Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Att snubbla på mållinjen

Idag blev jag många tusenlappar fattigare, om man nu kan se det så.

Före jul kontaktade Postkodlotteriet mig och ville köpa ovanstående bild till sin marknadsföring. Löperskan Irene Ekelund är en av deras profiler och detta var den bästa bilden de kunde hitta. De hade hittat bilden i detta blogginlägg här på Fotosidan.

Efter jul hade de bestämt sig och förhandling tog vid. Jag fick hjälp av bildbyrån Maskot som sitter granne med Fotosidans redaktion. De tog fram vad Getty hade velat ha betalt och jag gav ett något lägre pris till Postkodlotteriet. De återkom med ett ännu lägre motbud med andemeningen "take it or leave it". Summan var inte så långt under mitt bud och fortfarande femsiffrig, så jag accepterade.

Idag återkom Postkodlotteriet. Deras samarbetspartner SOK godkände inte bilden. Snopet.

Jag får trösta mig med att fler sett blogginlägget och köpt bilden. Kils kommun köpte in bilder (för en betydligt lägre summa) för att använda i en turistbroschyr.

Det kan alltså löna sig att visa sina bilder. Här är ett exempel på när det kan bli riktigt, riktigt lönsamt att blogga på Fotosidan.

Postat 2015-01-20 14:42 | Läst 6261 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Sålt jättebild + bakom kulisserna på Fotosidan

Häromdagen fick jag ett kul samtal. "Hej, vi har sett en av dina bilder och vill ha den som väggtapet i vår nya matsal. Får vi köpa bilden?".

Bilden är tagen på ett bygge på Kungsholmen i Stockholm hösten 2005 när jag precis köpt min Canon Eos 5D. Det var så häftigt att leka med 16-35-zoomen efter några år med digitalkameror som hade mindre sensorer. Äntligen fanns ingen nackdel mot en analog kamera och den nya femman kändes bekant lik min gamla Canon Eos 1V med motorn avskruvad.

Även om jag mest fotograferar människor i situationer eller när de ställer upp för porträtt så är ändå bilden rätt typisk för mig. Jag gillar komplexa kompositioner och kan ibland känna att komponerandet tar överhand för känsla. En redigerare sa till mig en gång att mina bilder var så svåra att lägga in på sidorna för att kompositionerna gjorde det svårt att beskära bilderna. "Prova med att skära i texten istället" tänkte jag tyst för mig själv.

Det är himla kul att en industri i Dalarna vill att bilden ska pryda deras nyrenoverade matsal. När jag kollade på deras hemsida förstod jag att den passade dem. De tillverkar trappkonstruktioner i metall.

Jag tog hyfsat betalt för bilden utan att de känner sig skinnade. Jag är inte med i någon bildbyrå, men ändå får jag sålt några bilder per år. Tanken på att försöka gå med i en bildbyrå har funnits, men jag har alltid undrat om det är lönt mödan.

Nyligen pratade jag med en fotograf som är med i en av landets största bildbyråer. Han lägger inte bara in gamla bilder utan arrangerar situationer och fotograferar med mellanformatare för att det passa krävande bildköpare. När han sa vad han fakturerade på ett år hajjade jag till. Jag säljer mer än honom på ett år.

Han är naturligtvis inte nöjd och ska byta bildbyrå. För den som har känsla för vilka bilder reklamkunderna söker finns det en del pengar att tjäna. Jag var med på en arrangerad fotografering med Johnér-fotografen Ulf Huett Nilsson där han arrangerade ett fejkat somrigt födelsekalas hemma i sin villa. Hans fru och barn var modeller tillsammans med en inhyrd modellfamilj inklusive en mormor. Ulf hade också sin assistent och en make-up-artist på plats.

Ett halvår senare såg jag en bild från fotograferingen på stortavlor i tunnelbanan. Fotograferingen hade lönat sig.

*  *  *

En del har önskat fler inblickar bakom kulisserna på Fotosidan. Det ska bli. Igår hade jag tyvärr inte kameran med mig när jag var på chefredaktörskonferens inom tidningsförlaget IDG som är med och ger ut Fotosidan Magasin. Vi hade en del erfarenhetsutbyten och övningar i tidningsanalys. 

Som alla vet blir man lätt lite mosig i skallen av att sitta på konferens. Så mitt på eftermiddagen bröt vi av med kaffeprovning. Nu vet jag hur ett kaffe som kostar 2.700 kronor kilot och som gått igenom tarmen på en vildkatt i Indonesien smakar.

Idag ska jag iväg på den kända Ellen-träffen på Café Puck på Hornsgatan i Stockholm. Det ska bli ett litet reportage därifrån. Jag antar att kaffet är något billigare där.

Postat 2011-01-26 13:04 | Läst 8837 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera