Morgon och kväll och dag där mitt-i-mellan

Tacka vet man mornar när man kommer upp tidigt och kvällar som ger något extra i fotovägen. Lätt dimma eller vacker sol att skåda. Dagtid är lite svårare, men har man tur kan solens ljus sila ner mellan molnen och så är den fotodagen också räddad. 

Bilderna nedan är ett försök att väcka liv i bloggen igen, tänker mig kanske något slags veckoblogg eller dylikt... Vi får se hur det blir.

Och en liten annons: Dagnys fotofika återigen lördagen den 7 februari, kl 10.30 Konditori Fågelsången, Uppsala.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Fotografierna: Puerto de Mogan, Gran Canaria, vecka 1 - dvs slutet av december 2014 och början av januari 2015.

.

Eftertankens tid är här

Ett flertal av oss kom att nätexponera fotografiska vänner på fotofikat - till och med på pormasknivån (Kurts kommentar när jag bytte till 50-135 mm:aren på min kamera). Mer än rätt att krypa till korset alltså och exponera sig själv också, varför inte i en väldigt märklig utstyrsel, på väg till jobbet by cykel härom morgonen. En mobilkamera duger förvånansvärt väl till pormaskfotografering också... eller åtminstone gör Nokias N8 det.

Vid Islandsfallet, samma bild som jag visade häromdagen i en mindre naturtrogen version, mobilredigerad. Här en riktig version.

En rymdfigur på väg genom Stadsparken denna kalla morgon. Skidglasögon funkar lika bra i snöfall i skidbacken som i snöfall på väg till jobbet med cykeln. På kvällen blev utstyrseln än mer märklig med en blinkande lampa på hjälmen... (mina cykellysen blir stulna hela tiden så en lampa på hjälmen har blivit lösningen). Uppskattar vintern mer och mer nu när den är här. Det ska vara lite besvärligt, det hör till. Det gör inget att det är kallt, men blåsten, som idag, kan man ju vara utan.

Studenternas idrottsplats denna magiska morgon när det både snöar och solen går upp.

Efter solen kommer regnet...

 I går kom regnet efter regnet. I dag kom regnet efter solen. Fast egentligen kom regnet samtidigt med solen. Och det var inga små mängder som kom, då någon timme sedan.

Känslan av midnattsolens land...

Tågkaos kan resultatera i något gott (???)

Som alla vet har vi haft tågkaos igen. Har i veckan sällat mig till skaran av Ua-Sthlm pendlare och således nu även blivit ordentligt invidg i ritualer som hör ihop med pendlarlivets baksidor. En kamera är en bra pryl att ha med då oturen är framme; man kan fördriva tiden med något vettigt. Min N8 fick duga denna gång - här några glimtar från min hemresa i torsdags, tog 3½ timme  i stället för det normala kring 45 min allt som allt.

Stockholms central

Klockan är ca 17.25, ingen fara ännu även om de borde ha sagt något om varför tåget inte gick 17.10.

Det börjar glesna något på perrongen, en del börjar ge upp. Själv börjar jag frysa så jag bör väl också hitta på någon annan lösning för att ta mig hem.

Här köas det till Swebus Uppsala-bussar. Klockan är 18.05, en buss ska gå kl 18.20 men det är lite tveksamt om jag kan få plats på den... Så småningom visar det sig att man måste köpa en biljett någon annanstans och just nu såldes biljetter till en buss ca kl 22... :-(

Inhandlar en biljett till Arlanda i stället för bussarna till flygplatsen går hela tiden, sa killen i Pressbyrån. Priset 119 kronor. Ställer mig i någonstans i utkanten av den jättelika folkmassan som köar till flygbussarna, det visar sig att det är problem med busstrafiken också då polisen hade spärrat av Klarabergsviadukten pga en kabelbrott. Så småningom blir det liv i folkmassan och jag sveps med som i en jättevåg mot slussarna. Hade riktig tur för jag hade tydligen ställt mig på "rätt" ställe och kom fram rätt raskt. Hade också tur då jag slapp att bli instängd i en sluss för en längre tid vilken några framför mig råkade ut för. Verkade obehagligt.

Nästa köanhalt är Arlanda och biljettkön till tågen mot Uppsala. Biljettpris till Uppsala 130 kronor. Strax efter mig blev det totalkaos med massor med folk igen.

Väntan vid Arlanda bjöd på en vacker solnedgång strax före kl 20. Inte dumt!

Vad lärde man sig av detta? Dels att jag hade lika gärna kunnat hänga med en tjej som höll på med att skrapa ihop ett taxigäng till Uppsala kring 17.30. Då tyckte jag dock att 250 kronor var för mycket. I slutändan var det ju den summan jag kom att betala i alla fall och därtill kom jag hem mycket senare. Man lärde sig också att ont kan föra med sig gott också - solnedgången var vacker! Trevligt att jag fick ta del av den!