Omnibounce eller inte?
- Trådstartare Zugar
- Start datum
Dennis_R
Aktiv medlem
Skall du fota personer eller täcka väldigt mycket vidvinkel ja! Då gör den under. Du får ett mycket mjukare ljus som sprids över hela bilden. Använder du bara blixten naken rätt i ansiktet på en person kan det lätt se ut som att personen sprungit ett marathon med utfrätta svettblänk runt panna och näsa. Du förstår säkert vad jag menar.
Bokeh
Aktiv medlem
Omnibounce är enligt mig fotovärldens mest onödiga pryl, den ger ingen som helst effekt med att riktas rakt fram, tanken är att den skall sprida ljuset mer när den riktas mot taket eller liknande, men min blixt (SB-600) klarar det lika bra utan plastgrunkan.
Blixten slår med full styrka när den sitter på, vilket gör att batteriåtgången blir massiv.
Med vidvinkelglugg så fäller jag ner en spridningsskiva som är inbyggd i blixten, och den fungerar betydligt bättre än plastgrunkan
Mina bilder blir överexponerade och platta med plastgrunkan, visst man kan kompensera det på blixten, men dom blir i mitt tycke sämre än utan i allfall.
/kent
Blixten slår med full styrka när den sitter på, vilket gör att batteriåtgången blir massiv.
Med vidvinkelglugg så fäller jag ner en spridningsskiva som är inbyggd i blixten, och den fungerar betydligt bättre än plastgrunkan
Mina bilder blir överexponerade och platta med plastgrunkan, visst man kan kompensera det på blixten, men dom blir i mitt tycke sämre än utan i allfall.
/kent
Senast ändrad:
Palletheking
Aktiv medlem
Ljus som ljus oavsett vad den filtreras igenom. Jag tror att den inbyggda diffusorn i all väsäntlighet ger samma effekt som en omnibounce. Spridningen med extrema vidvinklar kan dock vara värdefull. Nackdelen är den förlorade effektstyrkan i kombination med större strömförbrukning. Jag har tidigare alltid kört med bouncer men kommer prova utan ett tag, tror att skillnaderna är väldigt små.
Maverick
Aktiv medlem
Det tycker inte jag. Tycker det är uppenbar skillnad om man tar med eller utan omnibouncer. Inte för att den är stor men den är likväl där. Tvärtom brukar jag ta bort bouncern om jag ska studsa i en vägg eller vad det nu må vara.
Däremot kan jag hålla med om skillnaden mellan en omnibouncer och vidvinkelspridaren är väldigt små.
Men var och en blir väl salig på sin tro antar jag.
/Maverick
joand
Aktiv medlem
Det är fullständigt omöjligt. En punktkälla är en punktkälla. Det kan bara se ut på ett sätt sett från motivet. Utan andra reflekterande ytor så kommer allt ljus som träffar motivet att komma rakt från blixten, oavsett om du har en omnibouncer på eller inte. Ljus som inte träffar motivet kan inte gärna påverka motivet, eller hur? Det enda sättet att göra ljuset mjukare är att öka den ljusavgivande ytan, t.ex. genom att använda softbox, paraplyer eller genom att studsa ljuset i tak och väggar.
Läs här:
http://www.planetneil.com/faq/flash-faq.html#stofen
Han säger: "the diffuser cup does NOT soften light per se. It might scatter light, but in itself it doesn't give you softer light"
Gör oss nu alla en tjänst och ta av omnibouncern när du fotograferar utomhus. Det ser så fånigt ut.
Läs här:
http://www.planetneil.com/faq/flash-faq.html#stofen
Han säger: "the diffuser cup does NOT soften light per se. It might scatter light, but in itself it doesn't give you softer light"
Gör oss nu alla en tjänst och ta av omnibouncern när du fotograferar utomhus. Det ser så fånigt ut.
