25 minuter fototräning

Söndagen nästan slut och inte en bild tagen. Och dessutom ganska trött på alla egna blåsippor, vitsippor, knoppar och löv, mossor i närbild, landskapsbilder, träd i profil, Norrköpingsfönster och.....Nä, det här duger inte, tänkte jag. Dags för ngt nytt, det måste ju gå att fota vad som helst. Bra är ju inte säkert det blir, men övningen får bli att få till det jag nu fotar så bra som möjligt!  Alltså gav jag mig själv max en halvtimme utan att gå från trädgården för att få ihop lite bilder.

Och det gick geschwinnt ju. 24 minuter och 35 bilder senare gick jag in och tyckte nå´t borde det kunna bli. Efterarbetet blev ju nu ikväll och tog som vanligt längre tid än fotograferandet, men också det kul!

Först ut får bli räfsorna som stod lutade mot förrådsväggen

Förstora gärna (klick i 2 steg)

Nästa fick bli haspen som kastade fin skugga. Så här nära kommer ju detaljerna i träväggen fram bra              Förstora!

Kvar vid förrådet ser jag att det snart är dags att måla om vindskivorna  trots att jag målade dom ifjol         Förstora!

Och fortfarande kvar vid förrådet - finns det kanske nå´t därinne att använda? Den här hinken blev och den tyckte jag passade bäst i svart/vitt                Förstora!

Färdig med förrådet fick jag syn på slang och sladd hängande på husväggen. Med lite uppdragen kontrast blev det lite mer intressant                    Förstora!

Sten är alltid vackert....            Förstora!

...kanske tom en så´n här sten....           Förstora!

som blev ännu roligare i närbild              Förstora!

Handsken är kastad!           Förstora!

Roligare än ni kanske tror. Egen lärdom - fundera inte så mkt, fota på bara, gärna sånt jag inte brukar fota!

Sakletare

Ikväll känner jag mig som ngn slags sakletare. Ni vet, en som där som Pippi Långstrump. När Tommy och Annika frågade Pippi vad dom skulle hitta på att göra, sa hon: Vi blir sakletare vetja. Tommy och Annika frågade förstås vad det var. Vi samlar på saker vi hittar sa Pippi - rostiga spikar, sockerdricksflaskor, precis vad som helst. Men för mig är det ju inte saker, utan samma idé fast bilder.

Idag hade jag en plan. Solen tittade fram och jag bestämde mig för att ta en tur ner mot Glan och Horns udde, där har jag inte varit på flera år. Det kan nog bli lite fina bilder med skogen, sjön, strandkanterna,  drivved, mkt blänk i vattnet och så där tänkte jag. Jovars, det blev två timmar och 155 bilder men fina - nja inte med bästa vilja i världen blev det som jag tänkt, tror det blev fem kvar, dom här. Första liknar väl nå´t som jag tänkt, Skärblacka Bruk sett tvärsöver Glan

Och som sagt, vill ni ha ut nå´t av bilderna, förstora. 2 klick

Och strandkanter, jovisst, här kommer en. Små stenar till höger i vattnet, grov sand i mitten och lite större stenar till vänster. Snyggt va? Ni ser väl drivveden? Det är den där decimeterlånga pinnen till vänster!

Varken skog eller sjö, varken vattenblänk eller sjöfågel, däremot ett gammalt fönster. Jag gillar såna! Det här särskilt för att det stod en gammal ljusstake med ljus i

På väg tillbaka från Horns udde fick jag ett nytt järtecken, förlåt, vårtecken, en sädesärla på en taknock, det gillade jag, en sån där häftig naturbild alltså

Sista bilden tycker jag blev bäst, den tog jag för en timme sen. Jag blev inspirerad av Camilla Rotanders fina mån- och  stjärnbilder i sin blogg igår och tänkte: dags att prova lite enkelt, månen var ju framme, dock lite i nedan. Till den fick jag lämna 135:an och satte på Sigmat 100-300/4 på 300. Som visade sig behöva teknisk assistans, fel på autofokusen, dags för service. Men en bild blev det.

För att vara på så långt avstånd blev den ju hyfsat skarp. Det är nästan 400 000 km dit, det motsvarar ungefär tio varv runt jorden. För ljuset tar det lite mer än en sekund.

Men visst är det fint med bloggar som har ett tydligt tema, ett klart budskap och undersköna bilder!

God natt!

