Det lilla ljuset

Jag hade så gärna velat tala med dig idag, min bror Bengt-Olof, om traktorer, god whisky, musik och om livets allvar. Men sedan december 2004 går det inte. Du blev bara 51 år och stod mitt i livet när cancern slog till i bukspottskörteln.

Jag skulle också velat glädjas med dig Ingrid över vår dotter och vilken fin människa hon blev trots att du drunknade sommaren 1998 och vi blev ensamma kvar.

Den jävla döden la krokben när vi minst av allt anade det. 

Med åren blev sorgen visserligen uthärdlig, även om den aldrig riktigt går över.

Det lilla ljuset på minneslunden vid Maria kyrkogård i Stockholm är därför en klen tröst en dag som denna. 
Jag saknar er så mycket.

Så oändligt mycket.

2016-11-05 08:35   pic-tor

Fint skrivet. Den här helgen river det i gamla sår och den tunga sorgen kommer upp till ytan igen. Ständigt.

Svar från per-erik åström 2016-11-05 09:07

Tack Torbjörn. Jag är inte det minsta religiös, bryr mig inte om religiösa högtider etc, men av någon anledning är just den här dagen alltid så jäkla vemodig.
Med vänlig hälsning,/per-erik

2016-11-05 08:40   Margareta Cortés

Sorgen efter de saknade och älskade går inte över, man lär sig bara att leva med den.
Tomheten finns alltid där.
Tänder ett ljus i kväll för de mina som inte finns med oss.

Svar från per-erik åström 2016-11-05 09:08

Precis så är det Margareta.
Med vänlig hälsning,/per-erik

2016-11-05 11:31   Krille-K

Saknaden efter dem som är borta finns alltid kvar och den här dagen känns den ännu starkare.
Fint skrivet Per-Erik.
/Krister

Svar från per-erik åström 2016-11-05 11:58

Tack min vän.
hörs/pe