Dennis_R
Aktiv medlem
Det märks att du alldrig har fotat i en situation som kräver en omnibouncer om du resonerar så. För det första så fungerar en omnibouncer optimalt vid 45° lutning. Sen för det andra så täcker inte spridningskivan lika mycket som en omnibouncer eftersom ljuset inte når upp i plastaket för att kunna studsa ner "bakom" täckningen. Nu har inte jag kvar min nikon utrustning men jag har för mig att när man fäller fram luckan ställer blixten in sig på 18mm, och när man slår på bouncern så går den ner till 14mm.
Dennis_R
Aktiv medlem
Ja precis, och när den gör det så vet den att bouncern är på och meddelar att den kan sprida så mycket. Mer än när platskivan är på.
Sen ang meningen du inte kunde tolka så kan du läsa i manualen till SB800 så ser du precis hur det fungerar. Eftersom när omnibouncern är på så blir det ju som en kub där ljus kan studsa upp och sen åt sidorna och runt bakom 180 grader. Det går inte att göra med endast plastskivan eftersom den ligger precis på blixten. Det säger ju sig självt att den enda riktningen kan gå är snett framåt och frammåt. Eftersom blixthuvudets svarta väggar inte tillåter att ljuset går ut där. Vilket omnibouncerns vita igenomskinliga väggar gör.
joand
Aktiv medlem
Föstår du själv vad diffust ljus är? Diffust ljus är ljus som saknar entydig riktning och därför ger mjuka skuggor och inga skarpa reflexer.
Ljuset från en omnibouncer ÄR INTE DIFFUST! Inser du det? Ljuset från omnibouncern i sig utan annan belysning ger knivskarpa skuggor. Orsaken är att ljuset kommer från en punkt och därför HAR riktning. Det är först när detta ljus träffar andra ytor och reflekteras som det blir diffust. I en studio finns sådana ytor.
Det enda omnibouncern gör är att öka spridningsvinkeln på ljuset så att det träffar fler ytor och därigenom blir diffust. Omnibouncern i sig diffuserar inte ljuset. Varför tror du att den heter "bouncer"?
Läste du förresten länken? Den är skriven av en yrkesfotograf.
xandx
Aktiv medlem
Omnin är väl lite av mingelfotografernas holly grael? Jag gillar inte den och använder den inte men jag kan förstå att man i mörka utrymmen som i klubbar och barer vill ha lite effektfull ljus.
Kombinerat med andra ridån blir det bilder som många gillar, visst utfrätta svett blänk i pannor får man räkna med men då besökarna ofta bara ser kompaktkamerors bilder från uteställen tror jag att de godtar resultaten.
Omin softar lite grann men eftersom ytan den kommer ifrån är så pass liten får den inte den softningseffekten en softbox ger
Kombinerat med andra ridån blir det bilder som många gillar, visst utfrätta svett blänk i pannor får man räkna med men då besökarna ofta bara ser kompaktkamerors bilder från uteställen tror jag att de godtar resultaten.
Omin softar lite grann men eftersom ytan den kommer ifrån är så pass liten får den inte den softningseffekten en softbox ger
Walle
Aktiv medlem
Jag kopierar ett inlägg gjort av mig i den här tråden: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=68110
Andreas, "De flesta" är lögnare. Omnibouncern är den absolut mest överskattade värdelösa plastbit man kan köpa till sin fotoutrustning. Eller ja, det absolut mest överskattade tillbehöret öht!
Vad kostar en omnibouncer? 200:- ? vad kostar den att tillverka? antagligen inte ens 10 öre, skulle förvåna mig om den kostar mer än 5 öre att tillverka. Inte konstigt att de vill att den ska sälja som smör.
De av oss som VET hur ljus fungerar, VET också att för att få ett mjukare ljus krävs en ljuskälla som är större (relativt till motivet) än ljuskällan som man anser vara för hård. För studioblixtar använder man paraplyer eller softboxar. De ökar ljuskällans storlek många gånger, och skapar därför ett mjukare ljus än om man skulle ha kört med standardreflektorn.