Simplicities

Tre bilder från östgötaslätten, på väg hem från Linköping till Finspång

Förstora gärna, 2 klick

Förstora gärna, 2 klick

Förstora gärna, 2 klick

Tack för mig!

SNART PÅSK - eller bara för färgens skull

Snart är det som bekant påsk, om en vecka idag är det ju skärtorsdagen. I år är påsken sent, men inte så sent den kan vara, den skulle kunna vara ytterligare knappt en vecka senare (aldrig senare än 25 april). Däremot kan den vara mkt tidigare, tidigast näst sista marsveckan. Påskdagen infaller ju första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Det låter krångligare än det är. Först ska det alltså bli vårdagjämning och den infaller den 20 mars alla år (utom vissa skottår!). Det kan ju vara fullmåne dagen efter, och söndag dagen därpå, alltså är 22 mars (utom vissa skottår) tidigaste datumet för påskdagen. Å andra sidan kan det ha varit fullmåne dagen före vårdagjämningen, då dröjer det 29 dagar till nästa fullmåne, dvs 28 dagar efter vårdagjämningen ett sånt år. Eftersom mars har 31 dagar är vi ett sån år framme vid den 19 april. Om den dagen är en måndag får vi vänta sex dagar tills nästa söndag, dvs till 25 april!

Idag var vi till Linköping för att köpa några saker till barnbarnen i Göteborg, dom fyller båda år i april. Och utanför St Larskyrkan fanns fint påskris i vackra färger. Och bara för färgernas skull i blir det två bilder där, utan några som helst andra ambitioner

Och inne på Panduro (bra ställe att köpa presenter med lite mening på!) fanns också påskfärger förstås

Jag kör mkt med min nya 135:a, gillar den skarpt. Och skarpt blir det om man fokuserar rätt. Men med den optiken, bl 4, och några meters  avstånd blir det skillnad om jag fokuserar på dom påklistrade figurerna på äggets framsida eller dom små figurerna nedanför som står ngn cm längre bak! Det är klart att jag både vet och begriper det, men det sitter inte i bakhuvudet än, går inte av sig själv och alltså tränar jag med den nya optiken. Eller övar, ni begriper. Den sitter alltså på lite mer än befogat.

Vi ser det vi vill se

Vi tror att vi ser hur den är, verkligheten, den vi har runt omkring oss hela tiden. Men det gör vi inte. Vi ser hur vi tror den är, eller riktigare uttryckt hur vi redan "vet" att den är. Jag ska ge exempel.

I förrgår bestämde jag mig för att mitt i all gråmulenhet gå ut och ta några bilder på färgerna som jag visste fanns därute men som jag inte kunde se när jag tittade ut genom fönstret, det såg lika grått ut som det gjort i en vecka nu. Men jag har tagit mig makrot förr så jag vet. Den här gången tog jag inte makrot utan 135:an, den nya. Men tanken var densamma - krypa inpå växterna och blommorna som har mer färg gråvädersdagar än andra dagar.

Först krokusen på väg att slå ut           (Förstora gärna, det "blir" inget annars.  Klicka i 2 steg!)

Här fick den blå - fast skrynklig -  vara med också                 (Förstora gärna!)

Pingstliljorna i backen står där och väntar på sol, färdiga att slå ut          (förstora gärna)

Eftersom vi köpte till några nya stånd påskliljor hade dom kommit längre      (förstora gärna)

Men jag behöver inte ens leta efter blommor, det finns massor av färg på annat som man bara ser om man kryper lite närmare, här Kornellbuskarnas grenar              (förstora gärna)

Och på ännu närmare håll                    (förstora gärna)

Eller varför inte en tuva vanligt prydnadsgräs                   (förstora gärna)

Igår var jag också ute, bilderna finns på min förra blogg. OK, det regnade igår, men det var ungefär samma gråmulna ljus båda dagarna. Och igår satt jag inne hela dagen och väntade på att det skulle sluta regna och lätta lite. Det gjorde det inte, så jag tog motvilligt på mig regnkläderna och gick motvilligt ut och tänkte - Blött, lerigt, grått, grått och grått - inget kul alls. Vad tror ni jag såg?

(ja, förstora gärna den här också)

Hur tror ni krokusen, pingst- och påskliljorna och buskarna såg ut igår? Jag lovar, precis som i förrgår och som jag nyss visat!

Suss gott och ha en bra vecka resten!