Khalad Photography Blog
MUNSKYDD!
***
Sen straxt före jul har jag använt munskydd när jag handlar så det är inte nytt för idag. Ändå påminner jag gärna om att det from idag föreslås munskydd när man inte kan undvika trängsel och närkontakt., tex på allmänna transportmedel och i köpcentra. För mig handlar det inte bara om att skydda mig själv, jag är övertygad om att en bred användning av munskydd minskar smittspridningen och därmed också är ett sätt att visa hänsyn. Men reell betydelse får det först när de flesta använder dom i trängsel.
*
*
***
RESERVEN
***
Där låg den reserven, kanske 10 - 15 meter från Spången, träbron utefter Saxevägen. Frågan är vems reserv det är. Eller, det är nog inte så viktigt. Den gjorde sig bra mot löven med aningen av frost på, lite grafisk känsla. Här kändes skärpan viktigt, snökornen skulle synas, gärna grässtråna också, åtminstone på det sätt jag tänkte bilden. Fast jag kände lite på att göra den på ett helt annat sätt också, utan skärpa och findetaljer men med markerade dagrar och skuggor, bara formerna liksom. Men nu valde jag den så här.
*
*
***
KORSHEDEN PÅ 19 MINUTER
***
Korsheden har ju fler ansikten än dom jag brukar visa upp. Här är ett. Tisdag eftermiddag den 5 januari 2021 vid pass 15.30. En snabb promenad på egen hand bort till badplatsen och tillbaka för att få en nypa luft. Oftast visar jag ju glittervatten och gröna ängar, fjärilar och barnbarn. Det är ju sånt jag vill prägla min egen input med, jag mår bra av sånt. Det betyder inte att jag inte ser annat, eller att jag inte tycker om andra sidor, jag gillar dom också. Dessutom kanske dom andra sidorna bidrar till en mer realistisk syn på vad landet egentligen är, landet i motsats till stan. Det mesta numera, på Fotosidan och annorstädes, har ju storstan som bias. Ju äldre jag blir, desto mer uppmärksam på just det blir jag. Och dom som talar mest om miljö och eko bor nästan alla i stan, lite konstigt är det. Nu är jag inte ute efter nått, och det är absolut inget påhopp på storstadsbor, men precis som bilderna är mer realistisk dokumentation av dagens Korsheden än sommarbilderna är det väl bra att vara mer rak i det skrivna också? Ha det gott och njut av läsfriden och lugnet!
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
DESPERATBILD - INGET FÖR DE RENLÄRIGA
***
I morgon drar vi till Dalarna och Korsheden en tur. Senaste rapporten (idag) från Ludvika och Ljungåsen var -6 och sol från blå himmel. Det blir nog några kallgrader här i Finspång också men chansen till lite snö är större där. Jag har inte varit där sen slutet av november och för I är det ännu längre sen. Dessutom är fibernätet inkopplat så jag har just varit på Elgiganten i Norrköping och inhandlat en router, dessutom några ethernetkablar, när jag skickar bilder känns det bra att vara nätansluten med kabel. Så i morgon åker vi upp, det ser I fram emot vilket glädjer mig.
*
Bilden är en desperatbild från igår, gråare än mörkgrått och det vanliga duggregnandet. Okej tänkte jag, nu tar jag en bild rakt in i skogen (med 70-200), det borde gå att hyfsa till den på något sätt. Lite mörkare än vanligt och en smula Glamour Glow gjorde susen tycker jag som naturromantiker, inget för dom renläriga......
Bilden är tagen alldeles nära motocrossbanan .
*
*
***
00:03:25
***
Det blev en trevlig nyårsafton, inte minst tack vare Marylin Monroe och Tony Curtiss. Hur många gånger jag sett I hetaste laget kommer jag inte ihåg, men lika roligt varje gång, och jag som är lättroad blir på gott humör varje gång. Tre år till fick hon leva, Marylin. Här, 1959, var hon 36.
*
Ingen av oss vet vad som kommer hända, inte det här året heller. Lika gott är nog det. Det är väl fö den insikten som ger innehåll åt livet, om vi visste vad som kommer vore det ganska trist. Ungefär som att se en film man redan sett. Nämen, hur kom jag hit nu, har jag rört till det nu igen? Javisstja, Marylin, jamen det är ju skillnad......
*
Trodde fö inte det skulle vara några raketer och smällare, men visst var det lite grann. Några minuter för sent kom jag på att jag kunde ta fram kameran och ta en bild från trappen, men då var raketerna redan slut. Men med kameran i handen fick det ju bli några bilder även om det bara var nå´t som liknade en bengalisk eld därborta bakom träden. Men behållningen var fullmånen däruppe, The Wolf Moon heter den visst vid nyår. Det var bara tunna moln så den gav lite ljus.
*
Jag gillar månljus över husen, det ger vardagskommunen lite skimmer över sig och evigheten känns inte så långt bort, eller om det är oändligheten. Lite spännande är det att tänka att här och nu, just där vi är både du och jag, faktiskt är i ett evigt nu och i ett oändligt här......
*
Här är nu i alla fall månen på bild och jag kommer att tänka på Rumi´s ord
Let the beauty we love be what we do.
There are hundreds of ways to kneel and kiss the ground.
*
God fortsättning förresten, nu är det 2021!
a*
***