En omnibouncer, å andra sidan, är en mjölkfärgad svindyr plastbit vars enda syfte är att sprida ljuset. Ljuskällan blir inte större (ok, den blir aaaaaningens större, men så sanslöst lite större så det är totalt förumbart). Effekten man får är att en del av ljuset _kanske_ studsar i taket, medans en del av ljuset går direkt mot motivet. Övriga 65% av ljuset åker åt håll där det absolut inte gör någon nytta öht. Man drar ur batterierna i blixten snabbare, får fulare skuggor, och en ojämn exponering i bilden. Grattis. Så mycket var de 200:- som man betalade för den värdlösa lilla plastbiten värda.
Samma personer som förordar omnibouncer brukar också tala om att man absolut måste synka blixten på andra ridån. Vad händer _egentligen_ när man synkar blixten på andra ridån? Jo, vad som händer är att blixten fyrar av en så kallad förblixt (som används för blixtljusmätning endast), sedan öppnas slutaren. Sen, precis innan slutaren stängs så skjuter blixten av huvudladdningen. Fotar man ett luciatåg eller en bil som kör, så är detta att föredra, då man annars får ljusspår som ser ut att "gå baklänges". Fotar man partybilder så blir skillnaden NADA vad det gäller blandingen av allmänljus och blixljus. MEN kör man med slutartider på 1/4 sekund eller kanske till och med längre, så blir resultatet att personen/personerna man fotar tror att bilden är tagen när förblixten brinner av. En människa hinner röra sig mer än man tror på en fjärdedels sekund. DESSUTOM (såvida man inte fotar med en kamera med halvtransparent fast monterad spegel) så blir sökaren helt svart i en fjärdedels sekund (eller vilken slutartid man nu kör med), vilket medför att det är _mycket_ svårt att gissa sig till (ja precis, gissa sig till) vart motivet kommer befinna sig när huvudblixten brinner av.
Att "fånga ögonblicket" blir alltså till en omöjlighet, istället överlåter man komposition och ögonblicket som fångas mer eller mindre till slumpen.
En grej till, som förvånansvärt många verkar ha fått totalt om bakfoten: blandningen mellan omgivningsljus och blixtljus påverkas INTE beroende av i vilken ordning ljusen registeras på filmen/sensorn. Den absolut _enda_ skillnaden är hur ljuskällor i rörelser fångas. Vilket är helt ointressant när det gäller vimmelbilder. För luciatåg och bilar är det dock intressant. Tänk följande scenario:
Du ska fotografera en bil som kör förbi. Tanken med bilden är att dels fånga "spår" av bilens strålkastare, och dels få en skarp exponering av bilen. Att panorera med kameran funkar inte, då får man inte spåren av strålkastarna. För att få långa spår krävs dessutom en relativt lång slutartid, i det här exemplet säger vi att 1 sekund blir bra. Tanken är således att dels låta bilens strålkastare bilda spår i bilden, men också att låta blixten "frysa" bilen i dens rörelse. Att göra detta med blixten synkroniserad på första ridå är givetvis fullt möjligt. Bilen kör från höger till vänster i bild. När bilen är vart i bilden man vill ha den skarp (säg i bildens högra tredjedel) trycker man av bilden. Blixten poffar, och sen fortsätter kameran att exponera i en sekund. Nu har vi fått en bild med en förhållandevis skarp bil, och spår av lyktorna. Men eftersom blixten brann av i början av exponeringen så kommer "spåren" av lyktorna att fortsätta ut mot vänsterkanten av bilden, och altså se ut att vara framför bilen. Detta ger oss illusionen av att bilen åker baklänges! Så i detta exempel är det betydligt bättre att använda synkronisering på andra ridån. Om vi gör det så trycker vi av precis innan bilen har kommit in i bildens högerkant. Med bra planering och lite tur så kommer blixten att brinna av precis när bilen befinner sig i bildens högra tredjedel. Vi förutsätter nu att vi lyckades perfekt med tajmingen, blixten brann av precis när bilen var där vi ville. Skillnaden kommer nu bli att "spåren" är bakom bilens färdriktning i bilden, och vi får således illusionen av att bilen åker framlänges.
