Fantastiska dagar

De senaste dagarna har jag tillbringat mest ute på isarna. Efter mildvädret förra veckan hade snön på isarna i min närhet smält tillräckligt för att ge nästan perfekta isar när det så blev kallt igen. Få saker ger mig en sån känsla av frihet som att åka ut på sjöar som i sin helhet är åkbara, alltså att inte behöva följa plogade banor. Jag åker nästan alltid ensam och väljer därför medelstora insjöar som jag känner väl med isar som nu är mer än 30 cm. I fredags  var det 0 C, sol från nästan molnfri himmel och absolut vindstilla och det gick alldeles utmärkt att sitta i solen med en kopp kaffe

Fördelen med insjöarna är att man är i närkontakt med stränder och öar mest hela tiden och eftersom jag fortfarande är fascinerad av skog och träd blir det också avstickare in i skogen (utan skridskor!). Jag vet inte riktigt varför, men till och med en ganska "meningslös" bild ger mig känslan av att skogen är sitt eget rum, sin egen värld

där nästan varje utblick innehåller något jag tycker om

 Oftast är jag ute på eftermiddagarna och jag dröjer mig gärna kvar tills solen går ner

 Även om solnedgångarna kan vara fina gillar jag timmen efter solnedgången bäst. Ljuset blir mer sparsmakat, färgnyanserna flera

...och känslan av ödmjukhet inför naturens skönhet och oändlighet större

När jag väl går iland är det nästan mörkt

men fortfarande finns enskilda träd som med sin oändligt vackra form pockar på min uppmärksamhet

Inga hisnade bergsmassiv eller oändliga hav, ändå så mycket skönhet...........