Man kan lika gärna ha roligt i väntan på döden, och varför inte fotografera lite emellanåt, och kanske skriva lite också.
När är suddiga bilder bra?
Som okunnig fotograf (kan man kalla sig fotograf om man är okunnig?? Tveksamt, men jag gör det ändå) har jag väldigt svårt med oskarpa bilder. Jag tycker att en bild ska vara skarp, punkt slut. Men ibland ser jag fina bilder som definitivt inte är skarpa. Och då frågar sig en dum en: Vad gör en oskarp bild bra? Är till exempel nedanstående bild bra? Inte fan vet jag, men jag gillar den, för den påminner mig om en väldigt trevlig middag för några veckor sedan.
Inlagt 2010-02-01 09:01 |
Läst 1995 ggr. |
Permalink


På tal om oskärpa, så gjorde jag lite experiment med hålkamera i helgen (metod: hål i kamerahuslocket). Fick till sist till hålet så jag fick hyfsat skarpa bilder, men det krävde ett minimalt hål och många minuters slutartid. Lade igår upp en av de första testbilderna som inte alls var lika skarp som de sista, men jag gillade ändå färgerna i den. Den är inte lika fin som din bild ovan, men kolla in den om du vill. :-)
Kloka tankar. Har lite svårt att hitta den bilden du beskriver. Kan du ge mig en liten hint om var jag ska leta.
Du svarade på frågan rätt bra där.
En intressant och tankeväckande kommentar. Jag förstår poängen (tror jag). Men som alla konstnärer söker jag bekräftelse, så det räcker inte med att bara jag är nöjd ;)
Det är en nybörjares tanke! Din bild fungerar absolut tycker jag!
Klok tanke. Klart att "kompositionsreglerna" som gäller för vanliga bilder även gäller för suddiga. Eller kanske gäller i ännu högre grad. (Och naturligtvis måste man få bryta mot reglerna även i det oskarpa fallet.)
/Annika
Så lätt att säga, och så svårt att acceptera för en ingenjör.Men hela det här inlägget är ju ett sätt för mig att bearbeta min ingenjörsmässighet.Så tack för dina uppmuntrande ord.
Är man inne i en härlig trollskog, så kan man efteråt känna att bilderna inte fångade stämningen om de är skarpa och välexponerade. Det perfekta tar bort stämningen. Då kan jag ta till kameraskak, dubbelexponering eller att andas på linsen för att få till en stämning av mystik. Bilden får inte bli för perfekt för då försvinner stämningen som man kände när man var i trollskogen. Men som sagt, vi har alla olika smak.
/Gunnar
Visst måste det finnas en tanke bakom suddigheten. Men är det OK om tanken är en efterhandskonstruktion? Också en intressant tanke att perfektionen gör bilderna tråkiga. Så har jag inte alls tänkt när det gäller bilder, men väl när det gäller musik. Jag fullkomligt hatar överprocuderade skivor. Dom saknar totalt närvaro och känsla. Och naturligtvis gäller samma sak för bilder. "Tänkte inte på det."
Det där med olika smak är intressant också. Man måste veta vem man vänder sig till med bilden med andra ord. Alla förstår ju inte poängen med oskarpa bilder. Min gamla farmor skulle, om hon levt idag, sagt: "Vad är det för trams med suddiga bilder? Då ser man ju inte vad det föreställer. Kom igen när du lärt dig ta skarpa bilder." Och här på Fotosidan råkar folk i trans om bilden är suddig på rätt sätt.
Här är bilden jag menade, avpublicerade faktiskt bilden endast nån minut före ditt svar som du skrev nyss.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1949835.htm
Har en till hålkamerabild på väg upp om en liten stund, ett självporträtt i 60-talsstuk som är rätt mycket skarpare, men den är brusig som fan. Extern blixt rakt i ansiktet på full effekt och iso 3200! Behövs när bländaren är nåt i stil med f/200... ;-)
Hålkameran sätter perspektiv på vad skärpa är, minsann...
Mvh. Magnus (också ingenjör f.ö.)
Det beror ju helt på.
Du får öva dig.... :)
/Annika