STRÖVARKORT 262. Var håller alla fotointresserade hus?

För två veckor sedan öppnade årtiondets fotoutställning på Liljevalchs konsthall: Anders Petersens Stockholmsbilder. Hundratals fotografier från livet i Stockholm 2015–2018. Bilder från golv till tak. Fotografier av tillvaron som den kan te sig idag för folk i "världens hippaste huvudstad." 

Det egendomliga och kusliga är den totala tystnad som råder och som har rått omkring utställningen. Inte en enda tidning har skrivit om den, analyserat eller recenserat  bilderna. Det är som om någon lagt ett stort och tungt lock över alltihopa. Som att det här pratar  vi inte om, det här är för svart och tungt, det skiter vi i.

Är det så är det förfärligt! Anders Petersen är vår tids största och internationellt mest berömda fotograf. En värdig arvtagare och vidarebärare av Christer Strömholms arv, en närbildsskildrare av hur det är att vara människa då, nu och framöver.

Hans bilder är aldrig insmickrande, de kräver både tålamod och uthållighet. Deprimerande? Javisst. Men också humoristiska och med en blinkning till det absurda. Och alltid med ett ställningstagande FÖR människan. För vad det innebär att kämpa på och slåss för en gnutta värdighet och humanism.

Så alla som faktiskt är genuint fotointresserade i allmänhet och har en känsla för mänsklighet i synnerhet ska förstås bege sig till Djurgården och kolla in utställningen. För mycket bättre än så här blir det inte.