Island för tio år sedan

För en tid sedan fick jag mail från FS att mitt permiummedlemskap snart kommer att upphöra. Funderade om jag skall förlänga det eller inte, dels är jag lite lat att skriva och dels känns det som om man skriver mest för sig själv nu mera... Men jag beslöt att ändå betala för ytterligare ett år och då måste man väl försöka få ihop nåt.

Den här vintern har jag haft bättre med tid tillbringa i mörkrummet. Senaste projektet är att göra en serie kopior från en islandsresa för tio år sedan. Jag har en del kopior gjorda redan från tidigare, men jag skall göra flera och försöka få ihop en vettig helhet. Jag tänkte att jag kan visa några av bilderna som har blivit eller skall bli mörkrumskopior.

Alla de här bilder tagna med en Minolta Autocord. Filmen var Ilford FP4 exponerad enligt ISO 125 och framkallad i HC110 1:31 9 min i 20 grader.

Vi hade två veckor på oss och hade på förhand bestämt vad vi ville besöka. Vi tog flyget från Helsingfors till Reykjavik och fortsatte direkt med inrikesflyg till Akureyri. Där hyrde vi bil och åkte runt några dagar. Valsafari i Husavik, varma källor, aktiva och slocknade vulkaner, vattenfall och mycket annat.

Som följande tog vi igen flyget via Reykjavik till Isafjordur som ligger på "tofsen" längst upp i nordväst. Efter några dagar där blev det hyrbil ner till huvudstaden igen, via svindlande vägar, med två övernattningarna längs vägen. Otroligt fin rutt med oändligt med fina stränder fågelberg osv.

Vi avslutade med ett dygn i Reykjavik innan det var dags att ta flyget mot Helsingfors igen. 

Gott nytt år 2025!

Gott nytt år till er alla på FS. Tänkte först vänta tills klockan slår 00:00 här hos oss och hälsa från framtiden😉. Men risken finns ju att ”filmen brister” före det.

Som kattägare blev det att skåla med en flaska ”Crazy Cat” cava. Till den lite hemgjord havtorsmarmelad och sockrade egenhändigt plockade tranbär.

Selma och Sotis är också med, om de sen vakar in nyåret är en tolkningsfråga…

Thulin typ D och ett par andra

Det har varit lite bloggtorka igen, men nu har jag försökt skriva ihop nåt.

I somras var vi på en veckas roadtrip i sydöstra Finland och på hemvägen körde vi via Jyväskylä. I Tikkakoski i Jyväskylä ligger Finlands luftstridskrafters museum och jag har länge velat besöka musét  och nu blev det äntligen av.

Här en replika av arméns första flygplan, ett svenskt Thulin typ D. Det första planet donerades av den svenske greven Eric von Rosen till den vita sidan i inbördeskriget 1918. Planet flögs från Umeå till Vasa av löjtnant Nils Kindberg med Rosen som passagerare 06.03.1918.

Före överflygningen målades blå hakkors på undersidan av vingarna, det var Rosens personliga lyckosymbol. Vårt blåa hakkors som står på en sida har alltså inget att göra med tyskarnas svarta som stod på ett hörn, i motsats till vad de flesta tror.

Senare samma år införskaffades ett likadant plan till av Finlands vänner i Stockholm. Det här är vad som finns kvar av det idag.

Då vinterkriget bröt ut var Finlands flygflotta ohjälpligt för omodern och man försökte på alla sätt och vis få köpa nya modernare flyg. Efter många om och men lyckads man köpa 44 st Brewster 239 plan från USA. Planen skeppades i lådor med båt till Stavanger och därifrån vidare med tåg till Saab i Trollhättan för montering. Därifrån flögs det över Finska viken efterhand som de blev klara. Det här skedde heller problemfritt, men det är en annan historia. Inte en enda Brewster hann dock ta del i striderna under vinterkriget.

Brewstern var egentilgen planerad för hangarfartyg, men blev ingen större framgång i USA (en delorsak till att vi fick köpa dem). Men under fortsättningskriget skördade våra stridspiloter stora framgångar med dem, totalt 477 luftsegrar. 32 plan förlorades (19 i luftstrid). Sexton piloter stupade och två tillfångatogs. Mot slutet av kriget blev också de här omoderna och ersattes av tyska Messerschmitt plan. Den sista Brewstern togs ur bruk hösten 1948.

De främsta av våra flygaräss var dubbla Mannerheimriddarna Ilmari “Illu” Juutilainen och Hans ”Hasse” Wind. Juutilainen med 94 luftsegrar och Wind med 74½ (dock inte alla med Brewstern). “Illu” blev också känd för att han aldrig träffats av fiende eld! Han är också högst av icketyskar på listan över luftsegrar under andra världskriget. Wind blev nedskjuten och sårad av en rysk/amerikansk Air Cobra 28.07.1944, men lyckades svårt sårad ta sig och sin Messerschmitt tillbaka till sin hembas, men återvände inte fronten.

Ilmari Juutilainen - Wikipedia

Hans Wind - Wikipedia

I Tikkakoski finns nu världens enda kvarvarande Brewster 239. Den flogs av löjtnant Lauri Pekuri som efter luftstrid tvingades nödlanda i en sjö på fiendesidan 25.06.1942. Han simmade upp till ytan och lyckades ta sig till fots tillbaka till den egna sidan. Förutom det här var han också med om ett och annat.

Lauri Pekuri – Wikipedia

Flyget lokaliserades och lyftes så sent som 1998. Det är nu i amerikansk ägo men utlånat till Finland. Det är konserverat i det skick det hittades.

Alla färgbilderna tagna med iLuren.

Men det här är ju en fotoblogg så här kommer ännu några "riktiga" fotografier tagna med Olympus OM-2N. Filmen var Ilford FP4 exponerad enligt ISO 200 p.g.a dåliga ljusförhållanden i musét. Den är framkallad i Adox XT-3 1:1 i 11 minuter 20 grader (i fall det kan intressera nån).

Thulin typ D

Brewster

Messerschmitt

Jag rekommenderar varmt ett besök i Tikkakoski för den som är intresserad av flyghistoria!

Jag hittade också den här boken i museishopens rabatthylla för € 5,- troligtvis slumpades den bort för att den är svenskspråkig… Den rekommenderas också om man vill läsa mera om våra stridsflygares hjältedåd och strapatser.

Storformatsövningar

Storformatarfotograferingen är ännu på nivån "learning by doing" för min del, men det är väl enda sättet att komma underfund med den. I somras första trevande försöken till närbilder. Här en en av dem hemifrån gården.

Fomapan 100 framkallad i Adox XT-3.

Så här såg setupen ut:

En bild med iLuren.

Överraskning i skogen

Det har inte blivit av att skriva nåt inlägg under sommaren, det finns så mycket annat trevligare att göra än att sitta vid datorn. Skall försöka att det inte igen dörjer ett havt år till följande...

Nog har jag stött på allt möjligt från gamla sparkstöttingar och cyklar till jordbruksredskap och bilvrak ute i markerna, men ännu aldrig en spårvagn. Nu får jag dock bocka av den med. Jag beslöt att besöka platsen på nytt den här gången med storformataren.

Det skulle ha varit trevligt att råka på den här tidigare så länge den var i bättre skick, men intressant i alla fall.

Av stadsvapnet på sidan att döma har den under sina glansdagar varit i trafik i Helsingfors

Tachihara 4 x 5". Fomapan 100 framkallad i Adox XT-3.