Bilder & teknik från förra århundradet

Onödigt vetande & AI:s kollaps

Den som vet vad det här är, vad den röda punkten betyder - sådana personer har jag under en längre tid erbjudit lunch på Operakällaren. 

Ingen lunch har hittills behövt effektueras, och nu kommer jag strax att avslöja hemligheten för alla andra som gillar äldre kamerateknik... 

Ja alltså - på Contax II eller Contax III, liksom på Kiev mätsökarkameror från Ukraina, finns det på räkneverkets disk en röd punkt precis på strecket för 27 exponeringar. Vad betyder den? Det är gåtan som alla hittills har gått bet på.

The twenty thousand dollar question...

Saken är den, att man använder den röda punkten när man laddar en rullfilm.

Rullfilm??

Just precis - det har faktiskt funnits rullfilm, med skyddspapper och allt, för 24x36. Zeiss Ikon AG levererade en sådan för Contax under 1930 och 1940-talen, fram till krigsslutet. Handhavandet går till som följer:

Man fäster filmens skyddspapper på upptagningsspolen precis som med rullfilm 120 i en mellanformatskamera, och stänger bakstycket. Sedan ställer man den röda punkten mot index, och därefter trycker man avtrycket i botten och vrider det åt höger (det är därför som avtrycket på uppytan har en räffling - se första bilden). I och med det har man frikopplat slutaren så att man kan mata fram filmen utan att slutaren spänns. Då gör man det - man matar fram den långa sträckan till Nr 0. Den mängd skyddspapper man måste mata fram är alltså väl tilltagen, skyddspappret har perforerade hål på samma sätt som filmen - hål som måste överlappa sig själva helt ljustätt så länge allt ligger upplindat på spolen. Så avslutar man med att vrida tillbaka avtrycket - och sedan är det bara att mata fram den första bilden, och när filmen är färdigt exponerad behövs det ingen returspolning.    

Det här är numera helt okänt - att det har funnits en småbildsfilm uppbyggd precis som rullfilmen för mellanformat (uppbyggnaden är som rullfilm 220). Zeiss kallade den här rullfilmen för Contax-spole. Den sålde bra och var populär. Nästan alla som ägde en Contaxkamera använde Contax-spole - det var en rätt stor praktisk fördel att slippa returspolningen.

Ett tag var det faktiskt frågan om vilket som skulle bli framtidens standard? Rullfilm eller kassett?

Att det blev som det blev, berodde nog på att Leica inte kunde ta Contax-spole - medan Conatx kunde ta Leica-kassett. Det var dom två kamerorna som var mest inflytelserika när det gällde vilken standard småbildsformatet skulle läggas i. Sedan har vi en tredje viktig kamera för 24x36 som tillkommer vid mitten av 1930-talet, nämligen Kodak Retina. Retina tog bara Leica-kassett, och Kodak var ju en dominant filmtillverkare.

Det fanns annars mycket som talade för alternativet rullfilm:

Att man inte behövde returspola filmen, ledde till ytterligare en viktig följdeffekt - det minskade filmens sammanlagda friktionsmoment mot tryckplattan med runt 50%.  Returspolningen sker ju i ett svep - och filmerna dåförtiden med sin celluloidbas var mycket känsliga för statisk elektricitet. Det kunde få vådliga konsekvenser, att filmen efter framkallningen visade sig vara täckt av ett blixtmönster - helt förstörd alltså. Returspolningen av den långa småbildsfilmen var sålunda inte någon bra grej - ett klart riskmoment.

Risken för statisk elektricitet är även anledningen till att dåtidens småbildskameror inte har vare sig frammatningsarm eller returspolningsvev - det var nödvändigt att förhindra en alltför snabb filmtransport.  Det är även anledningen till att den första Leica M3 år 1954 hade en frammatningsarm med dubblslag.

                                  __________________________________

                                                  _____________________

                               

                                                             

Det är nog på det viset, att här har vi omständigheter som ingen har den minsta kläm på - så någon fri lunch har därför inte serverats.

För att testa funktion och kunskap hos dagens stora snackis, det vill säga generativa AI, gjorde jag lite förfrågningar åt det hållet - men där var mörkret kompakt.

Det blir alltså ingen lunch på Operakällaren för AI heller:

Frågestunden fortsatte, långsamt steg för steg (man roade sig kungligt).

När jag hade gett informationen "Zeiss Ikon" och efterhand även "Contax" - menade AI plötsligt, att jag på ett högst berömligt sätt tog upp någonting mycket viktigt - och övergav genast sin tidigare position. Tillsynes verkade det alltså klarna något för AI - och jag undrade därför vad den här filmen egentligen var för något? Efter en längre tankepaus, erbjöd sig AI prompt att ta fram en ritning på sådan film och hur den fungerar, vilket jag - nu högeligen road, genast gick in på. Det var något som jag gärna ville se...