Men när vi tar vimmelbilder så _kvittar_ det fullständigt. Vi registrerar inte en rörelse, vi tar en bild av motivet, men fångar också ett omgivningsljus/bakgrund som gör bilden intressantare. Givetvis kan en rörelse förstärka partykänslan i bilden, men spelar det någon roll åt vilket håll eventuella "spår" i bakgrunden går åt? Knappast! Vi är ju inte ute efter att fånga _motivets_ rörelse! och motivet har dessutom inga ljuskällor! Det är DET som det handlar om. Om _motivets_ rörelse är det som är viktigt, och motivet har ljuskällor, så är det också viktigt att tänka på i vilken ordning ljuskällorna exponeras.
Om vi t.ex. tar en dansande människa som exempel, så spelar det ingen som helst roll om vi exponerar med blixten på första eller andra ridån, för själva ljusets skull. Däremot, om vi väljer att synkronisera blixten på andra ridån så blir det fullkomligt omöjligt för oss att veta exakt vilken pose den dansande människan kommer att ha när blixten fryser honom/henne. Om vi däremot synkroniserar blixten på första ridån så kommer den att brinna av oerhört kort tid efter att vi har tryckt på slutaren, och vi kan således fånga motivet som vi vill. Därefter står slutaren öppen en liten stund för att också fånga omgivningsljuset/bakgrundsljuset.
För vissa är detta svårt att förstå. De envisas med att tro att de kan ta bättre bilder med blixten synkad på andra ridån, men de kan inte redogöra för varför. Däremot lämnar de mycket åt slumpen. Kanske gillar de det, vad vet jag. Vill man lämna mycket åt slumpen så är det perfekt att synka blixten på andra ridån. Då kan man ju gärna kombinera det med en riktigt liten bländaröppning, och således riktigt lång slutartid, för ännu mer oförutsägbarhet.
Om man nu inte skulle tro på vad jag skriver, att blandningen av ljus blir densamma oavsett om man synkroniserar på första eller andra ridån, så kan man gör ett väldigt enkelt test. Ställ upp ett objekt i ett förhållandevis mörkt rum. Rikta en lampa någonstans i bilden, så att ljuset syns i testbilderna man tar (gärna bakom själva objektet). Ställ upp kameran på stativ, med blixt monterad. Ta nu två bilder, utan att rubba kameran ur position en millimeter! Båda bilderna ska tas med samma bländare, samma slutare, samma iso och samma blixtstyrka. Den _enda_ skillnaden ska vara synkronisering på första respektive andra ridån. Kommer bilderna skilja sig åt? Svaret är givetvis nej. (Ja, jag HAR testat själv. Åtskilliga gånger.)
Utmaningen nu, för de som envisas med att förespråka synkronisering på andra ridån, är att MOTIVERA varför det skulle bli bättre att synka blixten på andra ridån. Med en bra förklaring. "Bildbevis" från aktuella plåtningar gäller inte, då det är "omöjligt" att ta samma bild två gånger, med synkroniseringen ställd olika.
Och för er som har orkat läsa _hela_ mitt långa inlägg: Ett STORT tack för ert tålamod!!! Nu är det dags för er att gå vidare till min blog
/Walle
Andreas, "De flesta" är lögnare. Omnibouncern är den absolut mest överskattade värdelösa plastbit man kan köpa till sin fotoutrustning. Eller ja, det absolut mest överskattade tillbehöret öht!
Vad kostar en omnibouncer? 200:- ? vad kostar den att tillverka? antagligen inte ens 10 öre, skulle förvåna mig om den kostar mer än 5 öre att tillverka. Inte konstigt att de vill att den ska sälja som smör.
