PASTORALSVITEN

***

Namnet på bloggen kändes alldeles självklart. Så är det inte alltid, men den här gången. Och bilderna är från igår och idag, inte 1959. Jag har ju bestämt mig för att blogga om det jag tycker om att fota och jag fotar väldigt olika motiv, alltså varierar innehållet i bloggarna på samma sätt. Och detta är en pastoralsvit.

*

Kanske betyder det lite olika beroende på vem vi är, men ni ser säkert direkt vad jag menar. Sverige är som vackrast just nu och vart jag går, vart jag tittar är det fint, särskilt en bit ut på landet.  Kanske någon tycker det här är bara insmickrande vykortsbilder. Då får ni tycka det. Man kan också välja att låta sig förundras över att naturen är så rik, så oerhört varierande, så otroligt slösande. Och detta återkommer år efter år, helt utan planering, helt utan yttre organisation, helt utan vårt ingripande - det bara finns där helt plötsligt.

*

Jag har varit på landet utanför Finspång, borta kring St Maria kyrka, och ekbackarna har jag visat i år innan löven slagit ut. Nu börjar också ekarna grönska

*

Landskapsbilder - förstoras, förstoras!

*

Och just den här ekbacken har blivit hästhage

*

Alldeles bredvid kyrkan ligger två små gårdar och just nu är dom helt omgivna av blommor, här förgärmigej

*

Mest är det vilda blommor men också en del förvildade. Här syns kyrkogårdsmuren och lite av den nästan tusen år gamla kyrkan i bakgrunden

*

När jag åkte ut idag var jag tvungen att stanna efter vägen, maskrosorna bildade liksom ett snitslat spår av gult ut mot St Maria

*

Gott om maskrosor finns också på en del av ängarna, det ser nästan ut som raps därborta

*

På slänten mot kyrkogårdsmuren finns mest förvildade blommor, i lite olika stadier

*

*

*

Men rikligast dom vilda. Ogräs?

*

Kraftfulla och med mättade färger står dom där i mängder

*

Och förgätmigej - också i mängd färgade områdena runt husen alldeles blåa

*

Här är den bakre ingången till kyrkogården

*

Här straxt intill hittar jag en andra hästhage och flera små men lite kaxiga och nyfikna hästar

*

*

Och just här är blandningen av vilt och odlat som vackrast

*

Här ligger också den före detta prästgården alldeles intill kyrkan

*

Och det tycks vara fler än jag som uppskattar naturen just nu. Motorcyklarna är framplockade och vårfina och i stora skaror väljer man små fina vägar med vacker natur

*

Även om dom har många hästkrafter är nog dom naturliga vackrare

*

*

Formerna skvallrar om styrka och smidighet

*

Sista bilden får bli en upprepning

*

Två underbara dagar och vackert ska det bli också imorgon.

Önskar er fortsatt fin helg!

***

GUDABENÅDAT

***

En dag till skänks fick jag idag. Och vilken dag sen. Och vilket väder.  Och så dalanatur när den är som bäst. Så vare sig jag tänker på dagen, vädret eller naturen (eller Dalarna) så är adjektivet gudabenådat!

Varför jag fick dagen till skänks? Jo, det var tack vare Dagny´s som inte var idag som jag trott. Visst vet jag att detta inte är första lördagen i maj men jag såg vare bild eller ord från förra lördagen här på bloggen så jag tänkte att det kanske var framflyttat till idag eftersom förra....Strunt i det, nu stannade jag i alla fall kvar i Korsheden.

Dessutom visste jag precis var jag skulle ta promenaden. Till skogsvägen med hygget som är fullt av björksly och med utsikt över Barken och skogarna däremellan, jag har vårbilder härifrån tidigare,men det är precis som med blå- och vitsippor, det är vanebildande. Och så måste jag ju visa alla icke-dalmasar  hur Dalarna ser ut när solen lyser i maj. Vad är det Peters blogg heter, Bland björkar och..... Här är fler björkar!

*

Redan innan jag kommit fram till hygget ser jag att det nog är lika fint som det brukar

Förstora Förstora Förstora!

*

Och väl framme gör jag som jag brukar, fotar genom de större kvarlämnade björkarna

*

Och så nå´n bild lite längre ner så all sly kommer med

*

Så fint att eftersom jag hade stativet med passade på att ta en slags selfie i nån slags from förhoppning att bland så mycket vackert kanske jag framstår i lite fint ljus också och tänkte inte alls på att det kunde bli precis tvärtom när kontrasten var så stor....

*

Hoppas ni haft en lika fin dag som jag!

***

DALABYGD - GRANGÄRDE

***

Igår gjorde jag en tur till Grangärde, ett av de vackraste områdena här i södra Dalarna. Orten ligger med sjöar på tre håll och omgivet av blånande berg men ändå öppet och fint. Vädret växlade från ösregn till sol flera gånger

*

Här har regnet just dragit förbi men luften är fortfarande alldeles disig

Landskapsbilder, behöver förstoras!

*

Straxt efter kommer solen....

*

....även om de mörka molnen inte försvunnit

*

*

Det hade inte förvånat mig om det börjat åska, molnformationerna var spännande runt om

*

Och gamla landsvägen in mot byn låg fortfarande våt efter regnet

*

När solen väl tittade fram visade den extra tydligt alla nygröna björkar som ganska nyligen slagit ut "häruppe"

*

Gillar den här ensamma ladan som varit med förut, minns jag rätt tillsammans med en fullmåne

*

Gör en tur runt en av sjöarna, Bysjön och genom Västansjö då regnet återkommer och förändrar ljuset igen

*

Snart är regndiset påtagligt

*

Väl tillbaka hemma i Korsheden lyser kvällssolen och ladan nästan försvinner i allt det ljusgröna

*

Trevlig helg!

