känsliga bilder som det rör. Rättsfallen är få trots att lagen funnits i rätt många år. Det tyder på att få anmäler bilder.
Vidare så är konstnärlig verksamhet undantagen i PUL. Gatufoto kan kanske räknas dit.
Får man lov att publicera bilder på personer utan samtyckte från den avbildade om denne inte är identifierbar på bilden. Exempelvis om fotot är taget bakifrån och ansikte inte syns?
I lagen om namn och bild i reklam (1978:800), står det nämligen bara:
"Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke"
Med vänlig hälsning,
Niklas
/Niklas
Original: https://flic.kr/p/robMyo
Reklambild: https://flic.kr/p/fKx8US
Sedan är det ju lite annat också som är ändrat, men inget som har med lagen om namn och bild i reklam att göra ...
Om jag fotar tex utförsåkare under tävling får jag då anväda bilden komersiellt tex I reklam eller måste jag fråga personen I fråga ?
Tacksam för svar.
Mvh
Anders Nilsson
- Är det marknadsföring för en näringsidkare? Alla kommersiella sammanhang är inte marknadsföring och all reklam är inte från näringsidkare (kan även vara från privatpersoner, ideella organisationer eller myndigheter).
- Är personen identifierbar? En skidåkare kan vara identifierbar genom sin klädsel, nummerlapp, kroppsform mm, även om denne har hjälm och glasögon.
men samtidigt luddigare!
Med all respekt för de som tvingas leva med skyddad identitet så tycker jag som förälder att det tråkigt att inte lägre få fotografera eller filma vid t.ex lucia och skolavslutning. Nu senast vid lucia så blev vi föräldrar informerade om att "fotograferingsförbud råder, ni får fota efter luciatåget." Därefter fick en del av deltagarna i tåget ställa upp mot en vägg för fotografering. Knappast några spontana eller intressanta bilder där inte..
Nu senast är det ju kameradrönare som är på tapeten - det verkar som om lagstiftarna själva inte vet vad som gäller..
En fråga angående artikeln: Jag tänker på det här med beställda porträttfoton, t.ex. bröllopsbilder, får fotografen (om vi antar att han har en ateljé) utan tillstånd ifrån bröllopsparet ställa ut parets bilder i t.ex ett skyltfönster eller på fotografens webbsida?
Nej, fotografen måste be om lov. Enklast är att ha en standardkontrakt där kunderna kryssar ja eller nej till att medverka i reklam för ateljén. (det måste vara ett aktivt medgivande. En del ger rabatt åt dem som ger sitt medgivande.
Ytterligare en liten fråga: Vad gäller för fotografering ombord på flygplan?
På nätet, facebook, instagram och youtube finns mängder av foton och filmer inifrån flygplan. När jag själv vid ett tillfälle ombord på ett flygplan skulle fotografera en släkting kom en i kabinpersonalen fram och sa att det inte var OK att fota. Stämmer det verkligen?!