En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Gatufoto? Up yours!

Det är inte alla som gillar att hamna på bild. Att få en kamera upptryckt i fejan bara för att man råkar gå på gatan kan vara ytterst irriterande.

Mitt allmänna intryck är att folk i gemen blivit allt mer misstänksamma mot fotografer. Särskilt mot äldre män som det ju är legitimt att misstänka för allt, från pedofili till folkmord.

Men det känns också allt mer som att det ger rätt lite att smyga runt på stan och jaga bilder, antingen det är i Stockholm, Bollnäs eller London.

Jag har aldrig gillat de där statiska kolla-jag-vågade-knäppa-ett-kort-på-den-här-farliga-snubben-bilderna. Det är därför som jag aldrig kallar mig gatufotograf. Jag strövar, jag fotograferar. Ibland på gatan, ibland nån helt annanstans. Jag är intresserad av människor och avtrycken dom sätter i tillvaron. Då och då hittar jag dom på en trottoar. Då tar jag bilden. Ibland först och frågar (kanske) sen. Andra gånger efter att ha socialiserat och snackat en stund.

För fotografi handlar om gemenskap. Om att prata med och möta människor. Att kanske förstå vem man själv är lite bättre. Bilden man (kanske) tar blir en sorts bonus. Och många gånger är spåren efter den där farliga snubben mer intressanta än han själv

Just den här killen i London verkade först inte vidare förtjust över att bli plåtad. Fast sen garvade han brett när vi möttes. Och tjejen fnittrade. Det blev till ett sorts möte.

Inlagt 2014-04-22 07:31 | Läst 1858 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bra skrivet, och fotograferat!
- hawk
Härligt skrivet.
Och en riktigt snygg bild dessutom. =)

//Johanna
Tänkvärd text kombinerad med fin bild. /Jan Eric
Bra skrivet, och tänkt. Gillar bilden.
Håller med dig Göran. Har från och till hållit på med så kallat gatufoto men känner nu att det ger mig väldigt lite. Framför allt känns det allt svårare att köra upp en kamera i ansiktet på okända människor.
Det som är mer spännande, tycker jag, är det möjligheter till möten med människor som fotograferandet ger.
/Krister
Gatufoto omhuldas lite väl mycket ibland, oavsett tillvägagångssätt? Det mest ädla av fotografiets uttrycksformer tycker vissa här på FS.
Gatufoto är trendigt just nu! Alla är gatufotografer! ;)
Jag själv saknar ofta nå't djupare i de flesta gatufotobilder, och inte bara en avbildning!
Kanske ett förmedlat hemligt tecken, eller något absurt i bilden, någon som får mig att stanna upp inför bilden och undra? Mystik i vardagen kanske man kan säga, och utan att skriva det i bildrubriken!

Därför e din bild bra Göran! Bilden talar utan förklarande text!
På ett mycket, mycket bra sätt! ;)

Men som någon sagt, alla blir saliga på sin fason! ;)
Å det e många saliga just nu! ;)
/B
Det mesta inom gatufotografi är rätt meningslöst imho, men den där bilden var riktigt bra!
De yngre tuppkycklingarna inom gatufoto saknar ibland respekt för människan. Jag har kört ungefär enligt dina tankar i fyrtio år. Bra bild du fick.
Jag är en av dom som inte skulle vilja bli fotograferad, och därför har jag väldigt svårt att fotografera andra människor också, men jag gillar verkligen gatubilder! =)
Jag tycker nog att man frågar först, och knäpper sen, fast jag förstår också att man kanske inte får till dom där extraordinära bilderna som man är ute efter och man måste fråga först.
Det är en svår balansgång och de flesta idag vill värna om sin integritet på ett eller annat sätt.
Ha det så gott!
PS/ Riktigt bra bild!
Riktigt snygg bild Göran !
:)
Härlig svärta, linjespel och detaljer.
Skönt closeup skott som väcker fundering.
Gillas !
mvh/Dieter
Tack vänner för alla vänliga kommentarer. Slutsatsen blir förstås det uppenbara som Bengt poängterade: alla blir saliga på sin fason.
Fast det skadar ju inte att tänka till lite före ibland. Är det nu så att man menar allvar med sitt fotograferande så kan det väl vara på sin plats att fundera över vad det är man vill visa. Och som jag skrev: jag är intresserad av möten. Hur dom sen ser ut är en annan sak.
/Hälsar Göran