Rivningar i Klara - igen!

I slutet av andra världskriget förstördes stora delar av Centraleuropas stadsbebyggelse. I Sverige skötte vi den saken själva. I massiva rivningsvågor under 1960 och 1970-talen, och ända in på 1980-talet revs stora delar av centrala Stockholm. En kultur- och kapitalförstöring av rent pyramidala mått.

Nu, i dag, uppmärksammar Bob Bovan här på FS på att man river i Klara igen!

Jag dök snabbt ner i arkivet och fångade upp lite om hur det såg ut vid tidigare rivningar här i Stockholm - och det ser just ut som om vi förde krig här i stan. Det ser ut som när jag var med mamma och pappa  i Hamburg i slutet av 1940-talet. För mig som även hade suttit i skyddsrum som nyfödd med mamma och mormor under ryska terrorbombningar i Finland under fortsättningskriget, var det rent förfärligt att vandra bland rasmassorna som visas i bilderna här:

Rivningarna 1968

Det är här man river i dag igen!

Här från rivningarna 1978:

Det blå huset i fonden är ett 1700-talpalats, troligen påbyggt med den tredje våningen under 1800-talet. Jag lirkade mig in genom det glipande skyddsstaket och vandrade genom de ödsliga paradrummen liggande i fil. Det syntes rester av gyllenlädertapeter. Jag blev väldigt beklämd, dagen var förstörd...

Rivningarna i övre Klara 1982:

Jag tycker att det är väldigt illa! varför uppför vi oss så här? Sedan länge talar man nere i Europa om oss som: "Die dumme Schweden". När man handhar sitt kulturarv på det här sättet, är det tyvärr den bild man förmedlar.

Bob Bovin 2023-03-07 11:58

Hej Peter,
Man kan inte bli mer än beklämd. Hur kunde lokalpolitikerna få göra så här.
Gamla stan idag visar hur det kunde ha sett ut i en räddad stad.
Tack för att du visade dina skrämmande bilder.
Ha dagen
Bob

Besvara

Svar från syntax 2023-03-07 13:09

Gamla Stan var två gånger hotat av rivning. En gång i samband med Lindhagenplanen på 1860-1870-talen. Andra gången på 1930-talet. Jag har studerat båda planerna när var var verksam som antikvarie vid Stockholms stadsmuseum.
Första 1800-talsplanen var seriös och nära sitt genomförande. Man tänkte sig att bebygga stadsholmen med hus a´ la´ Strandvägen.
Den andra planen på 1930-talet verkar mera ett hugskott, och var nog aldrig i närheten av genomförande (mitt intryck). man tänkte sig att bebygga stadsholmen med funkishus i tre till fyra våningar.
I båda planerna skulle Slottet och Storkyrkan, liksom Riddarhuset få vara kvar... :-)

Svara

Margareta Cortés 2023-03-07 12:46

Så sorgligt att allt detta revs, så många gånger så många undrat; Varför!!!
Såg i Glasgow hur de bevarar fasaderna på många hus och bygger nytt innanför.

Besvara

ztenlund 2023-03-07 13:10

Det har man gjort i enstaka fall i Stockholm, t ex Hamngatan 15 (Styrpinnen 19) och det nu pågående Biblioteksgatan 9/Jakobsbergsgatan 6 (Vildmannen 7 som förstördes i en storbrand).

