FULLT HUS PÅ TÅRTAN!

***

Fullt hus. Och fullt ös. På Tårtan alltså. Räknade till 18 två gånger och 19 en gång. En hel del kameror fanns det också, plus lite böcker och bilder. Väldans mysigt! Och en hel del diskussioner. Klockan blev nästan 6 innan vi bröt upp. Mera sånt!

 Det var trångt och svårt med vinklar och ljuset är ju inte alltid på topp men såklart blir det bilder - här kommer ett gäng utan prioritering och logik annat än tre bilder på Christer, han var ovanligt fotogenic idag :-)

Alla utom den inledande översiktsbilden är tagna med min älskade Minolta 85/1,4

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

HASSAN FRÅN ACHWAZ

***

Ni kommer säkert ihåg Hassan som jag träffat i Finspång och tidigare berättat om här. Självklart tänker jag på honom när jag läser om attentatet som nyligen gjordes i hans hemstad, Achwaz. Han har  sju eller åtta syskon och hela sin familj där.

*

Det blev ett år för honom i Finspång, sen han fick förnyat uppehållstillstånd fick han inte bo kvar i Migrationsverkets lokaler där och det bestämdes att han skulle flytta till Ale utanför Göteborg, han fick en veckas förvarning och flyttade idag för två veckor sen. Jag kommer hålla kontakten men kommer att sakna honom i Finspång.

*

Han är ju van att flytta.Han har nu varit knappt tre år i Sverige och har bott i Haparanda, Boden, Åby, Norrköping, Finspång och nu Ale. I Haparanda, som han först kom till, var det -38 C när han anlände. I Achwaz, hans hemstad, kan det vara över 50 C på somrarna, tala om temperaturskillnader.

*

Nu när vi var i Göteborg och hälsade på senaste helgen hade jag talat med Stefan (min grabb) om att jag ville bjuda dit honom under vårt besök för att hålla kontakten så i lördags eftermiddag sågs vi igen tillsammans med Stefan och hans familj. Och åter igen fick han berätta om hur han tog sig till Sverige från Iran - först tio timmars fotvandring i Iran till Turkiet, resan genom Turkiet mest med buss tror jag, gummibåt över till Grekland, vidare upp till Makedonien, Kosovo, Bosnien Hercegovina, Kroatien, Slovenien, Österrike, Tyskland och Sverige.

När han och jag efter fikat tog en promenad nere i Eriksberg och kollade kajerna och stora kranen sa han spontant att det var roligt att träffa barn igen, barn i en levande familj - det var tre år sen han gjorde det....... Och jag är glad över att ha introducerat honom hos Göteborgsfamiljen

* 

*

***

STUDIO 58

***

Obs inte att förväxla med Studio 54, den kända nattklubben i NYC. Det här är precis vad det står, min fotostudio på Carlavägen i Ludvika. Först ett par porträtt på storasyster Sigbrit. Hon är nu borta sen drygt två år och därmed är hon den människa jag känt längst i mitt liv - 76 år. Det kan lillebror Dag slå om det vill sig, men eftersom han är tre och ett halvt år yngre än jag har vi till dags dato känt varandra i 74,5 år.  Men nu var det porträtten först, tagna när hon var 21 och jag 18 år.

*

Stora syster Sigbrit, 21 år (1958)

*

Storasyster Sigbrit 21 år (1958)

*

Och så var det studion ja. Hemma i pappas kombinerade arbets- och sovrum. Jag ser att jag häftat upp en filt/bordduk/lakan på pappas arbetsbokhylla och skrivbordslampan gav vinklingsbar spot. Kameran var min älskade Yashica Mat, en tvåögd spegelreflex med Rolleiflex som förebild. Alltså 120 film med 12 bilder 6x6. Mellanformat alltså, med dagens nomenklatur. Just den här rullen har nr 47 i min negativpärm och ordentliga anteckningar visar att det är en Kodak Panatomic X -rulle, framkallad 18 minuter i Rodinal 1:100 21 C 

Uppställning 1

*

Uppställning 2

*

Av uppställning 3 med lillbrorsan framgår att spotljuset var pappas gröna skrivbordlampa. Allmänljuset var nog ljusinsläppen från fönstren, det var ett hörnrum med bra ljus. Att det är pappas arbetsrum är uppenbart, högst upp i bokhyllan står Svensk Författningssamling, ett av grundverken han ofta behövde referera till i olika beslut i arbetet som skolinspektör

Lillebror Dag fick jag ingen lyckad bild av här, visar bara Svensk författningssamling däruppe till höger och skrivbordslampan där framför

*

***

VÄLGJORT OCH VÄRDEFULLT FRÅN 1922

***

När jag sitter och bläddrar bland gamla bilder som mamma och pappa sparat imponeras jag av utförande och kvalitet. Kortet som helhet är inte större än 10 x 15 men är på ganska tjockt papper och där den ovala medaljongformade bilden ligger innanför en präglad ram, mycket snyggt och faktiskt med mer diskret elegans än om det varit en passepartout. Papperet är inte vitt utan svagt gul- eller cremefärgat och själva bilden  har sepiaton. Bilden av pappa som nybliven student är tagen 1922 på Hakeliers ateljé i Örebro

*

Efter att ha googlat ser jag att fotograf är Ragnar Hakelier, 1881 - 1958, och som övertog ateljén efter att hans far Bernhard gått bort 1910. Ateljén öppnades redan 1868 av Bernhards bror Oscar, men sedan denne emigrerat till USA 1871, bara tre år efter att ateljén öppnats, övertogs den av Bernhard. Bernhard utnämndes till hovfotograf av Oscar II. Också Bernhards son Ragnar, som alltså är fotograf till den här bilden, står som hovfotograf. Om han fått titeln själv eller så att säga ärvt den vet jag inte.

*

Pappa som nybliven student 1922, ateljé Hakelier, Örebro

*

Präglad "signatur"

*

Bra med försiktiga blyertsnoteringar på baksidan

*

***

NYGIFTA PARET THUNDAL

***

Det är  första gången jag försöker mig på bröllopsfotografering lite mer på riktigt. Det är ju ett hedersamt uppdrag och eftersom jag inte har någon tidigare erfarenhet valde jag relativt konventionella bilder. Det brukar jag ju ha fö också, så det lär inte förvåna någon här. Vi åkte ut till en herrgård alldeles i närheten av Skirö kyrka där  dom vigdes, Magdalena och Oskar. Och det blev en rolig session, dom hade inga som helst svårigheter med att behålla leendena genom hela dryga timmen det tog, kan man tänka! Extra roligt för mig var att dom valde Thundal som efternamn, jag är väl ålderman i vår familjegren vid det här laget.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

För den som är intresserad är dom sex första bilderna tagna med 70-200/4, dom fyra sista med 55/1,8

***