De av oss som VET hur ljus fungerar, VET också att för att få ett mjukare ljus krävs en ljuskälla som är större (relativt till motivet) än ljuskällan som man anser vara för hård. För studioblixtar använder man paraplyer eller softboxar. De ökar ljuskällans storlek många gånger, och skapar därför ett mjukare ljus än om man skulle ha kört med standardreflektorn.
En omnibouncer, å andra sidan, är en mjölkfärgad svindyr plastbit vars enda syfte är att sprida ljuset. Ljuskällan blir inte större (ok, den blir aaaaaningens större, men så sanslöst lite större så det är totalt förumbart). Effekten man får är att en del av ljuset _kanske_ studsar i taket, medans en del av ljuset går direkt mot motivet. Övriga 65% av ljuset åker åt håll där det absolut inte gör någon nytta öht. Man drar ur batterierna i blixten snabbare, får fulare skuggor, och en ojämn exponering i bilden. Grattis. Så mycket var de 200:- som man betalade för den värdlösa lilla plastbiten värda.
Samma personer som förordar omnibouncer brukar också tala om att man absolut måste synka blixten på andra ridån. Vad händer _egentligen_ när man synkar blixten på andra ridån? Jo, vad som händer är att blixten fyrar av en så kallad förblixt (som används för blixtljusmätning endast), sedan öppnas slutaren. Sen, precis innan slutaren stängs så skjuter blixten av huvudladdningen. Fotar man ett luciatåg eller en bil som kör, så är detta att föredra, då man annars får ljusspår som ser ut att "gå baklänges". Fotar man partybilder så blir skillnaden NADA vad det gäller blandingen av allmänljus och blixljus. MEN kör man med slutartider på 1/4 sekund eller kanske till och med längre, så blir resultatet att personen/personerna man fotar tror att bilden är tagen när förblixten brinner av. En människa hinner röra sig mer än man tror på en fjärdedels sekund. DESSUTOM (såvida man inte fotar med en kamera med halvtransparent fast monterad spegel) så blir sökaren helt svart i en fjärdedels sekund (eller vilken slutartid man nu kör med), vilket medför att det är _mycket_ svårt att gissa sig till (ja precis, gissa sig till) vart motivet kommer befinna sig när huvudblixten brinner av.
Att "fånga ögonblicket" blir alltså till en omöjlighet, istället överlåter man komposition och ögonblicket som fångas mer eller mindre till slumpen.
En grej till, som förvånansvärt många verkar ha fått totalt om bakfoten: blandningen mellan omgivningsljus och blixtljus påverkas INTE beroende av i vilken ordning ljusen registeras på filmen/sensorn. Den absolut _enda_ skillnaden är hur ljuskällor i rörelser fångas. Vilket är helt ointressant när det gäller vimmelbilder. För luciatåg och bilar är det dock intressant. Tänk följande scenario:
Du ska fotografera en bil som kör förbi. Tanken med bilden är att dels fånga "spår" av bilens strålkastare, och dels få en skarp exponering av bilen. Att panorera med kameran funkar inte, då får man inte spåren av strålkastarna. För att få långa spår krävs dessutom en relativt lång slutartid, i det här exemplet säger vi att 1 sekund blir bra. Tanken är således att dels låta bilens strålkastare bilda spår i bilden, men också att låta blixten "frysa" bilen i dens rörelse. Att göra detta med blixten synkroniserad på första ridå är givetvis fullt möjligt. Bilen kör från höger till vänster i bild. När bilen är vart i bilden man vill ha den skarp (säg i bildens högra tredjedel) trycker man av bilden. Blixten poffar, och sen fortsätter kameran att exponera i en sekund. Nu har vi fått en bild med en förhållandevis skarp bil, och spår av lyktorna. Men eftersom blixten brann av i början av exponeringen så kommer "spåren" av lyktorna att fortsätta ut mot vänsterkanten av bilden, och altså se ut att vara framför bilen. Detta ger oss illusionen av att bilen åker baklänges! Så i detta exempel är det betydligt bättre att använda synkronisering på andra ridån. Om vi gör det så trycker vi av precis innan bilen har kommit in i bildens högerkant. Med bra planering och lite tur så kommer blixten att brinna av precis när bilen befinner sig i bildens högra tredjedel. Vi förutsätter nu att vi lyckades perfekt med tajmingen, blixten brann av precis när bilen var där vi ville. Skillnaden kommer nu bli att "spåren" är bakom bilens färdriktning i bilden, och vi får således illusionen av att bilen åker framlänges.