Svara

Svar från syntax 2023-03-07 13:13

Ja - det var en tragedi!
I 1982 års rivningar i övre Klara bevarade man fasader från 1700-talet mot bland annat Klara Norr Kyrkogata. Där var mycket förslummat alldeles intill City. Den gatan kallades i folkmun för: "Klara Porra Kyrkogata"

Svara

Stican 2023-03-07 12:54

Fint fotoreportage av rivningen av Klarakvarteren och den som bar ansvaret för detta var finansborgarrådet Hjalmar Mehr
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjalmar_Mehr
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från syntax 2023-03-07 13:18

Tack Stig
Under striden om almarna i Kungsträdgården 1971, när stockholmarna hade fått nog, kallades Hjalmar Mehr för Almar Nehr... :-)

Svara

ztenlund 2023-03-07 13:50

Det bör nog trots allt påpekas att Mehr inte var inblandad i cityplanen från 1946 ´som är grundbeslutet, av fullmäktige och inte en enskild person. T-centralen öppnade ju innan Mehr ens hade tillträtt som finansborgarråd. Debatten som sådan var ännu äldre, men det kom något emellan...

https://sv.wikipedia.org/wiki/1946_%C3%A5rs_cityplan#/media/Fil:Nedre_Norrmalm_enl_1946_%C3%A5rs_cityplan.jpg

Svara

Svar från syntax 2023-03-07 14:04

Såg för något år sedan en dokumentär där Hjalmar Mehrs son berättade. Hjalmar var på ett uppenbart sätt mycket drivande, och hårdutnyttjade alla informella möjligheter han hade - gick på sammanträden där han formellt inte skulle vara, och så vidare. Han var alltså i högsta grad inblandad i cityplanens genomförande och utökade tillämpning.

Almar Nehr blir utmärkt!

Svara

ztenlund 2023-03-07 13:24

Jag tycker att du missar målet lite med ekonomiska argument när det gäller rivningen som gett upphov till ditt inlägg, eftersom den drivande faktorn (oavsett vad som påstås) bakom rivningen av huset vid Tegelbacken är just möjligheten att kraftigt utöka lokalytan och därmed höja värdet. Att det sker just i nuvarande ekonomiska läge är mer en funktion av protester och överklaganden, för utan dessa hade det skett för flera år sedan.

Det är inte det enda exemplet på rivning just nu heller. Just Tegelbacken är mer utkanten av Klara, medan man nu även har dragit igång rivningen av grannhuset till NK:s utbyggnad där bl a gallerian Passagen låg tidigare. Där är det ju samma sak att det sker just nu mest som en funktion av att det tagit sådan tid att baxa det hela vägen fram till att det faktiskt går att riva. I det området på baksidan av NK och PK-huset har det pågått en hel del byggnation på senare år, men det är inte fullt så synligt som huset vid Tegelbacken.

Besvara

Svar från syntax 2023-03-07 13:35

Haken i din anmärkning är väl att det blir till att laborera med okända faktorer - det vill säga det är okänt vad rivna fastigheter skulle generera i ekonomiskt värde, om dom fått stå kvar i renoverat skick.
Rent allmänt är min åsikt den, att det alltid är mest lönsamt att nyttja gjord investering så länge som möjligt - istället för att köpa (bygga) nytt. Det är bäst för miljön, det är bäst för funktion och kontinuitet, och det är bäst för plånboken (i detta fall den allmänna samhällsplånboken).

Svara

Wolfgang 2023-03-07 14:36

Jag har hört talas om detta och sett bilder, men det var före min tid i Sverige, så jag kan inte argumentera, dock är det känslomässigt bedrövligt! Liknande skedde även i Malmö med kvarteret "Lugnet" och i andra svenska städer. I Danmark har man inte gjort så och behållit sina historiska stadskärnor. Ett bra reportage av eländet! Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från syntax 2023-03-07 15:02

Får väl vara passabelt. Det var bara ett snabbt nedslag i arkivet nu på förmiddagen. Tack för uppskattningen.

Svara

Vibybo 2023-03-07 14:58

Ja, lite här och var i landet blev det modernisering, på det brutala sättet. Ser ut som kriget onekligen.

Besvara

Svar från syntax 2023-03-07 15:09

Att saker och ting skulle se ut som kriget var väl inte vad folk önskade sig precis. Cityplanen antogs 1946 - ett år efter världskrigets slut. Vad tänkte dom på? Den generationens makthavare i Stockholm kan inte undandra sig förödande kritik.

Svara