Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Folkrace - en ny utmaning

För två veckor sedan provade jag att plåta rallycross för första gången på närmare 20 år. Idag provade jag att plåta folkrace för första gången någonsin. Jag och sonen drog till Högstabanan i Haninge.


Eftersom jag hade med mig min 9,5-åring och var knallförkyld så höll jag mig till en och samma plats bland den övriga publiken under hela tiden. Det innebar en hög vinkel, vilket inte alltid är optimalt. Att fotografera ut låg vinkel är ett klassiskt trick för att få häftigare bilder. En del sportfotografer använder knäskydd eftersom de så ofta jobbar på knä.

Jag koncentrerade mig på en trång sektor med grusunderlag strax efter starten där jag tänkte att det kunde bli en del fajt.

Trängseln gjorde att en del bilar hamnade av banan.

Jag laborerade även en del med panoreringar:

Det här gav mersmak och jag ser fram emot att plåta folkrace igen när jag har bättre förutsättningar att vara ambitiös och experimentera med olika fotopositioner och mer utrustning.

Postat 2015-08-30 18:08 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Testade de nya funktionerna i Canon EOS-1D X

I veckan släppte Canon ny firmware till EOS-1D X som ger flera nya funktioner och påstådda förbättringar. Jag tänkte att bandy på Zinkensdamm i Stockholm vore det bästa stället att testa uppgraderingen.

En nyhet är förbättrad följande autofokus (AI Servo) i mörker. Perfekt. Zinkensdamm är en mörk arena om vintern. Extremt krävande för autofokusen.

En annan nyhet är möjligheten att exponeringskompensera i M-läge vid Auto-ISO. Perfekt att testa på Zinken där det är is och ojämnt ljus.

Men efter en koll på Hammarby bandys hemsida visade det sig att de numer spelar på Tele2 Arena. Där består ljussättningen av kraftiga dagsljuslampor som ger jämn belysning över hela planen. En dröm för varje fotograf, men inte bra bra för mitt lilla test.

Med andra ord blev det till att köra på som vanligt med manuell exponering. Jag körde på 1/2000s, f/2,8, ISO 3200. Vissa bilder tog jag med telekonverter och då körde jag ISO 6400. Efter uppdateringen kan man kameran automatiskt byta ISO eller slutartid vid manuell exponering när man sätter på en telekonverter, byter till ett ljussvagare objektiv eller använder en som men variabel maxbländare.

Jag föreslog den här funktionen när jag testade EOS-1D X för Fotosidan Magasin och Proffsfoto. Då föreslog jag också exponeringskompensation i M-läge vid Auto-ISO, som nu finns efter uppdateringen. Det är kul att Canon lyssnar på sina användare.

Jag skrev också att det vore bra om man kunna beskära bilderna direkt i kameran. En praktiskt funktion om man webbpublicerar eller skickar sina bilder till olika redaktioner direkt från kameran. Tyvärr kom inte detta med. Det kanske inte finns hårdvarustöd för en sådan funktion.

Under matchen passade jag på att prova den utökade möjligheten att ställa in skärpeprioritet för följande bilder i en serie. Jag testade inte så noga, men det kändes som serietagningen blev klart segare när jag vred prioriteringen till max. Enligt Canon så blir skillnaden mellan de olika lägena större i svagare ljus. I Tele2 Arena är det åtminstone rätt mycket svagare ljus än under en solig dag utomhus.

Jag har inte plåtat så mycket sport det senaste halvåret och kände mig rejält ringrostig. Jag hade inte samma koll på hur jag skulle ställa in autofokusen som jag brukar och andelen felfokuserade bilder blev stor. Bandy är en snabb sport och det kommer hela tiden spelare och klubbor i vägen för huvudmotivet.

När jag skiftade till automatiskt byte av fokuspunkt med hjälp av färg och mönster föll bitarna på plats. Plötsligt kunde kameran med stor säkerhet skilja motiv från hinder.

