Några skissbilder för att se om ett projekt är genomförbart.

Har inte bloggat på ett tag, har legat utslagen i förkylning och feber. Varit på facebook och kollat lite på datorn men inte orkat så mycket. Ja, vi män blir verkligen förkylda, snacka om hur utslagna vi blir. 

På lördagen var jag lite piggare och började då scanna några 120 neg på ett fotoprojekt som jag haft ett tag som mer eller mindre ligger i "ingen åtgärds land" Men nu är de scannade så får jag väl se vad som händer. När jag arbetar eller känner av ett projekt brukar jag ta ett antal filmer för att svepa lite, en som hade kunna måla / teckna / rita kanske hade satt sig och börjat skissa i sitt skissblock. Detta är väl mina skissbilder till projektet så att säga. 

Projektet handlar om en gård där jag som barn sprang runt och lekte, där jag som barn hittade på en massa jävleskap, där jag som barn skrattade, där jag som barn gjorde saker som barn då gjorde. Då var den här backen stor, just när jag var barn. 

Brunnslocken är viktiga, för i en barns värld fanns det folk som bodde i brunnarna, man såg dem bara inte. Men de fanns där. Därför är brunnslocken viktiga. 

Hade jag blivit känd, hade ett reportage gjorts som berättade var jag var uppväxt - vilka gator jag sprang på och vilka vänner jag umgicks med. Nu är jag inte känd. 

Att ha en åsikt är bra, kanske borde man också nämna att papperskorgen är full av skit. Kanske spar man in på vissa saker,,, eller också är skräpet större än behållaren i dag. Vad vet jag. För mig är kanten mellan tegel och snö mycket viktig. 

Hur fan tänkte jag här? Jag brukar ju bara använda mig av svartvit. Men konstigt nog tog jag några färgfilmer också. Troligtvis hade jag det liggandes och ville väl bli av med dem. Slänger ut några färgbilder till så att jag slipper dem sedan. 

Denna känns väl lite gammal, passar kanske in bra på ett gammalt projekt om ett gammalt område. 

Jag brukar säga att naturen är bra på att smycka sig själv, även om mänskligheten försöker dra sitt strå till stacken. 

Kan man blanda svartvit och färg. 

Ja, så här kan det se ut i mitt huvud, rörigt och mycket att fundera på. Det är ännu för tidigt att veta om det kan bli något av detta, självklart kan ju inte alla eller kanske inte några bilder av mina "skissbilder" vara med men de kan leda till ett bättre tänk. Ett annorlunda tänk. 

Något jag funderat på är om jag ska ha människor med i bilderna som ett inslag i det jag fotografera. Bara låta de vara så att säga. Utan att de vet om det så att säga. De har sett mig de har sett att jag riktar kameran och de går utan att säga något, de går så att säga rakt in i bilden. 

Alla gamla bostadsområden utvecklas, vad tycker jag om det då många av mina minnen försvinner. Vad tog smalspåret vägen som låg här. Spåren som man gick balansgång på. Är all utveckling av godo?

Riddarborgen i trä som fanns här är sedan länge borta, den som vi gjorde en massa jäkelskap med. Kanske var det likaså bra. Vi skulle tända en liten brasa och blev påkomna av en man som var brandman, det var nog bra det. 

Hur kan gallret vara sönder här, en meter till höger är det helt öppet då stängslet slutar vid stolpen till höger. Är det jävelskap eller är det något annat?

Att fotografera från sol till skugga och sedan få sol vid sidan av med tydlig skugga är nog det fulaste man kan göra. Så varför göra detta då? Helt enkelt för att jag var för lat för att återvända en annan dag när solen inte stod så dumt som den gjorde denna dag. Som sagt, en skissbild. 

Kan man någonsin bli en bättre fotograf om man inte påtalar sina egna fel och brister i sin fotografering? Nej, det vill jag påstå. Man måste hela tiden försöka bli bättre och bättre och lära sig av de felen som man gör. Man är i detta fall jag. 

Slut på skissbilderna.... vi får väl se vad som  händer. Just nu är jag less på dessa och ska göra annat. Om jag går tillbaka till gården och tar fler bilder så får vi se vad som händer. Men då blir det endast i svartvitt. Det har jag insett nu.