500 exponeringar... ?

Det har varit ett praktfullt gräl i en näraliggande blogg här på Fotosidan. Dom som har råkat på den bloggen med sitt innehåll av verbala rallarsvingar, är inte precis att gratulera - saken är nämligen ytterst infekterad, och landar för det mesta i en tröttsam ja/nej-diskussion.

Vad handlar nu saken om? Jo - den moderna tekniken gör det möjligt att använda sig av ”kulsprutemetoden” - att rikta kameran lite hittan och dittan och bränna av en fruktansvärd mängd bilder i hopp att några kanske skall bli bra.

När tekniken gör sådant möjligt, så kommer metoden naturligtvis genast att användas i praktiken. Teknikhistorien lär oss att så fort en teknik finns tillgänglig, så blir den både brukad och missbrukad.

Hur skall man nu förhålla sig här? Det har visat sig vara ytterst brännbara saker. Skall man huka i blåsten? Det tror jag inte - bättre att analysera saken konkret.

Fungerar kulsprutemetoden? Det gör den naturligtvis i viss mån - även en blind höna hittar ibland ett korn. Kan man motivera sådan fotografi? Ja i viss mån - det vill säga ibland. Inom exempelvis sportfotografi eller när det gäller fåglar, kan det vara det enda sättet att i stunden få till användbara bilder - men då är det inte fotografen som har gestaltat bilden. Den har tillkommit genom en slumpmetod.

Det är här vi har pudelns kärna.

Dom som menar att det är fotografen som gestaltar sin bild, och att det är den gestaltningen som är det meningsfulla i hela saken, gillar naturligtvis inte kulsprutemetoden. En slumpmetod har ju inte mycket i medvetet bildskapande verksamhet att göra.

Gatufotografer av i dag hävdar att man kan bränna av 500 bilder under samma fotosejour samma dag, medan kritikerna menar att det är omöjligt att hålla en tillräcklig fokuseringsgrad under så många exponeringar. 500 bilder kan inte rimligen bli bra fotografiskt avvägda, utformade, och komponerade under en så massiv fotografering samma dag. Jag tror att den kritiken lätt finner stöd i modern neurologisk uppmärksamhetsforskning.

Vill man vara en fotograf som medvetet gestaltar sina motiv - då skall man nog göra just det.

Våren, den uppfordrande...

                   Jag har segat i det längsta - men nu kommer jag nog inte undan...