Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

HASSANS RESA - FRÅN ACHWAZ TILL HAPARANDA

***

Vi hade Hassan hemma på glögg och pepparkakor i eftermiddag (igår lördag), trevligt. Han var fö med också när vi hade delar av Göteborgs- och Stockholmfamiljerna hemma för några veckor sen. Ni har träffat honom på bloggen förut (här1, här2)   Det slår mig att jag aldrig berättat om hans resa, hans flykt. Den är kanske inte så ovanlig bland andra flyktingar men jag är övertygad om att många av oss här hemma inte förstår vad det innebär att känna sig tvungen att fly, hitta ett nytt hemland och ett nytt liv.

*

Hassan kommer från Achwaz i södra Iran. Där är varmt, +50 C sommartid är inte ovanligt. När ett par av hans vänner försvann spårlöst bestämde sig Hassan sommaren 2015 att fly. En släkting hjälpte honom med bil för att komma i närheten av gränsen till Turkiet. Ganska många flyr Iran och Hassan blev en av deltagarna i en av många grupper som till fots skulle över bergen till Turkiet. Varje grupp hade ett kodnamn för att alla skulle veta vilken grupp man hörde hemma i. Vandringen tog tio timmar (nattetid) innan de var över på turkisk mark. I Turkiet blev Hassan kvar i fyra månader innan han fick möjlighet/hade bestämt sig för att ta sig vidare till Grekland. Det blev gummibåt första etappen, över till den grekiska ön Metilini? Från ön med ett fartyg norrut till grekiska fastlandet och Kavala, därefter tåg vidare till Nordmakedonien. I Nordmakedonien hyrde han och några andra killar en taxi för att ta sig till Serbien, vidare till  Kroatien och upp mot gränsen till Slovenien.. Därifrån fyra timmars nattvandring för att ta sig in i Slovenien. Där hamnade dom i en militärbarack, gränsen till Österrike hade stängts pga av ett terrorattentat i Paris. Efter fyra kalla dygn öppnades gränsen till Österrike och Hassan tog sig dit via buss. Därifrån vidare med buss genom Tyskland upp till Kiel och Rostock och båt över till Sverige, Trelleborg och Malmö.

*

Från Malmö blev det återigen en taxi till Stockholm och träff med Migrationsverket.  Efter en vecka i Stockholm , satte Migrationsverket honom och andra nyanlända på en buss, ingen visste vart de skulle och chauffören hade order att inte berätta. Det blev en lång resa norrut, det blev allt kallare (vinter och -30 C) och allt mer snö. Vid busstoppen  började allt flera av passagerarna hoppa av för att inte komma tillbaka när de åkte vidare och vid slutmålet Boden  (-38 C) var det inte så många passagerare kvar, men bland dom Hassan.

*

Så var Hassan i Sverige, men resandet slutar inte där. Med jämna mellanrum ändrar  Migrationsverket boendet och nu har Hassan sen han kom till Sverige bott på följande platser:

Boden, Haparanda, Norrköping, Getå, Norrköping, Finspång, Ale, Göteborg, Finspång.

Hassan är sen länge klar med SFI och pratar fin svenska och utbildar sig nu till elektriker, förra veckan gjorde han klart huvudproven i Stockholm. Han hyr en liten tvåa här i Finspång tillsammans med en kompis och han har gott om vänner utspridda över landet. Jag blev nyfiken i går kväll när vi satt och pratade och frågade om svenska vänner? Nej, det var det sämre med, trots flera försök. Vi pratade en stund om just det. Hur mycket bjuder vi på oss själva egentligen häruppe? Integration är ju ett gångbart ord idag men verkar handla mer om program, kurser och bostadsområden än om vanligt kompisskap (min kommentar). Hassan är lågmäld och vänlig och skulle aldrig säga något negativt om Sverige, han trivs här. Men han saknar sin stora familj, minns jag rätt har han sex syskon och båda föräldrarna i livet. Hassan fyllde 31 för några veckor sen, jag 81, alltså 50 år emellan, hans föräldrar är fö tjugo år yngre än jag.  Vore det inte för dom där femtio åren vore det trevligt att följa med Hassan och göra stan nånstans......

*

Hassan för några år sen, i Norrköping om jag minns rätt

*

Hassan och I hemma i eftermiddag, I gillar Hassan (och ömsesidigt tror jag)

*

Hassan också idag

*

***

Inlagt 2021-12-12 13:57 | Läst 526 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Jamen det är så rätt! integration är i mycket en kompissak. Den mesta integrationen sker på individnivå. Tänk om fler kunde bjuda hem som du gör.
Fint porträtt också-
/Gunnar S
Svar från Khalad 2021-12-12 23:27
På kompisnivå blir allting lättare. Dessutom lär vi oss båda, jag nånting utanför Finspång och Sverige, tack lGunnar!
Kul att ni fortfarande har kontakt. Jag minns Hassan från tidigare inlägg men var ändå tvungen att kolla in dina gamla bloggar för jag kom inte ihåg hur ni möttes första gången. Trots flyttande hit och dit verkar det ju gå bra för honom. Han hade en bra mentor och extra kul att han också fått träffa din familj. Integration när det fungerar.
Hälsningar Lena
Svar från Khalad 2021-12-12 23:28
Tack Lena, Hassan är supertrevlig och rolig att umgås med.:-)