Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

PORTRÄTTET

***

*

*

***

Postat 2017-09-14 22:43 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

JAN A. GYMNASIET 1958 ELLER -59

***

Ytterligare en skolbild från gymnasiet på HAL i Ludvika. Jovisst, oskarp. Men lite rolig tycker jag. Och jag minns.......Man var inte tvungen att vara seriös jämt ens då. Kanske har den varit med här förr, minns inte. Yashica-Mat. Osäker på film, ser inte ut som mina Tri-X bilder brukar se ut, körde mycket med Verichrome Pan också, inte så mkt korn

*

*

***

Postat 2017-09-12 20:15 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

JAG

***

*

*

*

***

Postat 2017-08-29 22:53 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

SYSTRARNA

***

Under dagarna i Stockholm häromsistens fick jag hedersuppdraget att köra barnen till skolan, jättekul och viktigt. Fattar bara inte vart dom små barnen tagit vägen?

85:an har nu fått sitta på rätt länge, så det här blev också trångt, det finns ingen space runt tjejerna. Men för en familjebild går det alldeles utmärkt ändå!

*

*

***

Postat 2017-08-27 11:54 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

EN TRAGISK HISTORIA eller REALEXAMEN HAL LUDVIKA 1957

***

Rolf och jag var klasskamrater i folkskolan. Sex år i folkskolan (dom två första åren kallades småskolan) gör att man lär känna varandra ganska väl. Vi var väl inte direkt bästisar men ändå kompisar. Jag  kommer ihåg att jag var hemma hos honom ibland i villan däruppe på Högbergsgatan. Som alltid när jag berättar om gamla kompisar dyker det upp udda minnen. Här kommer jag ihåg en gång när vi pratade om raketer, rymdraketer. Jag hade svårt att förstå hur raketmotorn kunde ge fart i rymden där ingenting fanns som raketstrålen kunde "ta spjärn" emot. Jag tänkte på hur det var att ro, när årorna tog spjärn mot vattnet och alltså kunde ge skjuts åt ekan. Men som sagt, i rymden, som är lufttom, hur gick det till? Rolf försökte tålmodigt förklara reaktionsprincipen men det gick utanför mina referens- eller erfarenhetsramar. Idag, efter ett antal år på teknisk fysik och diverse andra egna erfarenheter är ju impulsens invarians hos ett slutet system inte så svår att förstå. Faktiskt hade det räckt med att testa med att kasta en lite tyngre sten från ekan för att få det illustrerat.

*

Nåväl, det här är liksom bara bakgrundsminnen. Av någon anledning följdes vi inte åt på läroverket  men vi träffades då och då. Bilden här nedan är från hans realexamen på HAL Ludvika,Vasaskolan. HAL = Högre Allmänt Läroverk där Allmänt betyder att det var för både pojkar och flickor. På just den här bilden är det hans farmor och farfar som uppvaktar. Farfar, som hette Stefan Andersson, var den som startade en av den tidens mest kända affärer i Ludvika, Stefans. Den hade avdelningar, för glasögon, smycken och kameror och jag brukade extraknäcka på kamerasidan då och då. Farfar Stefan intresserade sig för hantverkarnas utbildning och var också den som startade hantverkarskolan (urmakarskola, sedermera också optikerskola) i Borensberg som följdriktigt fick namnet Stefansskolan och som fanns kvar tills 2013 då den flyttade till Motala.

*

Men återigen, det var Rolf jag skulle skriva om. Efter hans realexamen här 1957 (plus eller minus ett år) hade vi inte mycket kontakt. Men någon gång runt 1990, då han liksom jag var 50, läste jag i tidningarna att han hittats död på en gata i New York. Rolf hade bildat familj i Västindien någonstans, undrar om det inte var Haiti, och hade någon form av svenskt uppdrag där - kan det varit handelsattache´ kanske? Han hade också uppdrag för FN och hade nog många skäl att då och då vara i New York. Några mer detaljer kan jag inte, jag vet inte om orsaken till dödsfallet nå´n gång blev klar, om det var sjukdom eller något annat. Tragiken i historien om Rolf blev inte mindre av att hans yngre bror Bo och båda föräldrarna Märta och Stig också gick bort alldeles för tidigt. Familjen ligger nu begravd på kyrkogården i  Ludvika centrum och jag passerar graven när jag nån gång tittar till mina föräldrars grav där. Mina föräldrar fick båda leva till över nittio, det fick alltså inte Rolf.

*

Bilden har nog varit med i bloggen förut men jag tycker den är värd att ses igen. Inte var det många gånger jag träffade hans farföräldrar men jag minns dom väl. En beundrande blick får han här av farmor i alla fall

*

*

När jag ändå berättar om Rolf lägger jag med ytterligare en bild. Det är från min första hippa hemma i lägenheten på Karlavägen 31 och det är Rolf som dansar med  en annan av mina klasskamrater, Cri Östling. Dom hade inte sällskap men var ett fint par på dansgolvet. Den bilden är något år tidigare, gissar på 1955 eller 1956

*

***

Postat 2017-08-04 17:52 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
1 2 3 ... 26 Nästa