11 890 åskådare kom till Tele2 Arena, vilket är nytt publikrekord för Hammarby. Så trycket i arenen var bra. Men på plan stod Sandviken för trycket. Matchen slutade 2-6 till SAIK.

Jag använde mitt EF 400/2,8L IS II USM tillsammans med en EF 1,4x III telekonverter. Det var flera fotografer på arenan som använde 400/2,8 i olika färger och varianter.

Stundtals, när spelarna kom för nära, önskade jag mig ett 200-400/4. I den här arenan hade en sådan zoom inte varit för ljussvag. Min kollega Martin Agfors provade att fotograferade matchen med Olympus E-M1 och ZUIKO DIGITAL ED 50‑200/2,8‑3,5 SWD. Det gick överraskande bra, men naturligtvis inte i klass med hans Nikon D3s med AF-S 300/2,8G II.

ZUIKO DIGITAL ED 50‑200mm 1:2.8‑3.5 SWD
ZUIKO DIGITAL ED 50‑200mm 1:2.8‑3.5 SWD

När jag testade Canons nya EF 200-400/4L IS USM mot EF 400/2,8L IS II USM i somras bestämde jag mig för den fasta 400:an. Dels är priset lägre, men den passar också mitt sätt att fotografera bättre. Jag fotograferar regelbundet i mörka lokaler och när jag fotograferar sport är jag mer ute efter snyggast möjliga bilder istället för att kunna fånga alla situationer. Det är en annan sak om man jobbar på en dagstidning.

Här hittar du den nya mjukvaran till Canon EOS-1D X.

Postat 2014-01-12 01:21 | Permalink | Kommentarer (15) | Kommentera

Det är INTE bilderna som räknas!

För mig är sportfoto som sportfiske – en chans att komma ut lite och göra något kul med kompisarna. Lyckade bilder blir som en trofé, men jag har ingen egentlig nytta av bilderna. Ungefär som en sportfiskare som slänger tillbaka fisken i vattnet efter att ha visat den för kompisarna.

En annan likhet är att det är lite grabbigt och lätt utvecklar sig till en materialsport. Jag har en svåger som är djupt nere i sportfototräsket och kan ge många av tusenlappar för ett par vattentäta byxor, så jag vet. :) Vi sportfotografer vill gärna ha långa telen och snabba kameror.

BOLLKOLLHammarby – Sirius på Zinkensdamm i Stockholm

Under vintern har jag plåtat en del sport. Två endurotävlingar, tre bandymatcher samt en handbollsmatch. Jag har inte riktigt haft lust med gatufoto den senaste tiden. Då är det skönt att bryta av med lite sportfoto.


Lugi - Sävehof i Lund

En del av tjusningen är jakten på bilden. Att vara på spänn under matchen/racet för att få bilden som sitter. Jag kan tänka mig att det är samma för en sportfiskare eller jägare med koncentrationen och målmedvetenheten.


Hammarby - Sandviken

LUCIARACET 2012
Luciaracet i Haninge

I lördags var jag ute igen med grabbarna för att plåta enduro norr om Uppsala. Upp 06.15 för att hinna till start. Racet hade gärna fått starta ännu tidigare eftersom ljuset var som mest spännande när vi kom dit.

En del av banan gick inne på Rörkens motorstation så jag och grabbade passade på att ställa vid oss det hindret där förarna hoppade som mest. Vanligtvis går jag längs spåret i skogen och försöker hitta något ställe där det kan bli dramatik. Men jag visste sedan tidigare att det skulle bli mest dramatiskt inne på stadion.

Det är stor skillnad mellan att fotografera enduro och bandy. Vid endurotävlingar kan man vara väldigt kreativ och använda vilken utrustning som helt. Det går att välja plats, bakgrund, ögonblick och vinkel i det oändliga. För lagsporter krävs det ofta dyra prylar för att få bilder som är lika snygga som proffsets.

