Annons

Mörkrum

Produkter
(logga in för att koppla)

VW-55

Aktiv medlem
Hej!
Jag har precis avslutat några timmar i mörkrumet och visst känns det bra. Fyra förstorningar blev det, gjorda av mellanformats negativ. Vad tycker ni andra som håller på i mörkrumet? Är det inte lite specielt att hålla på med kemikalier? Även se hur bilden växer fram. Berätta lite vad ni gör i mörkrummet, det är ju ändå ett analogt forum.
Ha de så gött.
MVH David!
 
Mörkrum - här jobbar vi svart!

Stena-Scanfors gamla slogan passar väl bra här? Den satt vid ingången till fotoklubbens mörkrumsavdelning här i Lessebo. Nu är klubben (som inte tillhörde riksorganisationen) vilande och någon lokal finns inte kvar. Men jag har kombinerad tvättstuga/mörkrum idag. Försöker kopiera någon gång i veckan eller så. Rogivande och man vill verkligen göra något bra när man är där. Inte slarva och därför blir det sällan några större bildmängder som produceras. Men kanske blir de få man gör desto bättre? Silversvärtan och känslan med det traditionella fotopapperet är unik som jag ser det. Det är något magiskt med mörkrumsarbetet som inte finns när man sitter vid en dator och eller skriver ut på en skrivare. Bilden finns ju i papperet redan från början och man får leta fram den med hjälp av negativet, kemin och den egna förmågan/känslan.
 
Jo då kul är det !! ha me vatt i där nere i kväll!!
kört det sista steget på en tvåstegs kopiering på fiberpapper
fix - selen- HCA- skölj i en timme medans jag kikade på TV Mästarens mästare =) sen rulla ut vatten och hänga upp på tork!!!
sen i morrn bli det att fukta baksidan + plantorka =) färdigt

hmm fiberpapper är det mer jobb me , men de är känsla !!!
men det finns fina plastpapper me =)
 
Har inget mörkrum idag men det ser jag som ett tillfälligt tillstånd. Jag har tidigare spenderat många timmar i mörkrum och håller med om det ni beskriver. En stor del av tjusningen med mörkrummet är magin i själva processen när bilden sakta framträder i framkallaren, men lika viktigt är den meditativa delen av mörkrumsarbetet. Man är (oftast) ensam och fysiskt avskärmad från resten av världen och fokuserar helt på en bilden man är sysselsatt med. En situation och avkoppling som jag saknar i den alltmera intensiva och "multitasking"-värld vi lever i.

Längtar tillbaka till mörkrummet. Printertekniken har gjort stora framsteg de sensate åren och digitala utskrifter kan bli verkligt fina, men den magiska känslan i mörkrummet finns inte. I avvaktan på nytt mörkrum får jag nöja mig med att framkalla film och skanna. D-76 1+1 och TMX är trevligt det också..

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1579457&target=_blank


/F
 
Så här ser mitt mörkrum ut , ett gammalt pannrum! ja värmepumpen finns där ju . en lång diskbänk där oljetanken tidigare stod .
sen en nybyggd bänk till höger svetsad i fyrkantsrör o väggfast !!
men det är svårt att hålla 20 grader där nu på vintern det är en nackdel, annars nöjd med det =) men svalt o skönt även den varmaste
sommardag!
 

Bilagor

  • IMGP3136.jpg
    IMGP3136.jpg
    75 KB · Visningar: 1,083
Hej!
Jag har precis avslutat några timmar i mörkrumet och visst känns det bra. Fyra förstorningar blev det, gjorda av mellanformats negativ. Vad tycker ni andra som håller på i mörkrumet? Är det inte lite specielt att hålla på med kemikalier? Även se hur bilden växer fram. Berätta lite vad ni gör i mörkrummet, det är ju ändå ett analogt forum.
Ha de så gött.
MVH David!

Just magikänslan gick över rätt snabbt för mig. Däremot är det ett himla trevligt pysslande. Vet inte vad jag ska jämföra med riktigt. Kanske som att ordna en trerättersmiddag när allt går bra?
 
Så här ser mitt mörkrum ut , ett gammalt pannrum! ja värmepumpen finns där ju . en lång diskbänk där oljetanken tidigare stod .
sen en nybyggd bänk till höger svetsad i fyrkantsrör o väggfast !!
men det är svårt att hålla 20 grader där nu på vintern det är en nackdel, annars nöjd med det =) men svalt o skönt även den varmaste
sommardag!

Trevligt och välordnat! Men är det inte lite opraktiskt med lysrör? De lyser ganska länge efter att man stängt av dem.

/F
 
Mörkrum - en evig kärlek ?

Jag får väl som alla andra redan skrivit att det är en magi, ja nästan som en mani detta med mörkrum.Denna magiska känsla som man fick när jag fick för många år sedan första gången fick fram en bild i ett mörkrum finns faktiskt kvar.Möjligen att man nu har lärt sig en del.Genom åren så har mina mörkrum varit olik till storlek och utseende. Idag har jag det så bra ordnat och det finns där klart att använda.Och då blir det lite musik som får mig att komma i stämning.Tiden den bara stannar.Och visst det har väl hänt att min största kärlek= hustrun, kommit ned och knackat på dörren och undrat om jag lever eller ej.Hur mycket jag "producerar" eller ej när jag arbetar åt mig själv är inte det viktiga utan att jag kan lära mig konsten att trolla fram en bild.

