schaki skrev:
Dem har dessutom inte så mycket att välja på, såvida dem inte får fram en APC-sensor med lika lågt brus på högre iso.
Det är exakt det som är problemets kärna. Även om de skulle lyckas med det (fullt möjligt för övrigt, några få steg återstår fortfarande innan man når de fysikaliska gränserna) så kan naturligtvis också småbildssensorer ta del av precis samma tekniska förbättringar och behåller därmed försprånget.
När tekniken så småningom fulländats och fotonverkningsgraden nått 100 % så kommer alla sensorer inställda på samma ISO-tal/sensoryta att ge exakt lika mycket brus (i lika stora färdiga bilder betraktade från samma avstånd). Detta innebär att med samma motivvinkel så kommer vi att få exakt samma slutartid om ingångspupillerna är lika stora.
Detta leder oss vidare till att småbildsobjektiv kan leverera samma resultat med ett drygt stegs högre relativt bländarsteg, vilket är en stor ekonomisk fördel eftersom högklassiga småbildsobjektiv blir väsentligt mycket enklare att göra än lika högklassiga APS-objektiv med lika stor ingångspupiller. Gränsen för det teoretiskt möjliga går ju vid f/0,5 och ju närmare man tvingas gå denna gräns desto dyrare blir gluggarna.
Låga RELATIVA bländartal är ingen fördel utan en nödlösning man tvingas tillgripa när bildformatet är för litet
StaffanW skrev:
Väldigt ofta man hör att FF har problem med vidvinkel pga att det blir snäv vinkel i kanterna.
Blir det inte samma vinkel på infallande ljus på en 1.6x kamera?
Om en FF kamera med ett 24mm objektiv får en viss vinkel på ljuset i kanterna borde väl en 1.6 kamera med motsvarande 15mm objektiv få samma vinkel på ljuset i kanten?
Eller tänker jag fel?
Hur har dom löst det i Hasselblads H3D? 39MP på en 38x48mm yta (ungefär 1,5x FF)? Borde isåfall vara ännu mer problem där.
Objektivets upptagningsvinkel eller motivvinkel beror, på oändligt avstånd, på förhållandet mellan brännvidd och sensordiagonal. Bildvinkeln inuti kameran beror däremot på hur långt från sensorn som objektivets utgångspupill befinner sig (jag nonchalerar en del pyttesmå petitesser) så ett extremt vidvinkelobjektiv kan mycket väl ha mindre (inre) bildvinkel än ett kort tele. Om man därför använder objektiv med småbildsfattning så får man i genomsnitt mindre bildvinklar med mindre sensorer, men detta beror på att de rent fysiska begränsningarna i form av avståndet mellan bakre lins och sensor är lika (utgångspupillen är i praktiken alltid belägen ett gott stycke in i objektiven så därför sätter den bakre linsens placering en undre gräns för hur nära sensorn utgångspupillen kan vara).
Går man upp till större format så krävs allt större speglar vilket gör att detta minimimått ökar ungefär i takt med sensordiagonalen och därmed skenar inte bildvinklarna när sensorstorleken ökar.
Det borde dessutom vara så att stora pixlar har mindre problem om allt annat är lika, men om det har någon praktisk betydelse är tveksamt.
Mankan G skrev:
Det finns faktistkt fler nackdelar. Storleken på hus och gluggar är mindre och lättare för APS-C och 4/3, eller kan vara är nog ett bättre uttryck eller hur Martin . Om det sedan är en nackdel är upp till var och en.
Olympus har en trevlig glugg för sitt 4/3 system som är en motsvarighet till 70-200 och har bländare 2!!! Trots detta så är den mindre än motsvarande FF glugg med 2,8 bländare.
Om vi kräver att få samma fotografiska grundmöjligheter oavsett sensorstorlek så måste ingångspupillerna vara lika stora vid samma motivvinkel och då vinner man ingenting med mindre sensorer i fråga om objektivens diameter och vikt, möjligen i fråga om fysik längd. Att Olympus 35-100/2 är mindre än 70-200/2,8 beror alltså på att ingångspupillerna inte är större än vad ett 70-200/4 har.