I bandy, fotboll och handboll och andra lagsporter gäller det mer att jaga ögonblicket. Utrymmet för att vara kreativ är inte särskilt stort. Det går att leka med långa slutartider och att gå upp på läktaren, men annars är det inte så mycket mer att göra än att lära sig att läsa spelet.

1/60s med 500mm f/4

Om man inte kan variera sig kreativt går det att variera motiv. Istället för att jaga bollen kan man istället koncentrera sig på en spelare, exempelvis målvakten.

RÄDDNING

För den som vill börja fotografera sport rekommenderar jag en sport där man kan få komma nära och röra sig relativt fritt. Då spelar det inte så stor roll vad man har för prylar. Enduro är inte fel ... det är dessutom en sport där förarna skitar ner sig väldigt bildmässigt.

LUCIARACET 2012

Jag kan inte påstå att jag har någon större nytta av mina bilder i efterhand. Det är sällan de blir så bra att de får något längre liv. Det här är ett undantag:

SM I MOTOCROSS
Den här bilden hänger hemma i köket.

För att få någon nytta av bilderna brukar jag mejla arrangörerna en länk till ett webbalbum som tack och i förhoppning att idrottsmännen ska kunna få bilder på sig själva om de vill. Och så kan jag ju använda bilderna i sportfotogruppens månadstävling här på Fotosidan. Och till bloggen förstås.

Postat 2013-01-13 20:28 | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

Blöt action! Kanske något för TV?

Jag har plåtat vattenpolo vid tre tillfällen tidigare. Det har uppmärksammats av den lilla vattenpolovärlden i Sverige och därför inbjöds jag och min kollega Martin Agfors att fotografera på semifinalen i elitserien i vattenpolo. Vattenpolo är ingen stor sport i Sverige, så på läktaren satt främst flickvänner och spelare i andra lag. Vattenpolo är en underhållande sport som är värd en större publik. Kanske kan vattenpolo få samma genombrott i TV som curling fått?

Som fotograf är vattenpolo väldigt bildmässigt. Det skvätter hela tiden och det råder ständigt någon närkamp. När tränaren ropar "Saccosäck, saccosäck" ska en spelare försöka tynga ner sin motståndare under ytan, tror jag. I denna sport är det okej att trycka ner motståndaren under ytan i några sekunder.

För den som inte har långa telen är det enklast att fotografera i mindre 25-meters bassänger. I stora 50-meters bassänger kommer spelarna längre ifrån en. Jag hade både ett 300/2,8 och ett 500/4 med mig, men jag hade klarat mig med bara 300:at. Det blev inte så många bilder med långtelet. Martin hade två Nikon D3 med nya 70-200/2,8 på ena och ett AF-S 300/2,8 II på andra.

Under den första matchen lyste solen och gav ett spännande motljus. Jag provade att exponera snålt så att vattenstänket skulle framträda bättre.

I övrigt försökte jag fånga ögonblick och ansiktsuttryck. Det är alltid en utmaning att variera sig.

Jag ska inte säga att jag lagt ner min själv i bildbehandlingen. Har lite dåligt med tid just nu. Det viktigaste är att bilderna kommer iväg till spelarna.

Avslutar med  bilder på Martin Agfors:

Postat 2012-03-09 19:57 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Äntligen fick mitt Canon 200/1,8L jobba hårt

Supertelen väcker ofta uppmärksamhet och känslor. Det är inte konstigt att det alltid är folk vid Canons och Nikons supertelen på fotomässorna. De väcker ha-begär och det är inte alla förunnat att äga ett.

Jag äger tre stycken och kan säga att det inte alls är så märkvärdigt att ha ett som man kan tro. Det finns lite olika personligheter och en del kan vara lyckliga resten av livet om rätt pryl lyckats landa i deras byrålåda. Det stör mig om jag har prylar som jag inte använder. Då känns det som en felinvestering. Av den anledning har mitt Canon EF 200/1,8L USM blivit ett bekymmer.