Till Nils!
Ja, det är trist att även den klubb du tillhör har stängt sitt mörkrum och utöver detta också blivit vilande.Tyvärr finns det flera klubbar runt om i Sverige som gått samma öde till mötes.
 
Jo det är lite tråkigt att intresset svalnat hos medlemmarna. Men så är det i dessa dagar. Tror ändå att de flesta sitter hemma vid sina datorer och fixar bilder själva. Mörkrummet och klubblokalen försvann dock för oss innan digitalåldern tagit över. Kommunen sålde fastigheten där vi höll till i källaren, och den den nye hyresvärden skulle använda utrymmena till annat. Blev några års uppehåll för mig i mörkrummet efter det då jag var mera engagerad i orienteringsklubbens ungdomssektion, men jag kunde till slut inte hålla mig utan skaffade egen utrustning.
 
Nuförtiden gör jag om mitt kök till mörkrum och då skulle jag visserligen kunna laga mat samtidigt, men det blir nog lite svårt och man vill ju inte att oxfilén ska smaka stoppvätska :)

Vanligtvis går jag ut ur köket när bilderna sköljs och pular med lite annat.

OT
När jag började framkalla för en så där tio år sen var jag med i Huskvarna fotoklubb. Jag bor ungefär en mil från lokalen och jag hade inte bil då. Och för att inte "förstöra" hela söndagen (vilken var den dag jag brukade framkalla) för min sambo genom att inte vara hemma brukade jag cykla till mörkrummet på natten. Så varje söndagsmorgon laddade jag väskan med alla vätskor/negativ/papper och cyklade iväg vid 3-tiden. Jag mötte oftast lite överförfriskade människor som var på väg hem.

Jag brukade tänka att när de vaknade framåt lunch så mådde de garanterat inte bra, men jag, jag stod där med mina fina nyproducerade bilder och mådde bra.

/ Marcus
 
Hej.
Vad roligt att så många haka på och berätta om sina mörkrumserfarenheter. Gött och se att så många håller på. Här som jag bor finns inte många, vet om ett par i kommunen. Klart att det kan finnas fler men tror inte de är många.
Ena högstadieskolan har kvar sitt mörkrum och där får elever med tillvalsämne hålla till. Där lärde jag mig en hel del om hur det funkar, hade även varit med min far en hel del när han framkalla/kopiera innan jag kom till skolans mörkrum.
Titta på lite gammla bilder med min far idag, vi har även lite gammla negativ som vi tänkte göra bilder av. De är sedan -30 -40talet, ska bli spännande.
Ha en bra kväll!
David.
 
Bytte mörkrum

Jag bytte mörkrum för ett drygt år sen, och det har inte blivit detsamma sen dess. Det "nya" är bättre på alla sätt, men det är inte lika mysigt som det gamla. Därför har det inte känts lika kul att stå där i timmar och åter timmar.

Det har också varit en fråga om prioriteringar. Jag fotograferar ju våtplåt, och att dessutom stå flera kvällar i veckan och hålla på med traditionella tekniker, det finns inte tid till.

Men på sistone har jag saknat min lithkopiering lite. Det är KUL. Det traditionella mörkrumsarbetet har jag nog aldrig riktigt "satt". Det är tveklöst så att mina bästa svartvia alster är utskrivna på inkjetpapper! Det är där JAG har den kontroll jag vill ha, och kan skapa det jag ser innanför ögonlocken... :)

Däremot har jag spenderat en hel del tid i mitt portabla mörkrum, en metallicrosa låda där jag gör svarta glasplåtar ljuskänsliga.
 
Utsug

Bra idé av David att ställa den här frågan. Och roligt att läsa om andras syn på det kreativa arbetet i mörkrummet. För många är det magiskt att se en bild sakta växa fram, det är det för mig också. En bild som jag gör i ett labb känns mer unik och äkta mot när jag skriver ut en digital bild. Men båda är ju roligt att hålla på med! Något som är ett måste är bra musik, bild och musik hör ihop, fast P1 är ju inte heller så dumt.

Har nyss bytt till en större lokal men har knappt hunnit vara där. Men det ska det bli ändring på. Enda nackdelen är att det luktar för mycket kemikalier, ventilationen är inte den bästa. Visst, jag vet, lite kemi ska det ju lukta men inte så man blir yr i skallen. Hyr en lokal i en folkhögskola. Skulle vilja ha ett utsug och min fråga är hur ni andra har löst ventilationsfrågan.

Kul att se Bennys mörkrum, nu blev jag sugen på att gå in och göra lite bilder.

Ha det gott och fortsätt jobba svart!

Berit
 
Jag har självdrag, inte det bästa men det funkar. Är aldrig längre än en kväll i mörkrummet, hinner inte med mer.
Ja visst är det kul att höra hur andra har det i sina mörkrum. Det ger lite insperation. Är mörkrumsfantast. Ja det var det.
MVH David.
 
Tidigare i detta forum la jag upp en bild på mitt mörkrum
ser ni den svarta plattan , en anslagstavla i lackad plåt
köpt på IKEA , den är suverän ,
där den hänger är det ett lagom betraktingsljus ,
så efter fixet så sköljer jag bilden under kranen
och blöt som kopian är kan man bara daska upp
den för bedömning , behålla eller riva !!

Ett bra sätt att kolla in bilden iallafall om
kopian ska ramas in och hänga på vägg ,

så nu vet ni va ni ska handla på IKEA nästa gång =)

ps. pallen är me köpt på IKEA =)
 
ANNONS