Det är ju också så att det analoga som publicerats sedan 2013 i snitt legat på mellan två- och tretusen analoga bilder per år. Så en fotograf som Göran Fredriksson som jobbade hela sitt yrkesliv som fotograf för Stadsmuseet hade innan Digitala Stadsmuseet fått drygt 200 bilder publicerade på museets gamla webb. Idag har han ca 3000. Medan en fotograf som Mattias Ek som började på museet ungefär när Digitala Stadsmuseet lanserades bara under första året det var i drift publicerade ca 5000 bilder! Snabbt insåg man att de analoga historiska filerna höll på att drunkna bland alla de digitala så därav infördes filter för just dessa.
Att vi effektivt kunde publicera massor av digitalt födda bilder berodde också på att vi även byggde in mycket mer effektiva fotoprocesser i museets då helt nya DAM-system. Även processerna för analoga bilder effektiviserades starkt bl.a. så behövde bara den inskannade bilden förses med ett internt bildnummer och om bilden fanns beskriven med metadata i museets gamla Foto-SQL-databas, så förde systemet automatiskt in all den texten som XMP-metadata på dessa analoga bilder och skapade sedan också automatiskt bilder i tre derivat: Basfiler i full storlek i DNG, Leveransfiler i JPEG i full storlek och sedan de s.k. Skissfiler 1280 på långa sidan, som var de som användes i DAM-et och var bärare av originalmetadata.
Tyvärr organiserades aldrig antikvariernas arbete så att man kunde utnyttja detta effektivt, därav de relativt få digitaliserade analoga bilder i förhållande till digitalt födda bilder och inte minst de 3,5 till 4 miljoner analoga bilder som finns i museets kylda magasin. Men det ska också sägas att det är en process att bara slussa ut och in bilder i detta magasin så bara det påverkar effektiviteten.
Sist jag kollade hade Mattias Ek producerat 40 000 bilder till Digitala Stadsmuseet och mycket av dessa är från byggnadsinventeringar av främst historiska byggnader. Så Mattias Ek har varit en mycket viktig fotograf för museet mycket för att han i jämförelse med museets då andra aktiva fotografer bäst förstod att utnyttja de nya effektiva processerna. Jag försökte slå ett slag för repro-foto istället för den långsamma skanningen men man var då inte mogna att ta det steget med de historiska bilderna.
Annars är väl af Petersens eller "Petter" som han kallades på museet den fotograf som tagit flest av museets alla publicerade bilder. För de som verkligen är intresserade kan jag också rekommendera standardverket "Stockholmfotografer" av museets förra chef för Fotoenheten Ann-Sofi Forsmark. Förutom att täcka in de viktigaste stockholmsfotograferna så ger boken en genomgång av museets olika arkiverade fotosamlingar.
Om du inte kollat samlingarna tidigare så har du adressen nedan:
digitalastadsmuseet.stockholm.se
Allt material är indexerat efter sju olika "datatyper" och det finns en flik för var och en av dessa.