Bilder bilder ska det bli här... En och annan bokstav (littera) får slinka med... Men aldrig bokstäver utan bilder...

Lite mer att se...

I motsats till mitt förra blogginlägg innehåller detta inlägg bilder där det finns något att se. Det blir mest landskap, men vi ska inte låtsas som civilisationen inte skulle finnas där. Därför: En människa eller två. Spår av människans ingrepp i naturen. Någon kul grej. Någon mindre kul grej. 

.

Någonstans ovanför Arabba, sydöstra delen av Sella Ronda. Att åka runt bergsmassivet tar någon timme och är en upplevelse. Obs notera åkaren nertill på vänster sida. Gondolliftens vajrar hör till landskapet här och där.

.

Mot Santa Cristina i nordväst, bort från Sella Ronda. Ingen trängsel direkt.

.

Ovanför Santa Cristina. Känslan av att befinna sig på världens tak finns där fast det är ju inte sant.

.

En helt annan dag, åt ett helt annat håll, dvs sydost. Marmolada, högsta berget i Dolomiterna, 3342 m. Punta Rocka är den högsta punkten som en vanlig dödlig kan komma till, 3250 m. Trängseln beror på en solig förmiddag (inte mycket sol denna vecka) och många ville göra den hisnande färden upp för att skåda utsikten. Lägg märke till stupet på vänster sida.

.

Här: utsikten från Marmolada! En del av Sella Ronda till höger, "Tre damer" till vänster. Några offpiståkare på väg ut mot ett äventyr, förhoppningsvis med en guide för det är inte helt lätt att hitta ner härifrån själv, och inte ofarligt heller.

.

Ovanför Canazei. Kontraster - en kul grej.

.

Dalen Val di Fassa i sydväst. Här ovanför byn Vigo di Fassa, en bra bit från Sella Ronda. Den svarta pist som bär namnet efter Alberto Tomba (till höger) kändes skräckinjagande och med fjärilar i magen skulle man ner där. Ett perfekt underlag rådde dock vilket gjorde upplevelsen snudd på behaglig jämfört med någon mindre brant pist av typen puckelpist.

.

Mindre kul grej, i mitt tycke, någonstans i Alta Badia-området i nordost. Bilen måste ha kommit hit med en helikoptertransport.

.

Tre damer med de makalösa molnen får avsluta serien. Till vänster skymtar en skidlift för att illustrera hur mäktiga bergen verkligen är.

.

Inlagt 2013-04-01 20:41 | Läst 4025 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Fantastiska bilder, man längtar dit. Och en BMW-cab passar överallt. :-)
Svar från RHelena 2013-04-01 22:55
Just hemkommen känns det som men jag längtar också... Men att en BMW-cab skulle passa överallt, det får jag grunna på...!
Vackert som tusan! De tre damerna har jag beskådat en helt annan årstid och annan vinkel, men vackert det också. Ha det fint!
ewa
Svar från RHelena 2013-04-01 22:56
Vi har tänkt att skåda damerna i sommarskrud också, men vi får väl se... Vackert är det alltid i dessa trakter, närhelst, det är säkert!
Fullkomligt hissnande!
Svar från RHelena 2013-04-01 22:58
Absolut! Man lever som i en bubbla ett tag efteråt, i minnena av det vackra landskapet!
Vilka bilder jag fick se denna sena kväll. Borde lagt mig men kikade om där var något alldeles extra. Det har du sett till med dessa bilder och din berättelse till. Himla vad jag längtar att få åka utför..jag vet att jag inte kan det sedan jag fick min skena i ryggen...men i fantasin åker jag nu med dig nerför alla backerna. Det var en gång utförsåkning som var det jag behärskade bäst.
Vad kul det ser ut med alla som tryckt ihop sig som flockdjur ... de är på alla håll...någon har inte skidorna på har de ramlat eller...........
Det var verkligen mäktigt att se tack för det.
sov gott
Gun-Inger
Svar från RHelena 2013-04-02 22:26
Oj då, mitt fel att du blev uppe lite för sent... Vilken tur att man kan få uppleva saker via bilder när inte kroppen tillåter att man ägnar sig åt allt man skulle vilja göra! Roligt för dig att få ha de härliga minnena från den tiden när man susade nerför backar. Fartkänslan är en obeskrivligt skön känsla!
Folket på Marmolada; det är en mycket stor gondollift som man åker upp i, skidorna får man alltså snällt ta av sig och det är väl inte alla som har fått skidorna på sig ännu. Kan hända att en och annan tar gondolen ner också, även om en del intygar att gondolfärden (höjdskillnad 1.2 km) är långt värre än att ta sig ner via den några kilometer långa pisten...
Gun-Inger Arvidsson 2013-04-02 22:50
Det blir mer och mer spännande det du varit med om. Är det en gondol som liknar den i Åre eller det kallas inte så. Jag tog upp barnbarnet där när hon var fyra år. Hon kommer ihåg fortfarande hur rädd hon var. Stackars detta barnbarn hon har fått uppleva mycket med sin mormor.
Är det någon som kommit ut i branten. Då har de väl lämnat vår planet.
Ha det fint nu kommer värmen kanske...
Gun-Inger
Svar från RHelena 2013-04-14 22:30
En del upplever uppenbar skräck i gondoler; de största gondolerna verkar kunna frammana sådana känslor, många vill inte stå närmast fönsterrutor där man kan se ut... En del VILL INTE se ut. Framförallt gondolen upp till Marmolada är skräckinjagande då den går hundratals meter upp längs en nära inpå vertikal bergsvägg.
Hörde inte något om någon farlig lavin under veckan, men något år sedan skördade en lavin i området sex offer (varav fyra tillhörde räddningspersonalen...). Tragiskt.

Värmen har inte kommit än...!
Phu! Vilka bilder! Fick mer eller mindre svindel bara av att titta på dem.
Bilden med allt folk och personen som står alldeles vid stupkanten. När jag såg den sög det till ordentligt i magtrakten och du befinner dig dessutom högre upp.
Svar från RHelena 2013-04-14 22:38
Har hört att man kan uppleva stark ormkänsla vid åsynen av ormar på bild, men att bilder kan framkalla svindel är något nytt för mig! Själv har jag en lätt höjdfobi i vissa situationer, men jag upplever aldrig sådant vid skidåkning i vanliga fall, inte ens bland dessa berg. Möjligen är det någon längre brant som kan skapa lite fjärilar i magen, men det bemästrar jag genom att kasta mig iväg snarast; börjar man fundera hur brant det är eller om man vågar eller liknande så blir det bara värre!
Naturupplevelserna är helt överväldigande bland bergen även om man på sitt sätt befinner sig mitt i civilisationen, med liftar och pistade backar.