Canon EF 200/1,8L USM är ett legendariskt objektiv som fick betyget 5,1 av 5 möjliga när Lars Kjellberg på tidningen Fotografi testade det. Objektivet var bättre än man trodde var praktiskt möjligt. Kombinationen av detta och att det faktiskt inte såldes så många gör att begagnat priset legat runt 25.000 kronor i många år. Systerobjektivet 300/2,8L är också bra (betyg 4,9) men fick inte samma status. Det såldes i betydligt större volym och kostar idag runt 10.000 kronor.


Kort skärpedjup med 200/1,8

Jag köpte mitt exemplar 2006 och lät det ersätta ett Sigma 120-300/2,8 som jag aldrig fick att fokusera rätt trots besök på verkstad. Jag använde 200:at för en del fotouppdrag och det var även perfekt när jag följde min frus syster framgångar som tävlande i discodans. Då var max-ISO 3.200 eller 1.600 på kamerorna och sport inomhus krävde ljusstyrka.

2008 köpte jag ett EF 300/2,8L IS USM som är lättare och har inbyggd bildstabilisering. Det objektivet är smidigare att ha med sig och oftast använder jag det med 1,4x-telekonverter i kombinationen med  70-200/2,8 IS (I och sedan II) på ett annat kamerahus. Att använda telekonverter på 200:at blir inte så bra.

En tjusning med 200/1,8 är att det ger en väldigt snygg bakgrundsoskärpa (liksom 85/1,2). Jag kan fotografera en person i halv eller helfigur och ändå få bakgrunden helt utsuddad. Problemet är att det inte går att släpa med ett 200/1,8 på 3 kilo vaje dag, vad du tror.

Canons nya EF 70-200/2,8L IS II USM är så skarpt och har så bra bildstabilisering att behovet av 200/1,8 och efterträdaren 200/2 blir att mindre. Detta i kombination med att ISO ökas och brusprestandan förbättras för varje kamerageneration. Jag är inne på att sälja mitt 200/1,8 och mitt 500/4 för att skaffa ett EF 200-400/4L IS USM när det kommer ut. En zoom har många fördelar när man fotograferar sport.

En kul detalj om 200/1,8 är att de professionella modefotograferna protesterade när det kom. De körde fortfarande Canon F-1 new och ville också ha ett 200/1,8. Canon fick helt enkelt bygga en FD-version. FDn 200/1,8L är naturligtvis väldigt sällsynt.

I fredags fick jag äntligen ett tillfälle att använda mitt 200/1,8. Det var vattenpolomatch i Järfälla simhall. En mörk och sunkig simhall byggd 1971 med illgul gatubelysning. Brr. Efter ett tag växlade jag till mitt 70-200/2,8 för att lättare kunna följa spelet till priset av högre brus.


Foto: Martin Agfors

Jag var där tillsammans med tidningen Proffsfotos tekniske redaktör Martin Agfors som fotograferar mycket sport i Stockholm för olika lokaltidningar runt om i landet. Han fotograferar med 2 st Nikon D3 men hade hade också med sig nya Sony A77 med en 70-200/2,8 som vi testar till nästa nummer av Proffsfoto. Sony A77 tar 12 bilder per sekund och är intressant för sportfoto.


Martin Agfors


Foto: Martin Agfors

Vattenpolo är en kul sport. Det är mycket närkamp och vattenstänk. Ett problem är att spelarna aldrig kommer upp högre än en halvmeter över vattenytan.

Den största svårigheten denna gång var den flimmrande belysningen. Två bilder tagna en tiondels sekund efter varandra kunde ha olika exponering och vitbalans. Dessutom varierade ljuset på olika stället i bassängen. Då blir det mycket pillande i råkonverteraren för att få bilderna hyfsat lika.

Postat 2012-02-05 18:22 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
1 2 3 Nästa 
  • Intresse - Action / Äventyr
  • Intresse - Gatufoto
  • Intresse - Sport / Motorsport