Intryck avtryck från gator och torg. Götgatan. En livaktig gata.

I går torsdag knallade jag upp  Götgatan från Slussen.Det är en livaktig gata måste jag säga kl var väl vid etttiden när jag kom dit.

Det första bilden får bli på kvinnan som säljer munskydd och några tanter som lyssnade på hennes i stort sätt föredrag hur viktigt det var med hennes munnskydd, Tanterna såg mer och mer uppskrämda ut ut, och jag antar att det senare blev affär.

 Man får passa sig när man går på Götgatan. Gatan funkar lite som en gågata, Men det är säkrast att hålla sig på trottoaren. Cyklisterna kommer i hundraåttio! Det hade varit stor risk om de här gubbarna hade befunnit sig ute i gatan.

 Nu är det inte bara cyklisterna som är ett hot även permobilerna. Här var det rena rallyt! Lägg märke till den lilla medpassageraren, kartläsare kanske eller funkar hon/han som GPS? 

Jag skulle tro att söder är det mest hundtäta området i Stockholm. Man ser dom överallt.

Många nöjer sig inte med en.

Här berättar damen att hennes ena hund är riktigt gammal, och hon vet inte hur länge hon får befålla ha den. Den var redan knackig.Hon räknade hundår och förklarade för damen hur många människoår den var.

 Även här på  Medborgarplatsen på krogen är hundarna välkomna.

Som bekant får man nu inte röka på uteserveringarna., så även personalen knallar ut en bit på gatan och tar ett bloss.

 Här tar bartjejen på Crazy Horse en paus för att ta ett bloss.Det tog inte lång stund innan hon uppvaktades av en gäst som också han hade samma ärende. Det kan man förstå, hon verkade väldigt trevlig, glad och kul.

Det har blivit ett ganska vanligt häng utanför Crazy Horse och Hirschenkeller som ligger bredvid varandra, kanske beroende på deras billiga öl och trevliga personal.

Efter ett tag gick jag ner mot slussen. Där spelade ett band.Kanske inte världens bästa,och inte i min smak, men men dom fick med sig publiken med sitt showande.

Som sagt publiken hängde med.

På Medborgarplatsen och satte jag mig en stund. På bänken bredvid satt en gubbe som just hade klämt en burköl

 och lade tillbaka tomburken i sin plastpåse.

Efter ha suttit en stund kom en välklädd kvinna, som stannade framför gubben och mig.

 Helt inne i sitt lyssnande blundade hon och vaggade till någon form av musik. Jag blev lite förvånad , hon såg så välklädd ut och sammtidigt så ohämmat inne i sitt lyssnande.

 Efter ett tag gick hon, och jag också. Borta vid glasståndet såg jag henne igen då med telefonen.

Det verkade som den hon väntat på inte kom.

Men då hände det! Han dök upp och hon kastade sig överlycklig i hans famn!

Nu gick jag ner mot Slussen igen. Bandet spelade fortfarande. Utanför Helstones musikaffär på andra sidan gatan gick en punkare måttligt intressrad av bandet.

 Ja, det här hände på en gata på två tre timmar. Resan hem med T-banan gick smidigt lite folk.

 Hemma skulle jag få småländska isterband med råstuvad potatis.

 Ha det bra var rädd om er. / Bengt H. ps. Samtliga bilder är tagna med SonyA7RIII och Carl Zeiss Sonnar FE 1,8/55 ZA.

Intryck avtryck från gator och torg. Vad en liten servett kan betyda.

Ibland brukar jag gå och fika efter ha gått rätt långt. Den här gången blev det nere vid sidan av Åhléns.

  Kaffe och kanelbull beställdes. När jag gick iväg med brickan mot ett ledigt bord, såg jag den här kvinnan.

Kanske kunde man ta en bild på henne tänkte jag. Men pinsamt om jag skulle ställa ner brickan och försöka ta ett höftskott,

 vilket jag väldigt sällan gör. Hon kanske hade märkt det. När jag ställde ner brickan föll min servett ner på golvet vid sidan av mitt bord. Jag böjde mig ner för att ta upp den, tittade jag upp mot kvinnan, hon kunde knappt se mig där under bordet.

 Så jag passade på att ta bilden. Någon bild med sökaren blev det inte , och inget höftskott, snarare  närmare ett golvskott.

   Ett stort tack till den lilla servetten .  / Bengt H.

Intryck avtryck från gator och torg. Glad i hatten.

är jag gick på Götgatan såg jag den här mannen gå in i butiken Hattbaren. Jag hann inte ta någon bild, men väntade tills han kom ut med ett stort leende. Varför så glad? Han hade hatt på sig när han gick in, men om det var samma hatt hann jag inte memorera.

 Kanske hade han köpt hatten tidigare och bytte till en annan storlek, eller köpt en ny, och bett dom kasta den gamla? Det får vi aldrig veta.

 Hur som helst. Glad i hatten var han.

 Snart åker min hatt på.

/ Bengt H.

Intryck avtryck från gator och torg. Att plocka gråpäron är förbjudet.

På min promenad förra veckan gick jag in på Centralbadsparken från Drottningatan.

 Ett lugnt fint ställe där det växer några stora päronträd.

 Många plockar gärna päronen som fallit till marken, men det får man inte göra.Förmodligen tar planteringarna för mycket stryk.

 Trots förbudet gick det en tant där och letade efter nedfallna päron.

Men det skulle hon inte ha gjort. Krögaren för restaurangen skyndade dit och sa. Det är förbjudet att plocka päron i parken!

 -Vadå förbjudet? Svarade kvinnan.

 Planteringarna blir nedtrampade, förklarade krögaren

 Jag går inte i planteringen! Svarade kvinnan.

Och krögaren närmade sig henne för att förtydliga, och betona vad som gällde. När han närmade sig sa kvinnan omedelbart STOPP!! du kommer inte närmare!!! Jag vill inte ha corona! och det gjorde han inte heller, han tittade på henne, gav upp, suckade och gick tillbaka till restaurangen. och hon letade lugnt efter några fler päron.

Ha det bra. Frukt är nyttigt. / Bengt H.

Intryck avtryck från gator och torg. Läste Khalad Photography Blog. Dags för plan B

När jag såg Björns blogg i dag ,tänkte jag på att på Väddö där jag har stugan, står det en liknande båt, helt förfallen på en tomt. Varför står de där?

 Varför skrotar ägaren inte båten? Själv skulle jag få ångest dagligen om den stod på min tomt.

 Här mitt bidrag.  PS. Björn vi får väl ta tag i problemet. Mot Clas Olsson och köpa sandpapper.

/ Bengt H