Efter en konstpaus av betydande magnitud (konsumtion av datorkraft) kom det fram en ritning - fritt ur AI:s generativa fantasi. Här kan man se två spolar och en filmända (men av kassettyp) samt någon slags konstigt vikt papper, för säkerhets skull tydligt namngivet  - Pro Prima.

Jag ställde de givna följdfrågorna, men då började AI att svamla - så det var bara att avsluta sessionen.

Värt att notera är att ritningen här  är en produkt av AI:s generativa funktioner - att skapa nya kunskaper av de informationer som redan föreligger. Det är vad AI försöker göra här - men det blev rena fiaskot. Man skall vara på det klara med att denna sorts helt stolliga felslut kan uppstå var som helst i AI:s "tankeflöde". Det blir så därför att AI per definition inte kan ha all information från början.

Trots all given information hade AI alltså fortfarande inte en susning om denna film - men rundsnacket var rätt underhållande. Så kära läsare, det jag berättar i den här bloggen det hittar man inte på nätet eller hos AI - men vasse´go!

Jag kanske förmänskligar AI lite? Men det är väl vad den teknikens tillskyndare ser framför sig? Att AI är människan överlägsen... ;-)

                                   

Contax II, en kamera för både kassett och rullfilm - och en alltför svår prövosten för generativa AI.

   

                          ______________________________________

Zeiss Ikon AG tillverkade rullfilm i Contax-spole åren 1932-1944. I Sovjetunionen tillverkades sedan denna film under en lång period för Contax-replikan Kiev från Zavod Arsenal i Kiev, Ukraina - nämligen åren 1949-1975.

                       

Inlagt 2026-01-23 07:34 | Läst 479 ggr. | Permalink

"Vet inte om jag lärde mig något i den här lektionen, mer än att AI var värdelös på det ämnet också. Hörde i går att AI inte förstår skånska, den kanske inte förstår fotospråk heller."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Benganbus 2026-01-23 08:08
Intressant! Jag har gjort samma sak med litet andra saker! Även frågat om Zeissgrejer och vad ridåbanden va tillverkade av på 1930-talet! Och AI svarar fel, och AI "förklarar" på min fråga varför den ger fel svar! Det beror på att de reperatörer eller andra som talar om ridåband numera på nätet, inte vet vad originalbanden va gjorda av! Utan de har ofta hittat alternativ som dom använder vi reparationer! Och det är de här alternativen de berättar om, som AI går efter vid svar!
Så det gäller att kolla AI, speciellt när man har egen kunskap i ämnet!
/B
Svar från syntax 2026-01-23 08:34

Tack för bra kommentar Bengan!
Problemet är ju att saken är lite "konstitutionell" - generativa AI i sin nuvarande utformning kommer alltid att göra den här sortens felslut. I kombination med AI:s självsäkra och smöriga uttryckssätt blir det farligt. Inte så mycket för folk som kan lite av varje - utan för den växande gruppen som inte kan.
Bjarne 2026-01-23 08:09
Småbildrullfilm var okänt för mig, så tack så mycket för informationen. Du visar också precis varför man inte ska lita blint på AI. Den försöker framstå som tvärsäker även när den inte är det eller har kunskap. Som vissa presidenter...
Hälsningar Bjarne
Svar från syntax 2026-01-23 08:36

Tack Bjarne.
Frågan är vem man skall vara mest orolig för? AI eller sagda president... :-)
N Thomas Meldert 2026-01-23 08:20
Tack för ännu en historielektion. Mycket intressant =)
Svar från syntax 2026-01-23 08:38

Vasse´go - som sagt. Kul att kunna servera den sortens lunch... :-)
Margareta Cortés 2026-01-23 10:31
Vet inte om jag lärde mig något i den här lektionen, mer än att AI var värdelös på det ämnet också. Hörde i går att AI inte förstår skånska, den kanske inte förstår fotospråk heller.
Svar från syntax 2026-01-23 11:10

Jag satte ju även "onödigt vetande" i rubriken. Detta är verkligen onödigt vetande för dom flesta - utom för ett fåtal inbitna kamerahistoriker... :-)
Saken är bara den att om man tillhör den kretsen, så skriver man gärna ibland för dom andra.
Tack för din kommentar Margareta.
Margareta Cortés 2026-01-23 11:14

Jo, förstod det, brukar ändå läsa dina "lektioner" och ibland lär jag mig något. Ibland är det som du säger lite onödigt vetande för mig. ;)
Svar från syntax 2026-01-23 11:33

Vem säger nej till sådana läsare... :-)
sodeto 2026-01-23 10:33
Intressant! Det där var nytt för mig, nå å andra sidan har jag heller inga större erfarenheter av Contax. Du skriver att Contax tar leicakassetter, alltså Contaxen "klara av" att öppna och stänga mässingskassetterna? Då är det väl den gamla Filca typen (för gängleicorna) som passar? Eller är den nyare IXMOO för M-serien?

