När man är sju år 2016...

...är det här allt man behöver för att klara vardagen. Om sjuåringen själv får bestämma vill säga.

(klicka för bästa upplösning)

En till från senaste studioplåtningen

(klicka för bästa upplösning)

Porträttet - för mig den viktigaste bildformen

Det spelar egentligen ingen roll vad jag fotograferar så vill jag gärna ha ett ansikte, en människa, en vålnad eller flera av varje med i rutan. Jag vill gärna ha något mänskligt i mina bilder. Idag blev det klassiskt porträttfoto i studio något jag tycker är fantastiskt roligt. Jag vill skapa känslor med mina bilder, och för mig skapar de just det. Om det är samma känslor för betraktaren eller några känslor alls vet inte jag men jag hoppas att bilderna på något sätt berör, att man kan se bortom bilden. Att bilderna nedan berör mig kanske inte är så konstigt då det är min yngste son på bilderna, men det spelar ingen roll då personens uttryck är vad jag tittar efter i ett porträtt. Blicken som tittar bortom tid och rum.

Under den här fotograferingen provade jag lite nya grejer. Bilderna är tagna med en Sony A6000 bestyckad med ett Sigma 60mm f2.8 art. Normalt använder jag D800 eller Df från Nikon men det är intressant att testa annat och jag måste säga att den här kombon är toppklass.

(klicka för bästa upplösning)