Förresten, är det Dagny´s morgon? Nå´n som vet?

***

LANDSKAP - FÖRSÖK

***

Samtidigt som jag ser att mina bilder är bra mycket "bättre" (nu är jag där igen, typ bra - dåligt) än för bara några år sen börjar jag inse hur svårt det är att få till bilder som stämmer med min känsla fullt ut. Ganska ofta väljer jag svartvitt, ibland för att det tilltalar mig mer i aktuell bild men ganska ofta också därför att färg är för svårt - jag får helt enkelt inte till det med färg också. Förutom kontrast och exponering och det som gäller svartvitt ska färgtemperatur och färgmättnad och lite till stämma. Och bara att välja kontrast tycker jag är svårt i färgbilder.

*

Ska jag vara ärlig har jag ingen säker känsla för komposition heller, i varje fall inte innan bilden är tagen. Efteråt, när jag sitter vid datorn och tittar, tror jag mig ha hyfsad känsla för vad som funkar, men jag har otroligt svårt att göra en bild. Igår eftermiddag gjorde jag en tur till Roxen och ljuset på seneftermiddagen kändes riktigt fint. Jag tillbringade någon timme eller två med att försöka göra några bilder så som jag ville ha dom vid strandkanten och det blir skapligt men inte så som jag vill ha dom. Och eftersom jag inte ser direkt när jag fotar vilket som verkligen funkar har jag med mig typ 100 bilder hem på ungefär samma motiv. Här kommer några med lite funderingar, alla tagna med 99:an, vidvinkelzoomen, stativ och lågt ISO, 80 eller 100.

*

Första är jag mest nöjd med, i varje fall med ljus, färg och kontrast. Däremot ser jag ju att den skulle varit helt utan förgrund, den där spretiga kvisten förstör bara den ro som annars funnits i bilden

*

I nästa har jag istället en tall. Här var det det annalkande regnet jag ville ha med och det är ok men tallarna.....Ganska rörigt skulle jag vilja säga, dessutom lite turistbroschyraktig förgrund as such.

*

Det finns gott om jättestora ekar i området. Kan en maffig ekgren som sträcker sig ut över vattnet göra sig bättre? Svaret är uppenbart nej, definitivt inte med den där pinnen nästan längst ut som sticker rakt ner.

*

Istället för att fokusera söderut mot sjön tittar jag nu istället västerut utefter norra stranden och mot solen som lyser igenom molnen. Här blev eken, vassen och vattenblänket riktigt bra, men vad i herrans namn har dom där tre småträden där till vänster att göra? Och dom såg jag faktiskt redan före exponeringen att dom inte alls skulle vara med men ingen såg hade jag med och inte hittade jag något annat sätt att bli kvitt dom heller

*

I alla fall inte om jag skulle ha ekstammen med. Här har jag gått förbi ekstammen och slipper dom där taniga slanorna men då får jag inte heller känslan den där riktigt mäktiga ekstammen ger mig

*

Nytt försök från samma ställe men mer ut mot sjön igen och, nja....Rätt spretigt intryck.

*

Den här blev västerut istället, inte heltokig faktisk och ett annat ljus såklart eftersom det är åt ett annat håll.

*

Lite mer upp mot land kanske?

*

Det var när jag gick upp mot vägen igen härifrån jag såg att vägen vid låg vinkel blev ett streck mot den mörka skogen bakom och såg för en gångs skull för mig hur bilden skulle kunna se ut, den jag visade igår med träningscyklisten. Därför stannade jag och fotade ett antal bilar på lagom lång tid för att få lite suddighet, personbilar i olika färger, en timmerbil, cyklist hade jag inte ens tänkt på men det kom en sån.

***

A7S SOM LANDSKAPSKAMERA - RISINGE KULTURLANDSKAP

***

 Fungerar det med 12 Mpix när landskap är motivet? Östergötland, och inte minst Risinge utanför Finspång, är ett vackert landskap. Och att promenera med A7S:en är mkt mer avspänt än med den dubbelt så tunga 99:an. Så jag tyckte det var dags att testa i all enkelhet

*

Typiskt för Östergötland är kombinationen sjö, skog, äng, åker och människans närvaro finns, till skillnad mot Dalarna där jag är uppvuxen, i princip överallt. Jag skulle säga att Östergötland är ett klassiskt svenskt kulturlandskap.

*

Blandningen av barr- och lövskog är också karakteristisk

*

Gott om ekbackar finns och ofta känns det som människor funnits i deras närhet i många tusen år

*

Och, ja, det är så här det ser ut

*

Och bakom ryggen på mig när jag tog förra bilden finns den där, muren runt St Mariakyrkan. Nästan 1000 år är kyrkan, muren aningen yngre. Min gissning är att den här muren står här också om tusen år. Tanken hissnar lite, tänka tio år fram kan jag lätt göra, kanske  femtio då barnbarnen närmar sig pensionsåldern. Men tusen år. Hur ser det ut då? Och vad är kvar från idag? Vad är värt att ha kvar? Och vad vill vi ska vara kvar?

*

Imorgon åker vi till Gbg för att ha hand om alla tre barnbarnen där i nästan en vecka - dygnet runt - medan mamma och pappa är på vift, skoj! Det är sånt jag kallar konditionsprov. Gissningsvis kommer lite barnbilder här på bloggen så småningom men knappast ngn bloggaktivitet under veckan. Ha det!

***