Khalad Photography Blog
I huve´t på en fotoentusiast
Igår var det dags för lite montageövningar, en teknik jag väldigt gärna vill lära mig bättre. är kommer ett resultat, en av kompisarna på fotokursen och Hjälmaresund som jag passerade i söndags på väg upp hit till Dalarna. Enkelt men roligt. Och imorgon är det kurs igen, näst sista gången. Kommer sakna dom här kvällarna.
Godnatt!
Från Korsheden till Kvarnäs
Nog är det märkligt, från Korsheden till Kvarnäs kan det inte vara mer än några kilometer, 5 kanske. Och i Korsheden har jag varit vartenda år sen 1965 , men i Kvarnäs har jag aldrig varit förrän idag. Jag vet inget om dess historia men det var vackert, på Barkens östra strand. Vintern är just på väg här i södra Dalarna, isen har lagt sig på de små sjöarna och i Barkens lugna vikar. Här kommer några bilder tagna i eftermiddagsskymningen idag. Ljuset från solen som nyss gått ner speglas fint i dom frusna vattenpölarna
Också i de många, små vikarna ligger nu isen
Många, gamla byggnader finns där som väcker lust till närmare efterforskning
Innan jag går mot bilen igen en sista blick mot väster och Barken och molnen över några av Dalarnas många berg .
Önskar er alla god natt!
Analogt: Nå´n gång när jag blir gammal....
Nån gång när jag blir (riktigt) gammal ska jag börja plocka fram analoga mästerverk från anno dazumal. Jag har tiotusentals gamla analoga bilder i 6x9-format, 6x6-format, 24x36-format och 24x24-format och bland dom finns ju så´na jag verkligen tycker om och som såvitt jag nu kan se faktiskt har vissa kvaliteter. Som första bild kommer här ett porträtt på mamma och pappa, som jag tog 1955 med min Zeiss Super Ikonta (först trodde jag det var från -57 och taget med min japanska "Rolleiflex", dvs en Yashica-Mat - nu har jag kollat med negativalbumet - då gjorde jag anteckningar för varje bild).
1955, det är snart 60 år sedan och då var mamma 46 år och pappa 53 (och jag 15). Båda var lärare, pappa hade blivit skolinpektör när den här bilden togs. Just den här bilden tog jag fram som en 18x24-förstoring analogt från ett 6x6-negativ på fotokursen i höstas och har scannat förstoringen i en flatbäddsscanner, utan annan bildbehandling än att jag tagit bort de största dammfläckarna i LR
Det gäller också den med bara pappa på
Ingen av dom lever nu såklart, pappa Gustaf dog 1993 nästan 91 och mamma Maj 2006 nästan 98. Kommer så småningom skaffa en negativ scanner med lite bättre möjligheter att åtminstone ta bort damm och repor.
Godafton på er alla!
Sländan
Fascinerande och märkliga varelser det här
Den här satt sig på min stövel under en promenadpaus uppe vid Lillskiren någon av de sista dagarna i september. Kolla vingarnas nätverk liksom ryggskölden med vinginfästningen. Ännu lite närmare ser man hur komplext detta är
När jag betraktar dom på det här avståndet gör jag reflektionen Glad att dom inte har sådär en 5 á 8 meter mellan vingspetsarna - har ni kollat mundelarna och klorna?
There´s tears on your face.....
You will never tell, and there is no need for telling. Seeing is enough, feeling is enough, listening is enough. The only real understanding comes in silence. Compassion is in the heart, not in the words.
Silent tears are the most beautiful way to express your innermost being, are your most worthful sharing. Seeing, listening in silence is more than hours and days of talking. Only in silence is understanding.