Men när vi tar vimmelbilder så _kvittar_ det fullständigt. Vi registrerar inte en rörelse, vi tar en bild av motivet, men fångar också ett omgivningsljus/bakgrund som gör bilden intressantare. Givetvis kan en rörelse förstärka partykänslan i bilden, men spelar det någon roll åt vilket håll eventuella "spår" i bakgrunden går åt? Knappast! Vi är ju inte ute efter att fånga _motivets_ rörelse! och motivet har dessutom inga ljuskällor! Det är DET som det handlar om. Om _motivets_ rörelse är det som är viktigt, och motivet har ljuskällor, så är det också viktigt att tänka på i vilken ordning ljuskällorna exponeras.
Om vi t.ex. tar en dansande människa som exempel, så spelar det ingen som helst roll om vi exponerar med blixten på första eller andra ridån, för själva ljusets skull. Däremot, om vi väljer att synkronisera blixten på andra ridån så blir det fullkomligt omöjligt för oss att veta exakt vilken pose den dansande människan kommer att ha när blixten fryser honom/henne. Om vi däremot synkroniserar blixten på första ridån så kommer den att brinna av oerhört kort tid efter att vi har tryckt på slutaren, och vi kan således fånga motivet som vi vill. Därefter står slutaren öppen en liten stund för att också fånga omgivningsljuset/bakgrundsljuset.
För vissa är detta svårt att förstå. De envisas med att tro att de kan ta bättre bilder med blixten synkad på andra ridån, men de kan inte redogöra för varför. Däremot lämnar de mycket åt slumpen. Kanske gillar de det, vad vet jag. Vill man lämna mycket åt slumpen så är det perfekt att synka blixten på andra ridån. Då kan man ju gärna kombinera det med en riktigt liten bländaröppning, och således riktigt lång slutartid, för ännu mer oförutsägbarhet.
Om man nu inte skulle tro på vad jag skriver, att blandningen av ljus blir densamma oavsett om man synkroniserar på första eller andra ridån, så kan man gör ett väldigt enkelt test. Ställ upp ett objekt i ett förhållandevis mörkt rum. Rikta en lampa någonstans i bilden, så att ljuset syns i testbilderna man tar (gärna bakom själva objektet). Ställ upp kameran på stativ, med blixt monterad. Ta nu två bilder, utan att rubba kameran ur position en millimeter! Båda bilderna ska tas med samma bländare, samma slutare, samma iso och samma blixtstyrka. Den _enda_ skillnaden ska vara synkronisering på första respektive andra ridån. Kommer bilderna skilja sig åt? Svaret är givetvis nej. (Ja, jag HAR testat själv. Åtskilliga gånger.)
Utmaningen nu, för de som envisas med att förespråka synkronisering på andra ridån, är att MOTIVERA varför det skulle bli bättre att synka blixten på andra ridån. Med en bra förklaring. "Bildbevis" från aktuella plåtningar gäller inte, då det är "omöjligt" att ta samma bild två gånger, med synkroniseringen ställd olika.
Och för er som har orkat läsa _hela_ mitt långa inlägg: Ett STORT tack för ert tålamod!!! Nu är det dags för er att gå vidare till min blog
/Walle