Tommy S.
Svar från syntax 2026-01-23 11:18

Jag menar inte Leicas öppningsbara kassett. Det råder en viss begreppsförvirring, då det som sedan blev standardkassett, till att börja med kallades för Leicakassett även det.
För övrigt hade även Contax en egen öppningsbar kassett, som antingen kunde användas som vanligt med returspolning, eller med dubbla kassetter - då slapp man returspolningen.
Tack för kommentaren Tommy
sodeto 2026-01-23 11:27

Ok, det förklarar saken.
Måns H 2026-01-23 10:44
Kul teknikhistoria och att störst ofta vinner. Kodak var väl störst om än inte bäst.

Snyggt foto på stilig kamera!

Jag har samma erfarenhet av AI (i mitt fall mest chatGPT-5 "gratis"versionen). I ämnen jag kan går det att med följdfrågor leda AI på rätt spår även om de fyra första svaren bara är svammel. Inget att lita på! Men ibland kan AI leta reda på sånt jag inte hittar. Just nu har jag AI som bollplank för ett hemmaprojekt, ska bygga energisnål allergianpassad AC, och det är som att ha en brainstormingpartner med en massa udéer varav några säkert är bra, men vilka?
Här i Östergötland låter vården AI skriva ut läkarjournaler som doktorerna pratat in. Läkarföreningens ordf påtalar att det blir många fel, mycket jobb att rätta allt, och att AI har särskilt svårt med skånska. Hur AI klarar annan språkförbistring tas ej upp.
Svar från syntax 2026-01-23 11:24

Tack för det Måns.
Med tanke på AI:s inbyggda svaghet - att en generativ digital funktion av det här slaget blir helt utlämnad till kvalitén på ingångsinformationen, är det obegripligt med en sådan aningslöshet som att låta AI ge sig på vårdjournaler!

Du har flertalet gånger berömt bilder av olika Contaxmodeller. På 1930-talet hade du bestämt varit Contaxägare... :-)
Måns H 2026-01-23 14:56

Skulle inte haft råd! Gillar design, egenskaper och kvalité och att den var en pionjär men bara på avstånd.

Fick en Pentax S1 av mina föräldrar 1961 och hade den som enda kamera i 30 år. Har den kvar. Det vart Nikon F3 några år, med det digitala åter Pentax.

Kaknästornets arkitekt Bengt Lindroos var fotoentusiast. Ju mindre och bättre kamera desta bättre tyckte han och plåtade mycket med Contax.
Svar från syntax 2026-01-23 15:39

En högst relevant synpunkt! Contax var dyr på riktigt. En bra bit dyrare än Leica.
Wolfgang 2026-01-23 10:55
För mig är detta mycket intressant, tack så mycket, Peter, och jag erkänner att detta är helt nytt för mig. Min far däremot hade nog kunnat svara på det. Men detta med statisk elektricitet, hur klarar man att undvika det idag? Det finns ju t ex kameror som har en elektrisk motor som spolar tillbaka filmen mycket snabbt. Att Contax kunde ta båda sorters filmer, men Leica inte, visar ju att Contax var en bättre kamera på den tiden även på den punkten.
Det är intressant det där med "onödigt vetande", vilket oftas nämns som försvar av personer med bristande allmänbildning.
När det gäller AI, så har jag kollat AI med frågor om klassisk musik där jag vet, vilket är det rätta svaret. Oftast har AI rätt om man har formulerat frågan exakt, men det händer även att man får fel svar. När jag då påpekar detta, så ändrar AI sig alltid och håller med. Mvh Wolfgang
Svar från syntax 2026-01-23 11:29

Tack för det Wolfgang, kul att det intresserade.
Säkert hade din far vetat besked. Mycket av det som var rätt välkänt för hans generation, är okänt i dag.
Filmerna av i dag ligger inte på celluloidbas, utan de består av modernare konstmaterial som inte genererar statisk elektricitet.
nyanders 2026-01-23 12:59
Intressant, det här var något som jag aldrig hört talas om. Jag är väl alldeles för ung (snart 67).

Nu vet jag inte vilken AI du har använt men jag frågade Copilot om det här med rullfilm för 24x36 formatet, den hade ingen aning om det förrän jag som du började nämna Ziess Ikon och Contax II och III.
Jag tänkte att om jag frågade din AI så kanske den hade lärt sig något, eller att de olika AI robotarna delar ny information med varandra (kanske inte troligt eftersom de konkurrerar med varandra).
//Anders
Svar från syntax 2026-01-23 13:09

Kul Anders!
Jag snackade med just Copilot, och om den reagerade på Contax och Zeiss Ikon så beror det troligen på mina tidigare förehavanden.
Tack för din kommentar.
Vibybo 2026-01-23 14:42
Se där, det visste jag inte. Har märkt att om jag skriver något väldigt ovanligt, helt okänt för AI, och sedan omedelbart söker, så är enda resultatet det jag just skrev, med exakt samma formulering, så uppenbarligen går uppgifter snabbt från mitt tangentbord till det s.k. AI.
Svar från syntax 2026-01-23 15:43

Intressant. I mitt fall blev det ju total förnekelse i första vändan.
Tack för din kommentar.